Ericus Johannis

Född:1362 omkring
Död:1447-11-11

Munk


Band 14 (1953), sida 209.

Meriter

Ericus Johannis (Erik Johansson), f. omkr. 1362, d. 11 nov. 1447 (Vadstena klosters diarium). Var från Öland; vigd till diakonbroder i Birgittinorden 28 nov. 1389 i Vadstena kloster; generalkonfessor där 23 dec. 1401; sändes vid mickelsmässan 1402 jämte Thorirus Andreae till kurian i Rom; utfärdade där 18 april 1403 fullmakt för tre andra personer att vara klostrets ombudsmän samt återvände till Sverige; enligt klostrets och Linköpings domkapitels beslut 8 juli 1410 jämte tre andra bröder visitator för Mariendals kloster vid Reval; återkom s. å.; avsänd 2 jan. 1416 jämte två andra för att på Lolland grundlägga ett birgittinkloster, det blivande Maribo; var åter i Vadstena 24 maj s. å.; avsade sig generalkonfessorsämbetet 17 april 1423, men var tf. generalkonfessor 1430 och kallas vice konfessor i brev 1435; utsedd till generalvisitator 1425 för klostren Marienkron och Marienwald, men ålder och sjukdom hindrade honom att åtaga sig uppdraget; presiderade vid generalkapitlet i Vadstena 1429.

Biografi

Redan under grundläggningstiden förvärvade Vadstena kloster gods på Öland, vilket säkerligen bidragit till att sprida kännedom om Birgittas stiftelse. E. tillhörde en för hennes orden intresserad ölandsfamilj; en hans syster, Ingeborg, vigdes till syster febr. 1403 (d. 1418 i lungsot). Redan fjorton år tidigare, 1389, invigdes E. till broder i klostret. Från början av det nya seklet kom han att intaga en mycket framskjuten ställning, nämligen som generalkonfessor. Detta var titeln på brödrakonventets främste man; han utsågs av konventet och abbedissan men valet skulle godkännas av biskopen. E:s val till befattningen i fråga inföll dec. 1401, under den bedrövliga söndringstid i klostret, som orsakades av Birgittas ovärdiga dotterdotter Ingegerd Knutsdotter som abbedissa i samspel med biskop Knut Bosson (Natt och Dag) i Linköping. E. var emellertid själv en i allo värdig man, och då Ingegerd febr. 1403 avsattes som abbedissa, återvände lugnare förhållanden. E. hade året efter sitt val sänts vid mickelsmässan (29 sept.) 1402 som klostrets sändebud till kurian. Han reste tillsammans med en annan känd ordensbroder, Thorirus Andreas. Då de den 22 april 1403 i Rom förmådde Ingegerds förtroendeman Lucas Jacobi att avgå som generalkonservator, avstå från de rättigheter Ingegerds fullmakter kunde ge honom och lova att för framtiden icke opåkallat inblanda sig i klosterstyrelsen, synes detta visa, att E. ingalunda kan ha varit någon abbedissans handgångne man. Han hade ett par dagar tidigare (18 april) utfärdat fullmakt för Vilhelmus Leo, Johannes Gramkow och broder Sten Stenarsson att i sitt ställe vara klostrets ombudsmän i Rom och återvände därför nu till Vadstena.

Nästa gång E. låter tala om sig är i samband med dotterklostrel Mariendal i Reval. Detta hade kommit till stånd omkring 1405, därefter sökt erkännande och stöd i Vadstena, varvid två bröder, bl. a. lekmannabrodern Lars Öjarsson, sept. 1407 utsändes för att fullborda klostret och undervisa bröderna. De återkommo okt. 1408. Emellertid utsändes i juli 1410 E. jämte den nämnde Lars och två andliga klosterbröder till Mariendal för att visitera klostret, som kort tid efteråt officiellt erkändes av kurian. Nyåret 1416 sändes E. jämte två andra bröder till Lolland för att vid en där av drottning Margareta inköpt by anlägga ett danskt birgittinkloster, det sedan så berömda Maribo. Ännu i april var E. i varje fall kvar där, ty klostret begärde då, att E. skulle av konung Erik förskaffa suppliker till påven, ett led i klostrets kamp för sin regel vid kyrkomötet i Konstanz. I maj återkom E. till Vadstena. Han underhöll brevväxling med gene-ralkonfessorn Robert i det nyanlagda engelska birgittinklostret Syon rörande privilegierna, synoder, litterära spörsmål och frågor om bokinköp. E. hade att göra med glasmålaren mäster Claus' arbete med glasfönstren i Vadstena klosterkyrka samt utfärdade intyg om arbetets tillfredsställande avslutning.

E. avsade sig posten som generalkonfessor våren 1423, men förvaltade ämbetet under Gervinus Petri utrikesresa 1430 samt kallas i ett brev våren 1435 vice konfessor. Han hade 1425 utsetts att vara generalvisitator i klostren Marienkron och Marienwald, men kunde för ålder och sjukdom ej åta sig uppdraget. När han i sitt åttiofemte år avled hösten 1447, fick han goda vitsord i klostrets diarium. E. var »en klok, anspråkslös och mild man, som med tålamod fördrog sin sjukdom», hette det. Han hade varit mycket verksam vid uppbyggandet av klosterkyrkan och munkklostret, skrev antifonarium, missale m. fl. böcker och anses även ha varit en ivrig forskare i Birgittas Revelationes.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor: Diarium Vazstenense (Seriptores rer. svec, 1:1, 1818), sv. övers. Vadstena klosters minnesbok (1918). – T. Höjer, Bidrag till Birgittinerordens historia (Kyrkohist. årsskr., 2, 1901); dens., Studier i Vadstena klosters och bir-gittinordens historia intill midten af 1400-talet (1905); dens., Till kännedomen om Vadstena klosters ställning såsom religiös institution (Hist. studier tillägn. Harald Hjärne. .., 1908) ; Pirita klooster ja selle 500-aastase piihitsemispäeva juubel 15. ja 16 augustil 1936 a iihes möningate ajalooliste andmetega [Birgittaklostret vid Tallinn och firandet av dess 500-årsjubileum den 15 och 16 augusti 1936 jämte några historiska upplysningar] (Piiriti kaunistamise seltsi väljaanne Nr lo. Pirita 1940); C. Silfverstolpe, Klosterfolket i Vadstena (1898–99).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ericus Johannis, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15385, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15385
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ericus Johannis, urn:sbl:15385, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se