Lars d.ä. Falck

Född:1737-08-28 – Mariestads församling, Skaraborgs län
Död:1788-09-05 – Nikolai församling, Stockholms län

Bruksidkare, Handelsman


Band 15 (1956), sida 143.

Meriter

Lars Falck d. ä., f. 28 aug. 1737 i Mariestad, d. 5 sept. 1788 i Stockholm (Nik.). Föräldrar: postmästaren i Mariestad Peter F. och hans tredje hustru Margaretha Trana. Var handelsbetjänt hos handlanden Johan Martin Schön och fick burskap som handlande i Stockholm 30 sept. 1760; delägare i firman J. M. Schön 1764—76; förste bankofullmäktig 16 jan. 1779; brukspatron. Ägde hälften i Furusunds egendom och brännerier (Sth.) samt i Finland Forsby säteri och järnbruk i Pärnå sn (Nyland), del i Sillböle och Tavastby järngruvor i Esbo sn (Nyland) samt Porloms såg i Lappträsks sn (Nyland).

G. 3 maj 1761 i Stockholm (Fransk luth.) m. Margaretha Catharina Fristedi, dp 11 febr. 1743 där (ibid.), d. 24 aug. 1792 där (Nik.), dotter av k. slottsstenhuggaren, stenhuggaråldermannen Jonas Fristedt d. y. och Marie Madeleine Gressier, samt omg. m. kyrkoherden Lars Rebrén (f. 1748, d. 1813).

Biografi

Om F:s ungdom vet man föga. Han gick affärsvägen och började på kontoret hos lübeckaren Johan Martin Schön, som 1768 inköpte huset nr 28 vid Skeppsbron, i kvarteret Luna mellan Ferkens gränd och Gaffelgränd. Efter att 1760 ha fått burskap som handlande i huvudstaden upptogs F. 1764 i Schöns firma, i litteraturen vanligen betecknad som Falck & Schön. Firman var bankir åt ryske ministern i Stockholm greve J. v. Österman. Även politiskt synes i varje fall F. ha sympatiserat med de ryska försöken att upprätthålla rådande regim i Sverige och förhindra alla försök till omstörtningar. Tidigt synes F. även ha haft bruksintressen, vilket var naturligt, då firman Schön hörde till järnexportörerna. När statsvälvningen kom 19 aug. 1772, var Lars F. i Finland, där J. M. Sprengtporten ju verkade i konungens namn. Enligt Vergennes och Fersen arresterade Gustaf III bl. a. Schön, ehuru Malmström (6, s. 389) ifrågasätter uppgiftens riktighet. Säkert är emellertid, att Lars F. kände sig komprometterad och osäker. Jämte kaptenen vid livdragonerna frih. Berndt Otto Rehbinder flydde F. nämligen omedelbart över gränsen till Viborg, där de inför stadens ryske kommendant redogjorde för rörelsen i Finland. På dessa meddelanden grundade sig de första utförligare rapporter, som den ryska regeringen den 25 aug. erhöll angående den svenska statsvälvningen. Rapporterna upplästes inför kejsarinnan Katarina II vid rådssammanträde den 27 och orsakade de mindre militära demonstrationer, som gjordes vid gränsen och på örlogsstationerna. Den 28 kommo båda flyktingarna till S:t Petersburg. I rapport, daterad 4 sept. (n. st.), till Panin gick Osterman i god för, att F. var »uppriktigt välsinnad», Rehbinder misstroddes däremot, såsom varande hatt, av Österman men förskaffade sig själv rysk gunst. Flyktingarna undveko svenska legationen och iakttogo, trots försäkran att de kommit blott »för egen tillfredsställning och i avväntan på mera dager i sakerna», ett mycket misstänkt uppförande. Det försäkrades, att de gåvo fart åt falska, alarmerande rykten om statsvälvningen och att de hos kejsarinnan anhållit om hjälp mot Gustav III »såsom usurpator av våra fundamentala lagar» (Hjelt). Svenska regeringen fann sig föranlåten att reklamera dem genom skrivelse 1 sept. av G. J. Ehrensvärd till svenske ministern i Petersburg frih. Carl Ribbing. Den senare anhöll emellertid 18 sept. om K. M:ts uttryckliga order. Innan denna erhölls, hade emellertid Lars F. fallit till föga. Han förklarade, att han handlat i skrämseln över de ovanliga händelser, som timat, att han fruktat för sin handel och särskilt för en ouppklarad betalning hos bankiren Friedrichs (genom vilken de ryska remissorna gingo) samt för en spannmålslast, som skulle avgå från Petersburg. F. avlade trohetsed och sände med frih. Taube, som den 18 sept. lämnade Petersburg, till K. M:t en böneskrift om tillgift (rapporter från Ribbing, m. fl., anförda hos Hjelt). Suppliken beviljades, och F. återvände till Stockholm, medan Rehbinder kvarblev i Ryssland.

Emellertid började Lars F. nu att skaffa sig allt större ekonomiska intressen i Finland, samtidigt som han avvecklade sina stockholmsaffärer. Samarbetet med Schön upphörde sålunda 1776, varvid F. för sin firmaandel gottgjordes med 8.000 rdr specie. Firman hade emellertid tagit befattning med en större bruksegendom i Finland, och det var för denna, som F. nu intresserade sig. Det gällde Forsby bruk i Pärnå socken i Östra Nyland. Bruket, det tredje i ordningen av socknens egendomar, var anlagt av Lorentz Creutz d. y. Det såldes 1738 till tre stockholmsköpmän, och på 1760-talet hade bl. a. Schön och F. köpt andelar, varvid F. blev brukets disponent. Redan 1767 förvärvade firman Bergby i samma socken, och omkring 1778 köpte F. hela Forsby bruk, med fordringar, frilager och inventarier, för vilket han för sin del ersatte Schön med 13.262 rdr specie. F. arbetade träget på jordbrukets förkovran samt försökte bl. a. kanalisera och utdika den stora Röjsjö mosse, vari Forsby hade största andelen. Från 1784 till F:s död 1788 arbetades med kanal-grävning, men därpå fick arbetet vila. F. dog i Stockholm. Hans bouppteckning finns i Stockholms stadsarkiv.

När Lars F. d. ä:s son Lars F. d. y. (jfr släktart. ovan, s. 141) övertagit Forsby, återupptogos också dikningsarbetena vid 1790-talets slut. Redan före Lars d. ä:s död hade verksamheten nedlagts vid Forsby masugn 1785, beroende på tillkomsten av Lovisa stad och anläggningen av Mariefors järnbruk i Tusby sn. Ena stångjärnshammaren jämte två härdar såldes 1795 till Mariefors, vilket väsentligt minskade bruksrörelsen vid Forsby. Emellertid bebyggde Lars d. y. Forsby med ett ståtligt corps de logis, som dock förstördes genom brand 1835. Genom sitt första gifte 1794 med friherrinnan Ulrica Charlotta Armfelt erhöll L. F. d. y. Isnäs m. fl. gårdar i Pärnå, men han skildes från henne 1817. Han hade 1810 adlats i Finland med namnet Falckenheim; om hans gren se släktart. ovan s. 141. Forsby såldes 1832, samma år han dog.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Nikolai förs:s i Stockholm dödbok 1788 och 1792, Fransk-lutherska fors:s dopbok 1743 och vigselbok 1761, SSA. — C. Carstens, Ur Pärnå sockens historia, [1] (Kalender utgifven af Svenska folkskolans vänner 1891, Hfors s. å.), och [2] (Bil. i Sv. folkskolans vänners kalender 1905); A. von Fersen, Historiska skrifter, 3 (1869), s. 117; C. Forsstrand, Köpmanshus i gamla Stockholm (1917), s. 166; Herrgårdar i Finland, 2 (1928), s. 168; A. J. Hjelt, Några flyktingar från finskt håll till Ryssland efter 1772 års statshvälfning (Historiallinen arkisto, 10, 1889); E. Laine, Suomen vuoritoimi 1809—1884, 2 (1948), s. 188; C. G. Malmström, Sveriges politiska historia från konung Karl XII:s död till statshvälfningen 1772, 2:a uppl., 6 (1901), s. 389; C. T. Odhner, Sveriges politiska historia under konung Gustaf III:s regering, 1 (1885), s. 173; K. Samuelsson, De stora köpmanshusen i Stockholm 1730—1815 (1951); N. Staf, Polisväsendet i Stockholm 1776— 1850 (1950), s. 103 f. — Meddel. av professor O. Nikula, Åbo, kanslichefen K. Antell, Helsingfors, och kanslirådet O. Durchman, Helsingfors.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lars d.ä. Falck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15027, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15027
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lars d.ä. Falck, urn:sbl:15027, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se