Julia Claussen (f. Ohlsson)

Född:1879-06-11 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1941 – Stockholms stad, Stockholms län

Operasångare


Band 08 (1929), sida 616.

Meriter

Claussen, Julia, f. Ohlsson, f. 11 juni 1879 i Stockholm. Föräldrar: bokbindaren Karl Gustav Ohlsson och Rosalie Elisabet Lindholm. Åtnjöt undervisning i folkskola; elev vid Stockholmsavdelningen av rikstelefon 10 juni 1897; lokaltelefonist vid rikstelefon i Stockholm 1 aug. 1897—31 juli 1898; elev i sång vid musikkonservatoriet ht. 1898—vt. 1902; tillika elev vid den med konservatoriet förenade teaterskolan (från ht. 1899 operaskolan vid konservatoriet) vt. 1899—vt. 1902; förklarad mogen för debut nov. 1902; debuterade jan. 1903 å K. teatern; engagerad därstädes 1903 -12; idkade sångstudier i Berlin för professor Friedrich somrarna 1903—05; engagerad vid Chicago Grand Opera Co, Chicago, 1913 —17 och vid Metropolitan Opera Co, New York, från 1917 samt tilllika vid Royal Opera, Covent Garden, London, 1914, Théâtre des Champs-Elysées, Paris, 1914 och Mexico Opera Centennial, Mexico City, 1921; har givit ett stort antal gästspel och konserter i Europa, bl. a. i Stockholm nästan årligen från 1919, och i Amerika; förvärvade medborgarrätt i Nordamerikas förenta stater 1920. LMA 1912; svensk hovsångerska 1923; innehar hederstecknen Litteris et artibus, Ludvig Normanmedaljen, Jenny Lindmedaljen och Kristina Nilsson- medaljen; hedersledamot av Sigma Alfa Iota; v. president av National Opera Club of America; innehar även andra utländska ledamotskap och hederstecken.

Gift 14 juni 1902 med skeppsmäklaren Teodor Karl Ferdinand Claussen, f. 17 jan. 1874.

Biografi

Efter undervisning i sång för O.Lejdström och i scenisk framställningskonst för fru Dagmar Möller debuterade fru C. i jan. 1903 på K. teatern i operan »Leonora» och några månader senare som Amneris i »Aida» samt uppträdde ytterligare samma år, efter vunnen anställning vid teatern, som Larina i »Eugen Onegin» och Lucia i »På Sicilien». Sin röst, en omfångsrik altstämma med mezzosopranläge, som vid debuten ännu besvärades av ett svagt mellanregister, utbildade hon därefter vidare som Jenny Lindstipendiat under studier somrarna 1903—05 för professor Friedrich i Berlin. Under de följande åren uppträdde fru C. i ett flertal större partier samt förvärvade sig småningom såväl genom sin sång som det sceniska framträdandet främsta rummet inom det rollfack, hon företrädde. Samtidigt medverkade hon vid konserter, där hennes säkra stilkänsla icke minst i större musikverk (oratorier, kantater m. m.) gjorde henne till en gärna hörd sångerska. Från 1913, då hon tillträdde ett engagemang vid Chicagos Grand Opera, har hennes konstnärliga verksamhet företrädesvis varit förlagd till Amerika, där hon från 1917 varit anställd vid Metropolitan Opera i New York. Dock har hon även gästspelat vid Covent Garden Opera i London och Théåtre des Champs-Elysées i Paris samt från 1919 vid så gott som årliga besök i hemlandet uppträtt på scenen och i konsertsalen. Från Chicago och New York har fru C. såsom konsert- och operasångerska företagit vidsträckta resor över den amerikanska kontinenten, vilka utsträckts ända till västkusten, där hon bl. a. i San Francisco vid en friluftsföreställning 1917 utförde Amneris' parti inför femtontusen åhörare. Ehuru fru C. givit prov på utomordentliga konstnärliga egenskaper som konsertsångerska, har hon likväl främst vunnit berömmelse som musikdramatisk framställarinna. Till hennes framgångar på scenen ha i nära nog lika grad medverkat hennes vokala förutsättningar och en skådespelarbegåvning av mindre vanliga mått. Den voluminösa, metalliskt klangfulla rösten behärskas numera, tack vare en fortsatt, målmedvetet bedriven skolning, av en utmärkt teknik och föredraget utmärkes av musikalisk kultur och en mycket god diktion. Hennes dramatiska temperament, understött av ett fördelaktigt yttre och en särdeles väl utbildad plastik, har i det sceniska framträdandet nästan alltid vid enstaka moment gjort sig effektfullt gällande och har icke så sällan även åt hela rollframställningen skänkt en mycket verkningsfull karakteristik. Ehuru rutin och lång scenvana tillåtit henne att bemästra i dramatiskt hänseende vitt skilda roller, har hon dock bäst lyckats ge form och liv åt ett antal av wagnerdramernas kvinnogestalter, av vilka hennes Brynhilde måhända intager det främsta rummet. Av hennes övriga roller må här nämnas Azucena i »Trubaduren», titelpartierna i »Orfeus» och »Carmen» samt Delila i »Simson och Delila».

Författare

E. Sundström.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten


Källor och litteratur

Källor: Recensioner i dagspressen samt personliga intryck; Walborg Hedberg & Louise Arosenius, Sv. kvinnor från skilda verksamhetsområden (1914); N. S. Lundström, Sv. kvinnor i offentlig verksamhet (1924).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Julia Claussen (f. Ohlsson), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14879, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Sundström.), hämtad 2019-10-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14879
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Julia Claussen (f. Ohlsson), urn:sbl:14879, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Sundström.), hämtad 2019-10-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se