Meriter

3. Jakob Karl Emil Chydenius, de föregåendes broders sonsons son, f. 14 febr. 1833 i Jakobstad, d 4 mars 1864 i Stockholm. Föräldrar: borgmästaren i Jakobstad Karl Chydenius och Sofia Augusta Nordling. Elev i Vasa h. elementarskolas andra klass 2 febr. 1843 och i första klassens lärda avdelning i Vasa gymnasium 1847; dimitterad till universitetet 14 juni 1851; student i Helsingfors 21 juni 1851; fys.-mat. kand. 10 maj 1856.; fil. magister 29 maj 1857. Deltog i den svenska expeditionen. till Spetsbergen 1861; var utsedd att deltaga i 1864 års expedition till Spetsbergen. Erhöll av Vetenskapsakademien den lindbomska belöningen 1863. — Ogift.

Biografi

C. deltog vid tjuguåtta års ålder i den första stort anlagda av de svenska polarexpeditionerna, den av Otto Torell ledda expeditionen till Spetsbergen 1861. Hans huvuduppgift var därunder att jämte N. K. Dunér göra magnetiska observationer samt att rekognoscera utförbarheten av en gradmätning å Spetsbergen i enlighet med en trettiofem år tidigare av Sabine framkastad tanke. Mellan de båda fördelades arbetena på så sätt, att C. arbetade i den norra delen, i Hinlopen strait och vid Sjuöarna, medan Dunér fick på sin lott arbetena i Storfjorden. C. gjorde därjämte naturvetenskapliga samlingar samt utförde de första lödningar å större djup, som företagits i dessa trakter.

Medan expeditionens fartyg av isen hindrades att framtränga norr om åttionde breddgraden, sökte C. att nå längre med fångstbåt. Efter åtskilliga svårigheter med havsisen och med sin gensträviga och räddhågade båtbesättning nådde han den udde, som sedermera kallades Kap Hansteen. Genom den goda överblick han där fick av terrängen i förening med de iakttagelser han tidigare kunnat göra längre söderut, kunde han uppgöra den plan för gradmätningsnätets norra del, från Sjuöarna till Kap Fanshawe, som nästan oförändrad följdes av de svenska geodeterna åren 1898—1902. För rekognosceringens framförande längre söderut företog C. en andra båtexpedition till södra Hinlopen och gjorde därvid även en vandring över inlandsisen från en punkt strax norr om den glaciär, som numera bär hans namn, i riktning mot Lomme bays innersta hörn. Att han här icke lyckades lika bra i gradmätningsnätets utstakning berodde därpå att han, vilseledd av Scoresbys karta över Spetsbergen, sökte Storfjordens spets för långt norrut, varjämte han förväxlade två vikar i Hinlopen, som fångstmännen betecknade med samma namn, Beeren bay. Det var å denna expedition, som C. upptäckte Spetsbergens högsta berg, den bergskedja, som uppkallats efter honom.

De arbeten i vetenskapens tjänst, som C. medhann under sin korta levnad, utmärka sig icke genom något större vetenskapligt djup. Hans magnetiska observationer äro enkla inklinationsbestämningar på tio punkter å Spetsbergens norra kust, och hans undersökning om utförbarheten av en gradmätning är ett rekognosceringsarbete, som kunde utföras utan stora vetenskapliga förutsättningar. Även som rekognoscör hade han sin begränsning. På Kap Hansteen förväxlade han Extreme hook med en annan höjd, som syntes i nio grader nordligare riktning, på Kap Fanshawe har han förväxlat Heclaberget med Papegojeberget, och av Chydeniibergskedjan synes han från olika punkter hava insyftat olika toppar. Den kartskiss, som åtföljer hans avhandling, är blott en kopia av Parrys karta, och »rättelserna» äro ofta försämringar såsom vid Depot point, Lagön, Aeoli kors och Södra Duimöarna. Men genom sitt raska och oförtrutna arbetssätt kom C. dock till ett avslutat resultat, utan vilket planerna på gradmätning å Spetsbergen troligen skulle hava blivit skrinlagda för all framtid. Genom den oförskräckthet, varmed han klättrade i Spetsbergsfjällen och färdades bland drivis och på inlandsisen, kom hans erfarenhet att vid sidan av A. E. Nordenskiölds bryta ned de gamla föreställningarna om de förras obestiglighet och om ishavsfärdernas farlighet, och i detta avseende blev han en verklig pionjär för hela den svenska polarforskningen.

Författare

T. Rubin.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Johan Jakob Nervänder såsom vetenskapsman. (Jouka-hainen, H. 4, 1860, s. 1 —124). — Om den under svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 företagna undersökning af en gradmätnings utförbarhet derstädes (VA Öfversigt, Arg. 19, 1862, s. 89—111, pl. 3 A—B). — Bidrag till kännedomen om de jordmagnetiska förhållandena vid Spetsbergen, samlade under den svenska expeditionen år 1861 (ibid., s. 271—300). — Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 utförd under ledning af Otto Torell, ur deltagarnes anteckningar och andra handlingar skildrad. H. 1—2. Sthm 1865 —66. 480, (4) s., 16 pl., 1 karta.

Handskrift: Beskrifning om svenska expeditionen till Spetsbergen 1861 (VA bibliotek).

Källor och litteratur

Källor:Meddelanden av professor Karl Hedman, Vasa, och amanuensen R. Rosén, Helsingfors; C:s skrifter.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jakob Karl Emil Chydenius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14850, Svenskt biografiskt lexikon (art av T. Rubin.), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14850
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jakob Karl Emil Chydenius, urn:sbl:14850, Svenskt biografiskt lexikon (art av T. Rubin.), hämtad 2024-04-26.