Biografi

Ewert, ursprungligen pommersk släkt, härstammar från borgaren i Stralsund Christian Ewert. Dennes son Christian Heinrich E. (f. 3 april 1759 i Stralsund, d. 10 maj 1831 i Göteborg) kom vid nitton års ålder till Stockholm och studerade till fältskär. Han blev ordinarie underläkare vid Amiralitetet i Karlskrona 1782 och var kirurg på divisionsskeppet Prins Gustaf i slaget vid Hogland 1788, där han blev fången; han kvarhölls av ryssarna till krigets slut. Han blev 1793 kirurgie magister och flyttade senare till Göteborg, var regementsfältskär vid Göta artillerireg:te 7 okt. 1795–1810, andre läkare vid Sahlgrenska sjukhuset samt erhöll assessors titel; LVVS 1810. Assessor E. blev nära vän till de kända Göteborgsläkarna P. Dubb (SBL, 11, s. 478 ff.) och Chr. Carlander (SBL, 7, s. 317 ff.). Tillsammans stiftade de en »societet», som dock mera var en umgängeskrets än en organiserad förening, vanligen kallad »Den Carlanderska societeten»; den blev emellertid en betydelsefull föregångare till Göteborgs läkaresällskap. I sitt andra gifte äktade C. H. E. köpmansdottern Christina Elisabeth Malm, syster till grosshandlaren, tit. kommerserådet och riksdagsmannen J. N. Malm. De hade söner, som blevo bemärkta göteborgare. Den äldste, Carl Henrik E. (f. 27 sept. 1802 i Göteborg, d. 2 okt. 1882 där), var rådman i staden 1835–45 samt handels- och politiborgmästare där 1845–67. Som borgmästare var G. H. E. synnerligen myndig, men samtidigt kunnig, klar och redig, rättrådig och oegennyttig samt med starkt utpräglat ordningssinne (Ambrosiani). Han var livligt kommunalt verksam (kommittéuppdrag angivna i »The Royal Bachelor's Club») och satt även i representationskommittén 1846–47, där han räknades till de mot kungen lojala medlemmarna. C. H. E.. hade i sina äktenskap ingen son.

Bror till C. H. E. var läkaren Christian Fredrik E. (f. 20 juli 1804 i Göteborg, d. 6 dec. 1881 där). Han blev med. doktor i Uppsala 1827 och kir. magister 1830; LVVS s. å. (ordf. 1840–41) och med. jubeldoktor 1877. I Göteborg arbetade han under koleraepidemien 1834. Han blev andre stadsläkare där 1835 och var förste stadsläkare 1860–75. Han mottog i likhet med sin bror många allmänna uppdrag, bl. a. satt han i styrelsen för Nya theater a.-b. i Göteborg 1856–71 och för Göteborgs museum 1861–64. Han erhöll 1875 guldmedalj för främjande av vaccinationen. C. F. E. var hög frimurare och erhöll 1867 Carl XII:s orden; frimurarlogen i Göteborg slog medalj över honom 1878. Han följde med livligt intresse alla kulturella frågor. Om honom som läkare säges, att »i de sjukas hem väckte hans välvilliga anlete med den öppna, genomträngande blicken glada och goda känslor» (Anjou). Från C. F. E:s äldre son godsägaren Albert Fredrik E. (f. 1836, d. 1912) härstammar släktens nu levande äldre linje. Söner till honom voro bl. a. grosshandlaren i Göteborg Reinhold E. (f. 1879, d. 1948) och praktiserande läkaren där Harry E. (f. 1882, d. 1939). A. F. E:s bror var grosshandlaren i Göteborg Wilhelm Theodor E. (f. 1842, d. 1924). Han var en dugande och verksam affärsman, grundade och innehade 1871–1912 handelsfirman W. T. Ewert & Co. i Göteborg samt satt även i en mängd styrelser för olika bank-, affärs- och industriföretag i hemstaden. Bl. a. var han ordf. 1894–1903 i styrelsen för Göteborgs enskilda bank samt 1905–21 led. av styrelsen för Chalmers tekniska institut. Liksom sin far var han hög frimurare (RCXIII:sO 1909) och utgav arbeten om frimurarorden och Frimurarbarnhusets i Göteborg historia; frimurarna slogo medaljer över honom 1912 och 1917.

En tredje bror till borgmästaren C. H. E. och läkaren C. F. E. var kaptenen vid Göta artillerireg:te Per Wilhelm E. (f. 1806, d. 1856), stamfar för släktens yngre linje. Bland dennes barn blev sonen Axel Wilhelm E. (f. 1833, d. 1888) fil. magister i Lund 1859 samt var adjunkt i kemi och bibliotekarie vid Chalmersska slöjdskolan i Göteborg 1857–62 och lektor där i kemi och kemisk teknologi samt bibliotekarie 1862–68; 1859–63 var han även lärare i matematik vid realgymnasiet i Göteborg och 1862–74 i varukännedom vid Göteborgs handelsinstitut; LVVS 1860. Han utgav olika tekniska tidskrifter (se Lundstedt) samt ägde herregården Djurström i Värsås sn (Skarab.). A. W. E. var, liksom sju andra släktmedlemmar, ledamot av The Royal Bachelor's Club i Göteborg; de återfinnas därför i klubbens 1947 utgivna matrikel. Han var gift tvenne gånger och hade i andra giftet sonen överstelöjtnanten Carl Axel E. (f. 1872, d. 1952). Den sistnämnde är fader till överläkaren i Göteborg med. doktor Bo Axel Wilhelm E. (f. 1901) och till operasångerskan fru Brita E. (f. 1902), Stockholm.

Författare

Bengt Hildebrand.

Källor och litteratur

Källor: AV. Berg, Genealogiska anteckningar om Göteborgssläkter, ser. 1, vol. 1 (handskr.), Göteborgs stadsbibliotek. – Om släkten även: H. Fröding, Berättelser ur Göteborgs historia under gustavianska tiden (1922); dens., Berättelser ur Göteborgs historia under nyare tiden (1924) ; Svenska släktkalendern, 14, 1950, utg. av Ulla Elgenstierna; [V. Örnberg], Svensk slägt-kalender, 2, 1886. – Om Christian Heinrich E.: A. Godhe, Minnestal. .. Götheborgs kongl. vetenskaps och vitterhets samhälle, 1 (1850); E. Nachmanson, Förteckning över Göteborgs kungl. vetenskaps- och vitterhets-samhälles ledamöter 1774–1927 (1928); H. Nordlund, Den Carlanderska societeten (Sv. läkartidningen, nr 15, 1929); F. Stenström, Läkekonstens och hälsovårdens företrädare i Göteborg under 1600- och 1700-talen järnte historik över stadens medicinalverk och snndhetsväsen (1929); Sveriges läkare-historia, 2 (1823). – Om Carl Henrik E.: S. Ambrosiani, Borgmästaren C. H. Ewerts skrivbord (Gustavianskt, 1932); Berit Borell, De svenska liberalerna och representationsfrågan på 1840-talet (1948); H. Fröding, [ovan sist anförda arbete] ; The Royal Bache-lor's Club 1769–1944 (1947), som även rör flera andra släktmedlemmar; K. AVar-burg, Johan Gabriel Richert, 2 (1905). – Om Christian Fredrik E.: A. Anjou, Riddare af konung Carl XIII:s orden 1811–1890 (1900) ; B. E. Hyckert & V. E. Lilienberg, Minnespenningar öfver enskilda svenska män och kvinnor, 1:2 (190S—15) ; Sveriges läkare-historia, N. F. 1 (1873). – Om Wilhelm Theodor E.: Hyckert-Lilienberg, a. a.; A. Wahlstedt, Minnespenningar över enskilda svenska män och kvinnor, Följd 2 (1925). – Om Axel Wilhelm E. bl. a.: J. Biörklund, Aralda minnesteckningar öfver aflidne ledamöter af Göteborgs kongl. vetenskaps- och vitterhets- samhälle ... (Göteborgs kongl. vet. o. vitt. samh:s Handl., N. F„ 26, 1891) ; B. Lundstedt, Sveriges periodiska litteratur, 3 (1902). – Meddel. av operasångerskan fru Brita Ewert, Stockholm.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ewert, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15579, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15579
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ewert, släkt, urn:sbl:15579, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-25.