Meriter

Johan David Cneiff, f. 1722 i Stockholm, d 30 okt. 1791 i Kaskö i Närpes socken. Fader: köpmannen David Benedikt Cneiff. Elev vid trivialskolan i Vasa; student i Åbo febr. 1740; schäferidiscent vid Höjentorps schäferiskola 10 sept. 1741—1743. Provinsialschäfer i Österbottens län okt. 1743 (jmfr kommerskollegiets prot. 21 okt.; instr. 18 juni 1750); bosatte sig i Kaskö 1745; erhöll på egen begäran ekonomidirektörs titel 16 febr. 1759; placerad på indragningsstat vid schäferistatens avskaffande 9 dec. 1766 (jmfr riksens ständers brev 15 okt. 1766).

Gift 9 febr. 1749 med Beata Juniander, f. 1718, d 14 juli 1796 i Stockholm, dotter till rådmannen i Ny-Karleby Johan Juniander.

Biografi

C. är den mest kände av Finlands provinsialschäfrar. Redan vid omkr. 21 års ålder utnämndes han till sin post i Österbotten, och med ungdomens hela iver började han sitt arbete. Han gjorde vidsträckta resor i länet och förmådde stadsbefolkningen och ståndspersonerna på landet att grundlägga schäferier. Det mest betydande av dessa upprättades i Vasa 1744 av ett andelslag, där varje medlem skulle anskaffa ett antal får. Inrättningen övergick sedermera till fabrikör Johan Bladh (se denne) och hans moder. I andra städer, såsom Uleåborg, Kristinestad och Brahestad, grundades jämväl schäferier, men dessa synas knappast ha kommit att motsvara C:s och hans förmäns förhoppningar. Även på landsbygden fick C. schäferier till stånd. Åtminstone prästerskapet synes hava varit intresserat av saken. Särskilt omnämner C. i en av sina berättelser den sedermera bekante riksdagsmannen och nationalekonomen Anders Chydenius, vilken liksom sin fader, prosten Jakob Chydenius i Gamla-Karleby, hade en fåragård. Från Chydeniernas schäferier spredos får även till Karelen genom kyrkoherden i Pielisjärvi Jakob Stenius, en av förgrundsfigurerna i Finlands ekonomiska liv i mitten av 1700-talet. Det var meningen, att yllefabriker skulle anläggas i städerna, så snart avkastningarna av schäferierna hunnit bliva tillräckliga. C. hade i detta avseende mycket optimistiska beräkningar. Framför allt var det fråga om att upprätta en yllefabrik i Vasa. Redan i aug. 1745 gavs ett tillstånd att där anlägga ett ylle- och linneväven, men tyvärr saknas sedan alla underrättelser om detta väveri. År 1762 erhöll Bladh, som då redan länge ägt schäferiet, privilegier på en padou- och linnebandsfabrik, som även var i verksamhet några år men torde hava nedlagts under den svåra ekonomiska krisen på 1760-talet. I mitten av 1740-talet var det även fråga om en yllefabrik i Brahestad, men icke ens något privilegiebrev för denna fabrik är känt.

Enligt provinsialschäfersinstruktionen skulle C. hava uppsikt även över den ekonomiska utvecklingen i allmänhet i länet. Några berättelser av hans hand visa, att han uppmuntrat till bl. a. tobaks- och potatisodling, givit råd angående linodlingen samt tagit reda på tjärbränneriernas och fiskeriernas tillstånd. Sitt största intresse ha dessa C:s berättelser genom den belysning, de ge åt det ekonomiska tillståndet i Österbotten i mitten av 1700-talet.

C. har även uppträtt såsom ekonomisk skriftställare. År 1757 utgav han med understöd av handels- och industrideputationen samt manufakturkontoret en diger bok: »Tanckar, huru en tilbörlig landthushållning skyndsammast synes kunna uphjelpas i Österbottn». Arbetet, som är en synnerligen karakteristisk produkt av frihetstidens mångfresteri, innehåller underrättelser från nästan alla områden av det ekonomiska livet och äger liksom de nyss berörda berättelserna ett givet värde som historiskt material. Boken har emellertid betydelse även ur en annan synpunkt. Sedan 1720-talet pågick en strävan att finna former för en hela riket omspännande organisation för lantbrukets främjande. Man ville vid sidan av ämbetsmännen taga invånarna själva och deras praktiska erfarenhet i anspråk. Olika förslag framställdes, allt tydligare syftande till en central institution kombinerad med ortsinstitutioner, i regel både i provinserna, socknarna och byarna. Även C. var inne på liknande tankegångar. I sin bok framlade han nämligen ett i detalj utarbetat förslag till jordbruksförvaltning, egentligen särmärkt genom en viss byråkratisk anstrykning, som ej saknar beröringspunkter med schäferistatens organisation. I C:s konstrika system ingå ett lantekonomikollegium i Stockholm, lantekonomidirektörer i provinserna, vilka erinra om provinsialschäfrarna med deras allmänna uppgifter, lantekonomiuppsyningsmän i socknarna och byäldste, biträdda av valda byrättare. En närmare samverkan med befolkningen borde bl. a. ernås genom lantekonomiting och byrätter. Ehuru C: s förslag aldrig kom att förverkligas, kan det förtjäna att hågkommas bland de andra frihetstidsprojekt, som förberett landstingsorganisationen.

Samma år, som C:s bok utkom, trycktes i Vetenskapsakademiens handlingar en med akademiens jeton belönad uppsats av C: »Berättelse om skäl-fänget i Österbotten», däri han i detalj beskriver detta näringsfång, som alltjämt hade en viss betydelse för de bottniska strandsocknarna. Ungefär tjugu år senare inlämnade han till Vetenskapsakademien en skrift: »Sätt att fånga sjel med nät brukeligt i Österbottn och Närpäs sochns skäragård», en artikel som dock synes hava stannat otryckt i Vetenskapsakademiens arkiv. Han författade även en inlaga kallad: »Uppgift om et förbättrat sätt att barka skog i Österbotn till tjärubränning», som är bekant endast genom ett referat i Vetenskapsakademiens arkiv. Där finnes ock ett brev från C. till P. Wargentin.

Författare

A. R. Cederberg.

Arkivuppgifter

-

Tryckta arbeten

Tryckta skrifter: Tanckar, huru en tilbörlig landt-hushållning skyndsammast synes kunna uphjelpas i Österbottn ... Linköping 1757. 8 bl., 333, (1) s. — Berättelse om skäl-fänget i Österbotten (VA Handl., 1757, s. 177—194; härtill en 'anmärkning' av J. Gfadolin], ibid., s. 194—197).

Ang. otryckta arbeten av C. se texten.

Källor och litteratur

Källor: C:s berättelser till kommerskollegiet och dettas prot. samt dess skrivelse till K. M:t 22 nov. 1758 (meritförteckn.), RA. — J. A. Almquist, Kommerskollegium (1912—15); A. R. Cederberg, Johan David Cneiff, Suomalainen virkamies ja taloudellinen kirjailija 17:llä sataluvulla (Historiall. arkisto, 26, 1916); dens., Kahdeksannentoista vuosisadan miehiä (1924); dens., Jaakko Stenius vanhempi (1928). — Se i övrigt: E. Kempe, Studier ang. de svenska hushållningssällskapen (1923) och där anf. litteratur.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan David Cneiff, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14905, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. R. Cederberg.), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14905
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan David Cneiff, urn:sbl:14905, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. R. Cederberg.), hämtad 2024-04-20.