Clason, släkt



Band 08 (1929), sida 556.

Biografi

Clason, släkt, som enligt en gammal tradition inom familjen härstammar från en vallonsläkt De Fer, av vilken medlemmar äro kända vid Forsmarks och underlydande bruk i Roslagen under senare hälften av 1600-talet. Såsom stamfader angives Clas, masmästare vid Forsmark, och en masmästare med detta förnamn fanns i själva verket därstädes 1666. Han finnes även anförd med ett tillnamn (Fark, Ferk), som kommer mycket nära det tiotal variationer, under vilka namnet De Fer är upptaget i samtida kyrkböcker. Namnet Clason (Clasdotter) uppträder först hos sju syskon, av vilka säkert sex flyttade från Forsmark till Stockholm under 1600-talets senare decennier. Bröderna Clas, Jacob och Johan blevo borgare såsom handlande i Stockholm, systrarna blevo gifta med borgare därstädes. Jacob C. ägde gård å Ladugårdslandet mellan Smala gränd och Nybroviken, Märkligast var (den troligen yngste) grosshandlaren Johan C. (se nedan 1), som jämväl blev brukspatron på Graninge och ägare av Blasieholmsvarvet. Han efterlämnade fem söner, som fortsatte faderns verksamhet, fyra såsom handlande i Stockholm, en såsom brukspatron å Graninge. A) Äldste sonen Johan C. (f. 1704, d 1790) var först bosatt i London som chef för firman Alström och Clason och tjänstgjorde även som svensk konsul i London. Som kyrkvärd vid svenska kyrkan därstädes var han på 1730-talet invecklad i de bittra striderna mellan församlingen och dess pastor Jakob Serenius. Under sin vistelse i England bistod han vid flera tillfällen professor Anders Celsius i Uppsala med anskaffande av böcker och instrument. Han var (i första giftet), gift med Maria Alström, syster till den bekante Jonas Alströmer, vilken själv äktat en syster till honom. Denna dubbla släktskap medförde ett mycket livligt umgänge mellan de båda släkterna liksom ett ständigt utbyte i affärerna. Deras täta korrespondens är en av de förnämsta källorna till kunskapen om släkten Clason vid denna tid. Återkommen till Sverige slog Johan C. sig ned i ett (1744) nybyggt hus vid Skeppsbron (Diana n:o 1, sedermera Svenska akademiens hus). Han fortsatte affärsverksamheten och övertog efter faderns död 1747 ledningen av varvet å Blasieholmen för arvingarnas räkning. Under hans tid byggdes där »präktiga» skepp åt kronan, Ostindiska kompaniet och andra. 1762 var J. H. Chapman anställd där. Efter brodern Jacobs tidiga död innehade Johan C. under flera år (1750—64) även ledningen av Graningeverken, som han »skötte med obestridlig kraft och målmedvetenhet». Han tillhörde jämväl Järnkontorets grundare. Om en annan sida av hans personlighet vittnar, att han var ledamot av Vetenskapsakademien och två gånger som preses höll tal »Om Sveriges handels omskiften», hörande till »de första försöken i svensk handelshistoria». Johan C. var en energisk och självständig man, som kunde säga ett allvarsord, när detta krävdes, men ock gav uttryck åt varmare känslor. Hans affärsverksamhet slutade emellertid olyckligt. År 1760 gifte sig en dotter till hans broder Clas med sedermera landshövdingen Karl Bunge, och denne började kort därpå blanda sig i varvets angelägenheter. Resultatet blev en stor process, som (till C: s nackdel) avgjordes genom K. M:ts utslag 12 febr. 1779. Tvisterna fortsatte det oaktat och slutade med att Johan C. 16 mars 1785 av Svea hovrätt ålades att till Bunge utbetala över 2,000 rdr. Då han ej såg sig i stånd härtill, begärde han sig i konkurs. För Blasieholmsvarvet, vari Johan C. till slut ägde 6/7, betecknade dessa stridigheter början till slutet. Det medlades på 1790-talet och efterträddes av det föga reputerliga »sillhov», som 13 juni 1822 härjades av elden. Johan C:s son Johan C. (f. 1752, d 1793) var grosshandlare i Stockholm; hans son Johan C. (f. 1789, d 1827) slöt hans linje på manssidan. B) Clas C. (f. 1705, d 1748), far till den nyssnämnde landshövding Karl Bunges fru, var grosshandlare i Stockholm, men avled tidigt utan manlig arvinge. C) Jacob C. (f. 1707, d 1750) var under kort tid ledare för Graningeverken. Hans bröllop med Margareta Polack, enda dottern till faderns kompanjon om Bollsta masugn, den framstående bruksägaren Jakob Polack, firades med stor ståt. Deras ende son Jacob Ephraim C. (f. 1743, d 1809) blev stamfader för den ena av de nu kvarlevande grenarna av släkten Clason: Graninge-grenen, Jacob Ephraim C. var den förste av släkten, som var verkligt bosatt vid Graninge, till vilket han blev ensam ägare 1786. Under hans ledning utvidgades egendomen betydligt, så att den fick namn om sig att vara »provinsens största och mest välskötta brukskomplex». Detta var Graninges glansperiod. Jacob Ephraim C, var gift med Katarina Helena Wallensten, dotter av den på sin tid i Ångermanland mycket omtalade »Mormor på Berg», Anna Brita Berg-Wallensten-Hallenius, en i lika grad myndig, rättskaffens och välvillig kvinna. Av makarna C: s tio barn övertog äldste sonen a) Jacob Christian C. (f. 1769, d 1848) ledningen av Graninge under för järnbruken svårare tider. 1821 måste han göra cession men antogs av fordringsägarna till egendomens förvaltare, vilket han var i sjutton år. Hans broder b) Isaac Ephraim C. (f. 1775, d 1855), som var förvaltare å Bollsta, var, liksom sin andra hustru, den nedannämnda Karolina Kristina Kusel, i släkten mycket omtyckt. Från dem härstamma nu levande medlemmar av Graninge-grenen, de flesta återbördade till Stockholm. Yngste brodern c) Clas C. (f. 1791, d 1851) var förvaltare på det tredje familjebruket, Sollefteå. Son till Johan C. d. ä. i Stockholm var vidare D) Isaac C. (se nedan 2), stamfader för den andra kvarlevande släktgrenen, Furudalsgrenen. En son till honom Isaac Gustaf C. d. ä. (f. 1748, d 1804), köpte år 1776 Furudals järnbruk i Ore socken i Dalarna med tillhörande Tenninge masugn och bosatte sig där. Han utvidgade bruket och roade sig på lediga stunder med konsts värvning, av vilken ännu bevaras prov, vittnande om en högt uppdriven skicklighet, ett starkt utvecklat formsinne och en ovanligt rik fantasi. Hans första hustru Kristina Emerentia Sunn var änka efter en hans kusin, den nedaunämnde Johan Abraham C. i Helsingfors; hans andra hustru Gustava Wetterstedt bosatte sig efter hans död i Sala och gjorde sig genom sin skötsel av både stads- och lantegendom därstädes känd som en ovanligt duglig kvinna liksom ock för sin välgörenhet. Sonen i första giftet Isaac Gustaf C. d.y. (f. 1781, d 1856) gav åt Furudals bruk en betydande utveckling. Äldre tillverkningsgrenar flerdubblades och nya infördes. Ökad tillgång på tackjärn bereddes genom inköp av hälften i Ickholmens masugn i Rättvik. Kättingsmide, som av honom inrättats för första gången i Sverige, utvecklades i hög grad både. kvantitativt och kvalitativt genom anläggning av valsverk och ny kättingsmedja. Därtill kommo gjuteri och mekanisk verkstad med ansenlig tillverkningskapacitet. Då de nya anläggningarna nästan fullständigt ödelades genom svåra eldsolyckor, liksom tidigare den vackra herrgårdsbyggningen, nyuppfördes de omedelbart liksom denna i förbättrat skick. Även stora nyodlingar och väganläggningar verkställdes. Allt vittnar tillräckligt om ägarens vakenhet och energi. Den pekuniära vinsten var vanligen ringa eller ingen, bytt i förlust, men högre än dylik framgång skattades att få giva utkomst åt en mångdubblad skara människor. Och att denna måste vara talrik, inses lätt, då man betänker, att malm, tackjärn och kol måste forslas till bruket efter häst, delvis långa vägar, förutom vad som under sommartiden kunde bitvis gå över vattendragen, och likaledes alla färdiga produkter på samma sätt utföras från bruket, det mesta till Söderhamn. Det namn, som gavs åt den varmhjärtade patriarken av allmogen i grannsocknen Orsa: »Patron falla» (far), var icke oförtjänt. Isaac Gustaf C. d. y. var först gift med Greta Gahn, dotter av den berömde kemisten Jan Gottlieb Gahn i Falun, Berzelii lärare och vän, och efter denna ovanligt behagliga och av alla avhållna kvinnas tidiga död med hennes kusin Henrika Gahn, dotter till den framstående stockholmsläkaren Henrik Gahn, en av Svenska läkarsällskapets stiftare. Äldste sonen a) Isaac Gustaf C. (f. 1808, d 1880), övermasmästare i Dalarna, sedan direktör vid Järnkontoret, hade genom utländska resor kompletterat sina studier vid universitetet och teknologiska institutet. Han var en framstående metallurg och imponerande personlighet. Alltifrån ungdomen livligt intresserad av botanik, var han på sin tid en av de förnämsta kännarna av Dalarnas flora. Från ungdomen daterade sig ock hans nära vänskap med den kände svenske mecenaten i Brasilien, doktor A. F. Begnell, vars stora donationer till Sverige han länge förmedlade. Gift med sin kusin Charlotte Lorichs (dotter till landshövdingen i Falun P. D. Lorichs och Maria Gahn) hade han sonen arkitekten Isak Gustaf C. (se nedan 4). Yngre son till Isaac Gustaf C. d. y. var b) med. professorn i Uppsala Edward C. (se nedan 3), vilken var fader till riksarkivarien Sam C. (se nedan 5). Johan C. d. ä:s yngste son E) Abraham C. (f. 1711, d 1760) var grosshandlare i Stockholm. Sonen Johan Abraham C. (f. 1747, d 1775), som var handlande i Helsingfors, var gift med Kristina Emerentia Sunn, efter hans död omgift (se ovan) med Isaac Gustaf C. d. ä. å Furudal. Hennes dotter i första giftet Johanna Christina C. blev gift med godsägaren i Uppland Karl Küsel och deras dotter Karolina Kristina Küsel blev såsom maka till Isaac Ephraim C. å Bollsta (se ovan) stammoder till den nuvarande Graningegrenen. Abraham C. d. ä:s son Hans Henric C. (f. 1750, d 1805) var kapten vid Ostindiska kompaniet.

Författare

Fredrik Clason.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Alströmerska brevsamlingen, UB; Clasonska släktarkivet (Furu-dalsgrenens); Furudals bruks böcker. — J. A. Almquist, Graningeverken (1909); G. Elgenstierna, Sv. släktkalendern 1920—21; R. Josephson, Borgarhus i gamla Stockholm (1916); F. U. Wrangel, Blasieholmen och dess inbyggare (1914); L. M. V. Örnberg, Svenska ättartal 1890. — Se i övrigt, ang. Johan C. d. y.; Akten till K. M;ts utslag 12 febr. 1779 mellan C. och Karl Bunge (Stockholms stads akter, vol. 48), RA; C:s konkursakt och bouppteckning, Stockholms rådhusarkiv; G. W. Carlsson, Anteckningar rörande svenska kyrkan i London (1852).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Clason, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14865, Svenskt biografiskt lexikon (art av Fredrik Clason.), hämtad 2019-07-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14865
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Clason, släkt, urn:sbl:14865, Svenskt biografiskt lexikon (art av Fredrik Clason.), hämtad 2019-07-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se