Axel Teodor Constantin Estelle

Född:1865-05-20 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län
Död:1943-10-18 – Solna församling, Stockholms län

Industriidkare, Elektroingenjör


Band 14 (1953), sida 617.

Meriter

Estelle, Axel Teodor Constantin, f. 20 maj 1865 (Ad. Fredr:s förs:s i Stockholm dopbok), d. 18 okt. 1943 i Solna. Föräldrar: apotekaren Jacob Fredrik Victor Amadée Estelle och Ida Rebecka Elisabeth Rylander. Mogenhetsexamen vid högre latinläroverket i Göteborg juni 1885; elev vid Tekniska högskolan i Stockholm 1886,. avgångsex. från dess fackavdelning för kemisk teknologi 1890; studier vid Stockholms högskola 1888–89; studier utomlands 1889–92; grundare och innehavare av Elektriska prövningsanstalten i Stockholm 1892–1901; överlärare i experimentalfysik vid Tekniska skolan i Stockholm 1893–96; Tarifföreningens och överståthållarämbetets inspektör för elektriska anläggningar samt sakkunnig rådgivare vid Medicinalstyrelsen 1893–1901; chef för Malmö stads elektricitetsverk 1901–06; överingenjör och verkställande direktör vid Nya (sedermera Svenska) ackumulator a.-b. Jungner 1906–10; konsulterande ingenjör i Stockholm 1910–12; avdelningsföreståndare hos Accumulatoren Fabrik AG, Berlin-Hagen, 1912–32; bosatt i Stockholm från 1932.

G. 7 juni 1894 i Oskarshamn m. Karin Maria Johanson, f. 2 jan. 1874 där, dotter av grosshandlaren och skeppsredaren Fredrik Johanson och Hilda Julie Louise Estelle.

Biografi

Axel E:s farfar var av fransk härkomst. Som son till en apotekare började E. sina studier vid den kemiska fackavdelningen på Tekniska högskolan i Stockholm men genomgick även den då nyinrättade elektrotekniska avdelningen av det mekaniska facket. Under studiebesök i München och Berlin 1889 hade E. fått upp ögonen för betydelsen av elektrisk materialprovning. Efter civilingenjörsexamen 1890 genomgick han hos Siemens & Halske i Charlottenburg en kurs i elektrisk installationsteknik. Från nyåret 1891 tjänstgjorde E. som ingenjör vid en privat byrå i Magdeburg, som bl. a. utövade inspektion av elektriska anläggningar ur brandfaresynpunkt. I Sverige hade svenska brandförsäkringsbolagens tarifförening uppmärksamheten fäst vid risken för kortslutningar med åtföljande brandfara, då elektriska anläggningar vid denna tid utfördes utan kontroll och även av oskolat folk. Mellan E. och Tarifföreningen avslöts 5 maj 1892 en överenskommelse om stöd från föreningens sida för den kontrollbyrå. E. upprättade i Stockholm. Redan s. å. började »Elektriska prövningsanstalten» sin verksamhet i ett modernt laboratorium vid Brunkebergstorg. Genom Tarifföreningens garanti lyckades E. låna upp pengar till anläggningen, och genom dess stöd kunde prövningsanstalten fungera som en opartisk konsulterande ingenjörsbyrå. Förutom inspektion över elektriska anläggningar omfattade arbetet även provning av elektrisk materiel. Dessa senare, föga inkomstbringande. uppdrag övergingo 1897 till Tekniska högskolans materialprovningsanstalt.

Prövningsanstaltens verksamhet utökades efter hand till att omfatta granskning av anbud, uppgörandet av program för tävlan om entreprenader, kontroll och avprovning av färdiga anläggningar. När E. 1901 övergick till befattningen som överingenjör vid Malmö elektricitetsverk, hade en rad kraftöverföringar och ett trettiotal elektricitetsverk planerats och förmedlats av anstalten. Sedermera kommerserådet Axel Enström (se SBL, 13, s. 771 ff.) hade redan som sjuttonåring praktiserat hos E. och blev 1903 meddelägare i den ännu bestående Prövningsanstalten tillsammans med E:s efterträdare ingenjörerna T. Holmgren och C. A. Rossander, vilka 1901 övertagit nämnda konsultativa byrå. Enström har i en nekrolog karakteriserat E:s insats: »Den verksamhet han här bedrev, under ett decennium, en tid av jäsande utveckling på det elektrotekniska området, har satt bestående spår efter sig. Det var till stor del hans förtjänst, att det svenska elektriska föreskriftsväsendet leddes in på förnuftiga och icke utvecklingshämmande banor.»

E. ägde ett stort vetenskapligt intresse och publicerade i Teknisk tidskrift ett flertal smärre uppsatser. Som teknisk ledare och verkställande direktör vid Nya ackumulator a.-b. Jungner 1906–10 och några år därefter som avdelningsföreståndare i 20 år vid det tyska Accumulatoren Fabrik AG:s huvudfabrik i Hagen, Westfalen, hade E. större möjligheter få ägna sig åt sina intressen inom det elektrokemiska området; bl. a. utarbetade han en metod för framställning av elektrolytiskt rent järn. När E. 1932 som pensionerad återflyttade till Sverige, fortsatte han sina vetenskapliga arbeten och sökte särskilt att få fram en billigare tillverkning av elektrolytjärnet. – E. karakteriseras som älskvärd och försynt. – E:s brevväxling 1895–1935 och patenthandlingar m. m. från hans elektrotekniska uppfinnarverksamhet 1898–1935 finnas på Tekniska museet, Stockholm.

Författare

Frithiof Holmgren.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Bidrag till kännedomen om den elektriska strömmens fördelning uti en elektrolyt (Tekn. tidskr., 20, 1890, s. 127–129). – Siemens & Haskes experiment med strömmar af hög potential (ibid., 21, 1891, s. 130–134). – Undersökning af Leclanché-element, tillverkade af Rylander & Rudolphs Fabriks-aktiebolag,(ibid., 24, 1894, Afd. f. mek. o. elektrot, s. 59–60). – Några mätningar, utförda på den elektriska arbetsöfverföringen Hellsjön-Grängesberg (ibid., s. 67). – Några ord om våra »elektriska eldsvådor» (ibid., 29, 1899, Afd. f. mek. o. elektrot., s. 98–99; sign. E–e–e.). – Spänningsreglering med ackumulatorer vid variabel hastighet hos generatorn (ibid., s. 114–116, 120–122). – »Om behofvet af enhetliga förvaltningsprinciper för likartade kommunala företag.» Inledande diskussionsföredrag. Gefle 1905, 35 s. – [Diskussionsyttranden i Sv. teknologföreningen] (Teknisk tidskrift, 37, 1907, Allm. afd., s. 126, 131–132 ; 38, 1908, Allm. afd., s. 6, 113, 176–177.) – Om elektriska ackumulatorer, sär-skildt Jungner-ackumulatorn (ibid., 39, 1909, Kemi o. bergsvet., s. 105–108, 113–117, 129–133). – Benköelementet och dess användning speciellt för framställning af elektrolytjärn. Föredrag (ibid., 42, 1912, Elektrot., s. 39–41; även särtr. s. å., 3 s.). – Benköelementet, energimagasinering och järnraffinering. Föredrag (ibid., Kemi o. bergsvet, s. 38—42; även särtr. s. å., 4 s.). – Om växt-liknande former vid naturlig rostbildning och elektrolytisk järnoxidation (ibid., 52, 1922, s. 39–40). – Torkning i vakuum (ibid., 54, 1924, Kemi, s. 77–7S). – Något om den tekniskt-vetenskapliga kemistutbildningen i en del främmande länder (ibid., 64, 1934, Allm. avd., s. 149–151). – Sjunde tyska utställningen för kemiskt apparatväsende, »Achema VII», i Köln (ibid., 64, 1934, Kemi, s. 65–72, 76–78). – [Rec. av E. Rabald, Werkstoffe und Korrosion] (ibid., s. 72.).

Källor och litteratur

 Källor: Elektriska prövningsanstalten 1892–1942 (1942); Sv. teknologföreningen 1861–1936, red. av G. Indebetou & E. Hylander, 1–2 (1937); Sveriges apotekarhistoria, utg. af A. Levertin, G. F. V. Schimmelpfennig & K. A. Ahlberg, 2 (1918–23). – Nekrolog över E. av A. F. Enströrn i Sv. Dagbl. 19 okt. 1943.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel Teodor Constantin Estelle, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15519, Svenskt biografiskt lexikon (art av Frithiof Holmgren.), hämtad 2019-12-06.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15519
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel Teodor Constantin Estelle, urn:sbl:15519, Svenskt biografiskt lexikon (art av Frithiof Holmgren.), hämtad 2019-12-06.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se