Niclas Eosander

Död:1698 – Estland (i Narva)

Fortifikationsofficer


Band 14 (1953), sida 7.

Meriter

3. Niclas Eosander, d. i slutet (efter 25 okt.) av 1698 i Narva. Föräldrar: kyrkoherden Magnus Nicolai Eosander och Anna Tönnesdotter. Konduktör vid Fortifikationsfältstaten 1658; deltog i de två krigen mot Danmark 1658–60; efter freden 1660 placerad vid fortifikationsstaten i Pommern; ingenjör där, trol. 1667; i hertigens av Holstein-Gottorp tjänst från 1673; i dansk tjänst från 1679; åter i svensk tjänst 11 maj 1683; ingenjör vid livländska fortifikationsstaten; placerad vid Riga slott och kastell 9 nov. s. å.; placerad vid fortifikationsstaten i Narva mars 1689 (tillträdde april 1690); generalkvartermästarlöjtnant 1696.

G. 1) trol. omkr. 1670 m. Gertrud Warneken; 2) 25 febr 1686 i Riga, S:t Jakob [1], m. Christina Gutheim, dotter av k. hovpredikanten, superintendenten magister Petrus Jonae Gutheim och Ebba Wittsandt.

Biografi

Niclas E., som deltog i de båda danska krigen 1658–60, tjänstgjorde sedan vid fortifikationen i Pommern, enligt egen uppgift som ingenjör. Han kallades emellertid av hertigen av Holstein-Gottorp att gå i dennes tjänst för att anlägga Friedrichstadts fästning och »någre andre, som sedan igenom infallande kriget förhindrat blev». Sedan E. efter freden 1679 gått i dansk tjänst, förblev han där några år men gav 1683 till känna sin önskan att återkomma till hemlandet. Karl XI, som tydligen hyste visst misstroende mot E. på grund av den danska tjänstetiden, lät genom W. J. Coyet i Köpenhamn förhöra sig om honom men fick fullt tillfredsställande svar. Som E. redan hade hustru och barn men var medellös, kunde han emellertid ej fara till Sverige, förrän konungen 8 nov. s. å. beviljat respengar. Samma dag avgick brev till Christer Horn, att E. skulle placeras på livländska fortifikationens stat. Det blev vid Riga slott E. fick sin verksamhet. Han blev ovän med J. Palmstruch men gynnades av Erik Dahlbergh, som fann E. erfaren och skicklig. Vintern 1688–89 vistades E. i Stockholm, tydligen för att söka nå befordran, men var ej fullt nöjd, då han skulle förflyttas till Narva. Respengar beviljades 29 mars 1690, och i april sistnämnda år ankom E. till Narva, där han fick sin senare verksamhet. Han var först medhjälpare åt generalkvartermästarlöjtnanten där Sven Rasmusson Wassander och bestämdes att efterfölja denne i tjänsten, vilket också skedde vid Wassanders död 1696. I Narva hade E. svårigheter med guvernören frih. Otto Vellingk men erhöll åter Dahlberghs stöd hos K. M:t. I slutet av 1698 avled E.

E. var en god arkitekt. År 1684 hade befästningsarbetet efter helt nya planer och stora mått börjat i Narva. Arbetets omfattning gjorde, att det endast långsamt kunde framskrida. Det gällde bl. a. de olika bastionerna: Honor, Gloria, Victoria, Fama, Triumph och Fortuna. En E:s plan av 11 okt. 1697 visar fästningsarbetenas dåvarande ståndpunkt. De fem nordliga bastionerna voro till största delen fullbordade, andra vidlyftiga arbeten påbörjade. Även den civila arkitekturen bär den klassicistiska prägel, som är karakteristisk för Dahlbergh och hans män. Bl. a. är det känt, att E. 1693 deltagit i arbetena på Hermann Poortens palats, vars fasad smyckas av en korintisk pilasterställning. E. om- och tillbyggde på 1690-talet det hus i Narva, som de svenska myndigheterna upplåtit åt de armeniska och persiska köpmän, som besökte staden.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor: Arméns ansökningar och meritförteckningar, RA. – S. Karling, Narva. Eine baugeschichtliche Untersuchung (1936) ; L. W:son Munthe, Kungl. fortifikationens historia. 6:1–2 (1916–19): [V. örnberg], Svenska ättartal, 14 (1908). – Meddel. av professor S. Karling.

Gjorda rättelser och tillägg

1. Se ministerialbok 1668-1704, p 38, för S:t Jakobs församling i Riga. Rättelse jämfört med tryckta versionen.2011-10-12

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Niclas Eosander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15317, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2021-03-01.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15317
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Niclas Eosander, urn:sbl:15317, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2021-03-01.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se