Pehr (Pierre) Eberhard Cogell

Född:1734 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1812-01-21 – Frankrike (i Lyon)

Målare, Teckningslärare


Band 08 (1929), sida 687.

Meriter

Cogell, Pehr (Pierre) Eberhard, f. 1734 (döpt 7 sept.) i Stockholm, d 21 jan. 1812 i Lyon. Föräldrar: apotekaren å apoteket Kronan i Stockholm August Kristian Cogell och Birgitta Eleonora Ziervogel. Studerade teckning i K. ritarakademien; erhöll av slottsbyggnadsdeputationen (på grund av sekreta utskottets skrivelse till K. M:t 20 juni 1762) för utrikes studier 4,000 dir kmt under två år 6 juli 1763; avreste till utlandet 1763 (pass 18 juli); elev vid konstakademien i Köpenhamn hösten 1763—våren 1764; erhöll dess stora silvermedalj för teckning 12 apr. 1764; studerade målarkonst i J. M. Vien's ateljé i Paris 1764—66; erhöll av svenska staten under tre år från 1766 ett understöd av 1,200 livrés; vistades för sjukdom i Lyon 1766—68; uppehöll sig i Schweiz 1768—69; återvände till Lyon 1769; andre adjoint till professorn i teckning vid ritskolan (école royale académique de dessein et de géométrie) i Lyon. D. Nonnotte 1775; stadsmålare i survivance i Lyon 5 jan. 1779; förste adjoint i ritskolan 1780— 93 (tillträdde 1783); professor i modellteckning vid ritskolan i Lyon i survivance efter professor J. Villionne 1783 men tillträdde aldrig denna befattning; stadsmålare i Lyon vid Nonnotte's död 1785, tills ämbetet avskaffades under revolutionen; emigrerade till Neuchatel i Schweiz vid skräckväldets utbrott men återvände till Lyon våren 1794; erhöll 25 juli 1794 pass att resa till Sverige; grundade en teckningsskola i Lyon jan. 1795; teckningsprofessor vid centralskolan för Rhönedepartementet vid dess grundande 1796; skattmästare och ledamot av samma skolas »bureau»; efter skolans nedläggande 1803 anställd av staden Lyon som professor i teckning vid stadens lyceum 1803—07; ledamot av »commission administrative de conservatoire des arts» i Rhönedepartementet 1806; pensionerades vid öppnandet av école des beaux-arts 25 jan. 1807; meddelade enskild undervisning intill 1811. Ledamot av samfundet Athenée i Lyon 1800 (ombildat 1802 till Academie des sciences, belles-lettres et arts); LFrKA 1802.

Gift 18 mars 1794 i Lyon med målarinnan Geneviéve Privat, f. 1765, dotter till stadstjänaren (huissier) Francois Privat i Lyon.

Biografi

C., som var den yngste av sex syskon, förlorade sin far redan 1737 men kunde det oaktat få utbilda sig till konstnär. Tidigt började han sina studier i K. ritarakademien på slottet. Här undervisades han i teckning av J. Ph. Bouchardon och P. H. Larchevesque. Sedermera fick han G. Lundberg till lärare i pastellmålning. Efter en tids utbildning till historiemålare sattes C. därpå genom ett anslag för två år i tillfälle att fullborda sina studier i utlandet, »synnerligen Frankriket och Italien». Han avseglade i aug. 1763 från Stockholm, men uppehölls länge av ogynnsam väderlek vid Gotland och led därefter skeppsbrott på Kattegatt. Räddad i land till Marstrand, fortsatte han till Köpenhamn, vid vars konstakademi han på våren 1764 erövrade »stora silvermedaljen» för teckning. I Paris, dit han 1764 anlände över Hamburg och Holland, hade han Jacques Louis David till studiekamrat på Joseph Marie Vien's ateljé. År 1766 anträdde han sin beramade resa till Italien men kvar-hölls tvenne år i Lyon av en svårartad feber. En rekreationsresa, som han 1768 företog till Neuchåtel, skaffade honom flera porträttbeställningar, bl. a. av hertigen av Holstein-Beck. En gängse uppgift, att han under denna utflykt arbetat även i Miinchen (Thieme-Becker m. fl.), är däremot oriktig och beror på förväxling med en annan konstnär vid namn J. K. Cogels. 1769 återvände C. till Lyon, där han på våren följande år målade J.-J. Rousseau's porträtt. C. blev nu bofast i Lyon och vann 1775 anställning som lärare vid en därstädes befintlig K. ritskola. Hösten 1778 uppehöll han sig i Paris. Staden Lyon hade vid denna tid en ordinarie stadsmålare, vilken befattning innehades av C:s förman vid ritskolan, professor Donat Nonnotte. En elev till denne, Alexis Grognard, hade av rådet i Lyon i okt. 1778 hemkallats från Rom, där han studerade vid Academie de France, och utnämnts till stadsmålare »en survivance et concurrence» till Nonnotte. Men i nov. meddelade guvernören i Lyon, hertigen av Villeroy, att det var drottning Marie-Antoinettes uttryckliga önskan, att Grognard's utnämning skulle återkallas till förmån för C. Så skedde ock i början av nästa år, och efter Nonnotte's död 1785 kunde C. inträda som ordinarie stadsmålare. 1781 kallades C. till Paris av hertigen av Villeroy för att måla dennes porträtt. Sedan C. under revolutionen förlorat sin stadsmålarbefattning, följde han vid skräckväldets utbrott den ström av emigranter, som från Lyon flydde till Schweiz. På våren 1794 återvände han dock till Lyon, gifte sig där och fann ånyo sysselsättning som lärare, till en början i en av honom själv grundad teckningsskola men snart vid offentliga undervisningsanstalter. Då han tillträdde en av sina lärarbefattningar, höll han (19 sept. 1796) ett uppmärksammat tal om teckningskonsten (Dumas).

K. Kr. Gjörwell har en gång tecknat en bild av sin gamle lekbroder C., som kan förtjäna att citeras. Han är, heter det, »liten till växten, har ett fint ansikte och är mycket grannlaga, därjämte litet mjältsjuk och sensibel; fördrager således icke fransmännens nu nyligen antagna belevenhet att sans facons hänga och plundra». Till karakteristiken av hans yttre bör läggas, att en benskada, som han ådragit sig vid revolutionsförsöket 1756, gjort honom halt för livet. En fransk minnestecknare (Dumas) är framför allt imponerad av C: s belevenhet. Han var mycket uppskattad i sällskapslivet, ej minst hos damerna, vilka han visste att kyssa på hand med »empressement chevaleresque». Endast ett nytt företräde skänkte honom en aldrig övervunnen främmande brytning, som »gav något pikant åt hans tal och sätt». C. ägde även musikalisk begåvning, spelade harpa och komponerade.

Samtiden ansåg C. som en »habile peintre de portraits», ehuru han dock rönte motgången att 1778 refuseras vid försök att bli medlem av franska konstakademien. Hans konst bär naturligt nog vittne om de inflytelser från de olika lärare, under vilkas ledning han fick sin utbildning till målare. Till en början var det pastellens svenske mästare Gustav Lundberg, som gav impulserna, men sedan C. under 1760-talet i Frankrike utbytt pastellkritorna mot penseln, har förelöparen för det nyklassisistiska historiemåleriet i Frankrike Joseph Marie Vien satt de starkaste spåren i hans verksamhet. Visserligen har han sedermera fått. många idéer av Nonnotte, i all synnerhet är det Nonnotte's kompositionssätt i de av honom gjorda officiella porträtten, som C. tillägnar sig, när han i egenskap av »peintre de la ville» rör sig på samma område som denne. Men om man får döma av den obetydliga del av C: s produktion, som överlevat revolutionen, är det dock intrycken av Vien och C: s medlärjunge hos Vien, David, som alltjämt överväga. Mycket av David's redbara teckning och manligt klara stil återfinner man hos C. Även om C. på porträttmåleriets område har stora kvaliteter, bl. a. en verkligt anmärkningsvärd skicklighet i stoffbehandlingen, ligger dock hans betydelse främst i hans undervisningsverksamhet och i hans med seg ihärdighet fullföljda ansträngningar att reetablera teckningsundervisningen i det av skräckvälde och belägring utarmade Lyon, för vars huvudindustri, sidenfabrikationen, utbildandet av dugliga mönstertecknare var av vitalt intresse. Det var länge han, som ensam höll teckningsundervisningen vid liv, samtidigt som han ej tröttnade att genom böneskrifter till statens och stadens myndigheter utverka erforderliga ¦ anslag. Först vid över sjuttio års ålder slog han sig till ro, då en »école des beaux-arts», för vars bildande han livligt verkat, äntligen i början av år 1807 öppnades. Några år därefter avled han utan arvingar. Hans kvarlåtenskap tillföll enligt testamente arkitekten Decrevisse i Lyon.

Endast ett mindre antal målningar av C. äro kända. De flesta av de officiella porträtten av rådsmedlemmar i Lyon brändes nämligen 9 dec. 1792 med Hotel de ville, där de hade sin plats. I Sverige finnas endast tre porträtt av hans hand: kommerserådet B. Elfving (1783) i Göteborgs museum, astronomen J. B. Delambre i Stockholms observatorium samt »Okänd fransk dam» (1773), såld genom H. Bukowskis konsthandel hösten 1928 till herr Martin Carlsson. Museet i Lyon äger »Femme en blanc» (1789). I akademien i Lyon finnas följande porträtt: poeten Charles Bor-des (1773), Francois de Ruolz (1785), Pierre Adamoli (1787) samt greve de Laurencin (1801). Hos privatsamlare i Lyon påträffas: Mathieu Rast (1779) hos M. Maurice samt monsieur och madame Le Pecheux (1780) hos M. Camus. I konsthandel finnas »Okänd dam» (madame Le Flesselles ?; 1785) och »Okänd dam med barn i knäet» (1786). Greve de Touchet, Orne, äger porträtt av monsieur och madame Muguet de Montgand (1783), madame Dedeker, Paris, ett porträtt av F. R. Montjoyeux (1783). Biblioteket i Lyon inne har ett av Gabriel de St. Aubin utfört stick efter en teckning av C: »Premiére.expérience de la machine aérostatique» samt »Depart de la machine aérostatique le 19 janvier 1784». Enligt samtidas utsago har C. målat en del landskapsmålningar samt porträtten av J.-J. Rousseau, hertigen av Villeroy, hertiginnan av Villeroy, hertigen av Holstein-Beck, drottning Marie-Antoinette, intendenten i Lyon Le Flesselles samt ett självporträtt, vilket 1803 skall ha insänts till svenska konstakademien men nu ej kunnat återfinnas. Vidare gjorde C. dekorationer vid årliga officella fester i Lyon, exempelvis fyrverkerierna vid stadens broar, samt vid emottagande av bemärkta främlingar.

Författare

Harry Runnqvist.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten


Källor och litteratur

Källor: Handlingar i Archives municipales, Lyon, m. fl. franska arkiv; överintendentens skrivelse till K. M:t 19 nov. 1761 samt inrikes-civilexp. registr. 26 nov. 1761, RA; slottsbyggnadsdeputationens prot. 13 jan. 1762 och 6 juli 1763 samt koncept, K. brev och ink. handl. 1762—63, slottsarkivet; mantalslängder, Stockholms stads arkiv; bouppteckningar, Stockholms rådhusarkiv; minnestal över C. av J. B. Dumas (avskr.) bland FrKA ink. handl. 1815—-16 samt L. Looströms brev och antedkningar, konstakademiens arkiv. — Allm. tidningar 1772, n: o 59; Almanach de la ville de Lyon p. l'an VI (1798); Inauguration de 1'école gratuite de l'école centrale du departement de Rhone (1797); Ouverture. des cours de^-1'école centrale du departement de Rhone (1797); Bibliotekarien C. C. Gjöfwells familjebref, utg. af O. Levertin (Sv." memoarer o. bref, 2, 1900); J. J. Björnståhl, Resa till Frankrike, Italien, Sweitz...., 1—6 (1780—84); R. Bonamen, Pierre Cogell (L'art et les artistes, 11, 1910); L. Charvet, Les origines de 1'enseignement public des arts du dessin k Lyon 1676—1780 (1878); Dictionnaire des artistes et ouvriers d'art de la France par provinces, 2, Lyonnais, 1—2 (1918—19); J. B. Dumas, Histoire de 1'académie roy, des sciences, belles-lettres et arts de Lyon, 1—2 (1840); Marianne Ehrenström, Notices sur la littérature et les heaux-arts en Suéde (1826); C. G. Estlander, De bildande konsternas historia från slutet av 18: e århundradet till 1867 (Skrifter, 3, 1925); Inventaire general des richesses d'art de la France. Provinces. Momuments religieux, 3 (1901), s. 358—361, 448; P. Lespinasse, Alexandre Roslin (1928); A. Levertin, C. F. V. Schimmel-pfennig & K. A. Ahlberg, Sveriges apotekarhistoria, 1 (1910—18); L. Loo-ström, Den sv. konstakademien under första århundradet av hennes tillvaro 1735—1835 (1887—91); E. Pariset. Les beaux-arts ä Lvon fl8741: A. L. Romdahl & J. Lexikon der Roosval, Sv. konsthistoria (1913); U. Thieme & F. Becker, Allg. bildenden Kiinstler, 7 (1912); E. Vial, Catalogue illustre de 1'exposition retrospective des artistes lyonnais (1904).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pehr (Pierre) Eberhard Cogell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14908, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harry Runnqvist.), hämtad 2019-08-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14908
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pehr (Pierre) Eberhard Cogell, urn:sbl:14908, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harry Runnqvist.), hämtad 2019-08-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se