Axel Henric (Henry) Ericsson

Född:1861-08-03 – Moheda församling, Kronobergs län (på Torp)
Död:1947-02-20 – USA, Amerikas Förenta Stater (i Miami, Florida)

Byggmästare


Band 14 (1953), sida 161.

Meriter

1. Ericsson, Axel Henric (Henry), f. 3 aug. 1861 på Torp, Moheda sn (Kron.), d. omkr. 20 febr. 1947 i Miami, Florida, U. S. A. Föräldrar: hemmansägaren Carl Ericsson och Märtha Nilsdotter. Elev i folkskola i Moheda; studier för informator i hemmet, vid Växjö läroverk 1875–76, i Nyköpings läroverk 1877–78; elev vid Tekniska skolan i Stockholm; praktik i byggnadsfacket; emigrerade till U. S. A. 1881; först verksam i New York, i Chicago från 1882; egen byggnadsverksamhet i Chicago från våren 1883; byggmästare för en rad skyskrapor och offentliga byggnader; grundade firma Henry Ericsson Co. 1908; byggnadskommissarie för Chicago stad 6 juli 1911–juni 1916.

G. 8 maj 1886 m. Lena Maria Johnson, f. i Moheda sn (Kron.).

Biografi

Henry E. var son till en hemmansägare i Småland, som även ägde en masugn. Efter några år vid Växjö läroverk överflyttade E. tillsammans med familjen till Nyköping, där han fortsatte sin skolgång. Efter studier vid Tekniska skolan i Stockholm och praktik där i byggnadsfacket, emigrerade han 1881 till U. S. A., efter några år följd av den övriga familjen. Fadern slog sig ned som lantbrukare i Martin county, Minnesota (om E:s bror John se nedan). E. vistades först i New York en kortare tid men överflyttade 1882 till Chicago, där han verkade resten av sitt liv. Han började som byggnadssnickare i Chicagos förstäder, gjorde bekantskap med A. Lanquist, en nyss invandrad västgöte, vilken arbetade som murare och som sedan liksom E. skulle bli en av Chicagos mera kända byggmästare. Våren 1883 slogo sig E. och Lanquist ihop och utförde som första uppdrag tillsammans ombyggnaden av en gammal kyrka vid Polk Street i Chicago till stationshus för Chicago-Western Indiana-järnvägen. År 1891 uppförde de tillsammans skyskrapan Monon Building, en av Chicagos första. Samtidigt lät E. ensam bygga den sexton våningar höga Manhattan Building, hans första i en lång rad av skyskrapor. Bland andra stora Chicagobyggen utförda av E. märkas Harvester, Twentieth Century, Gossard, City Hall Square och Conway Buildings, ett 40-tal skolbyggnader, Chicago Musical College, teatrar, fabriker, bank- och varuhus. Kompanjonskapet med Lanquist upphörde 1897, och 1902 associerade E. sig i stället för en tid med sin yngre bror John. År 1908 grundade E. firma Henry Ericsson Co. De av svenskar företagna byggena i Chicago beräknades omkr. 1930 omfatta ungefär en tredjedel av stadens hus.

E. bidrog således verksamt till att utforma Chicagos stadsbild, och detta underströks ytterligare genom att han valdes till stadens byggnadskommissarie och med framgång fungerade som sådan under fem år. Han innehade flera andra förtroendeuppdrag, var under sex år ordförande i Building Construction Employers Association och hörde till grundarna av den svenska ingenjörsföreningen i Chicago. År 1924 besökte han Sverige. E. framträdde även som uppfinnare inom byggnadsfacket. Sin verksamhet som byggmästare i Chicago har han skildrat i memoarboken »Sixty years a builder» (1942), vilken emellertid f. n. ej är tillgänglig i svenska bibliotek.

Författare

Birgitta Lager.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Sixty years a builder; the autobiography of Henry Ericsson, written in collaboration with Lewis E. Myers. Chicago 1942. IX, (2), 388 s. (Enl. A catalog of books represented by Library of Congress printed cards, Vol. 45, 1943.).

Källor och litteratur

Källor: Moheda förs:s födelsebok 1861. – A. Benson & N. Hedin, Swedes in America 1638–1938 (1938); des., Americans from Sweden (1950); E. W. Olson, The Swedish element in Illinois (1917). – Intervju med E. i Stockholms-Tidn. 17 juli 1924; nekrologer i dagspressen. – Meddel. från Utlandssvenska arkivet hos herr O. R. Landelius, Gråbo.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel Henric (Henry) Ericsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15361, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15361
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel Henric (Henry) Ericsson, urn:sbl:15361, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2024-04-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se