Biografi

Erdtman, Erdtmann, Ertman, Erthman, släkter. Flera, släkter med detta namn, ofta i varierande stavning för samma släkt eller person, ha funnits.

A. Nils Erdtman, 1683 adlad Schönberg (f. 1639, d. 1728), slutligen kommerseråd, och hans bror Jonas Erdtman, likaledes 1683 adlad Schönberg (f. 1645, d. 1695), slutligen vice president i Svea hovrätt, voro prästsöner från Skara stift och hade tydligen själva tagit släktnamnet.

B. Erdtman, småländsk släkt, som fortlever, se särskild släktart. nedan.

C. Omväxlande Ertman, Erdtman och Erdtmann skrev sig en släkt, som härstammar från Lübeck och uppträder i Stockholm vid 1600-talets mitt med bröderna Erdtwin Erdtmann (f. omkr. 1624 i Lübeck, begr. jan. 1681 i Reval), borgare i Stockholm 21 febr. 1654 (Fraktkammarens prot.), sedan licent- och portorieförvaltare vid stora sjötullen i Reval, samt Lorentz Erdtman (f. i Lübeck, d. 1698), vilken först hade tjänst hos sin bror Erdtwin i Stockholm och sedan själv fick burskap som handlande i Stockholm 1671 (Handelskollegii prot. 23 maj, avlade eden 24 maj). Lorentz Erdtman (bouppteckn. 1702) hade sönerna kommissarien Elias E. (döpt 17 juli 1673 i Stockholm, Tyska, d. där 9 mars 1727; bouppteckn. s. å.) och brukspatronen i Värmland Henrik Lorentzsson Ertman (jfr Örnberg, 7, s. 143). Den sistnämndes son var brukspatronen Johan Henrik Erthman (f. 1729, d. 10 nov. 1775 i Kristinehamn).

Erdtwin Erdtmann var fader till Jacob Erdtmann, 1703 adlad von Ertman (döpt 17 juli 1656 i Stockholm, Tyska, d. 1717; släktmedlemmarnas namnstavning varierar), överdirektör överlicenterna i Livland, slutligen kronoavradsinspektor vid Stora Kopparberget. Dennes son kammarrådet Jacob von Ertman d. y. (f. 1683, d. 1764) var direktör för Kungsholms glasbruk 1734–57. Ätten är utdöd i Sverige och östersjöprovinserna men uppges fortleva i Tyskland. Talrika handlingar rörande särskilt denna släkt E. finnas i Biographica: Erdtman, Riksarkivet. Erdtwin E. hade även sonen, inspektören vid stora sjötullen i Stockholm Henrik E. (döpt 1661 i Stockholm, Tyska, d. 1714 i Västervik), som hade söner.

D. Okänt är om till släkt C. ovan hörde Israel Ertman, som 1631 blev stallmästare vid Svenska artilleriet, erhöll avsked 1668 och levde ännu 1678. Han är känd som författare till skriften »Hausz Artzney Büchlein», som trycktes i Stockholm 1672. Där utgavs s. å. av Johan Utterman en svensk upplaga därav, »Huus-Medicin». Se I. Collijn, »Israel Ertman och hans Huus-Medicin. Stockholm 1672» (Nord. tidskr. f. bok. o. bibi. väsen, 29, 1942).

E. Namnet uppträder även i Kalmar, där Johan Jacobsson Ertman (d. 1712) vann burskap 1686 och blev skeppare samt begrovs i domkyrkan. Se G. Håkansson, »Kalmar och Kalmarbor under 1600-talet» (1944).

Författare

Bengt Hildebrand. Birgitta Lager.

Källor och litteratur

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erdtman (Erdtmann, Ertman, Erthman), släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15325, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand. Birgitta Lager.), hämtad 2026-04-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15325
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erdtman (Erdtmann, Ertman, Erthman), släkter, urn:sbl:15325, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand. Birgitta Lager.), hämtad 2026-04-15.