Rudolf Cronstedt

Född:1826-12-06 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1903-11-19 – Stockholms stad, Stockholms län

Väg- och vattenbyggnadsingenjör, Väg- och vattenbyggnadsofficer, Generaldirektör


Band 09 (1931), sida 320.

Meriter

10. Rudolf Cronstedt, den föregåendes son, f. 6 dec. 1826 i Stockholm, d. 19 nov. 1903 därstädes. Elev vid Hillska skolan å Barnängen och därefter vid nya elementarskolan i Stockholm, ur vars högsta klass han avgick som primus 1844; student i Uppsala 6 juni 1844; elev vid Motala verkstad 1 maj—14 juli 1845 och vid Strömsholms kanal 29 juli—15 okt. 1845; studerade matematik för professor K. Malmsten 1845—46; elev vid artilleriläroverket å Marieberg; avlade därstädes examen med det högsta betyg, som dittills givits i matematik, 5 febr. 1850. Biträdde vid undersökningsarbetet för järnväg Örebro—Nora aug.—okt. 1848, vid undersökningsarbetet för sänkning av Hjälmaren och Kvisnaren från mitten av apr. 1850 till början av maj 1851 och vid undersökningsarbetet för kustfartens befrämjande i Stockholms skärgård 14 juli—1 dec. 1851; löjtnant vid väg-och vattenbyggnadskåren och adjutant i östra väg- och vattenbyggnadsdistriktet 13 mars 1852; erhöll order att tjänstgöra vid statens järnvägsbyggnader 15 mars 1855; kapten 15 okt. 1858; distriktsingenjör vid nämnda järnvägsbyggnader 1 mars 1860; byråchef för tekniska avdelningen i styrelsen över statens järnvägsbyggnader 9 jan. 1863; major 2 okt. 1863; erhöll 1871 i uppdrag att leda den resa, som detta år företogs av en dansk kommission för studiet av järnvägsförhållandena i Sverige; överstelöjtnant 2 juni 1876; ordförande i styrelsen för Jonsereds fabrikers a.-b. 10 aug. 1881—5 maj 1899; byråchef för järnvägsärenden i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen från 1 jan. 1883; överste 28 nov. 1884; studerade pågående järnvägsbyggnader i Finland 1885; ledamot av kommittén angående stambanan genom övre Norrland 31 juli—14 dec. 1885; delegerad i kommissionen angående undervattensjärnväg mellan Danmark och Sverige 8 okt. 1886; överdirektör och chef för väg-och vattenbyggnadsstyrelsen samt överste och chef för väg- och vattenbyggnadskåren 11 aug. 1887; generaldirektör och chef för styrelsen för statens järnvägstrafik 28 okt. 1887 och för järnvägsstyrelsen enligt K. brev 28 sept. 1888; ordförande i styrelsen för tekniska högskolan 21 sept. 1888—6 juni 1902; erhöll av civilministern uppdrag att avgiva förslag om yrkesinspektörer 2 sept. 1889 samt att avgiva yttrande om landets indelning i yrkesinspektionsområden 27 dec. 1889 (anmält 20 juni 1890); ordförande i kommittén angående utvidgning och omorganisation av tekniska högskolan 19 sept. 1890—15 dec. 1891; erhöll avsked från generaldirektörsbefattningen 19 nov. 1897; ordförande i kommittén angående ny taxa för personbefordran å statens järnvägar 28 jan.—1 okt. 1898; likvidator i handelsbolaget William Gibson & Söner 1900. Ägde Lindö i Runtuna socken och del i Jonsered i Partille socken samt erhöll 4 nov. 1867 besittningsrätt till tomten 48 å Drottningholmsmalmen. RVO 1862; en av stiftarna av Ingenjörsföreningen 23 jan. 1865 och ledamot av dess styrelse 1865—90 (v. ordförande 1866—72, ordförande 1872—90); RNS:tOO 1867; RNO 1871; RDDO 1871; KNS:tOO 1882; LVA 1887 (preses 1894—95); LLA 1888; KNO1kl 1888; KDDO1gr 1889; erhöll medaljen Illis quorum meruere labores av 18:e storleken 1894; KmstkNO 1897; innehade dessutom utländska ordnar.

Gift 2 juni 1856 i Göteborg med Amalia Vilhelmina Gibson, f. 25 juli 1829 i Göteborg, d. 13 apr. 1910 i Stockholm, dotter till grosshandlanden William Gibson från Skottland.

Biografi

Efter en grundlig praktisk och teoretisk utbildning anställdes C. i väg- och vattenbyggnadskåren. Sitt egentliga verksamhetsområde, åt vilket han kom att ägna största delen av sitt liv, fann han, då han började arbeta för statens järnvägar. Till en början ägnade han sig åt järnvägsbyggande och fullbordade bl. a. större delen av linjen Sparreholm—Hallsberg (1862). De egenskaper, han därvid ådagalade, föranledde, att han redan vid trettiosex års ålder år 1863 som byråchef bands vid styrelsen för statens järnvägsbyggnader. Vid sidan av sin tjänstgöring därstädes fortsatte han att avancera inom väg- och vattenbyggnadskåren, och då väg- och vattenbyggnadsstyrelsen från ingången av år 1883 fick övertaga ledningen av statens järnvägsbyggnader, överfördes C. till detta verk som byråchef och föredragande för järnvägsärendena. Efter några år, 1887, utnämndes han till chef för nyssnämnda kår och verk men förflyttades nästan omedelbart som generaldirektör och chef till styrelsen för statens järnvägstrafik, med uppdrag att tillika handhava ledningen av statens järnvägsbyggnader. Kort därpå överflyttades denna uppgift definitivt till styrelsen för statens järnvägstrafik, och i samband därmed ändrades (1888) dess namn till järnvägsstyrelsen, vars förste chef C. sålunda blev.

Under den tid, C. stod i spetsen för de svenska järnvägarna, fortsatte dessas utveckling i olika avseenden. Nytt avlöningsreglemente för personalen utarbetades 1892. Järnvägsnätet tillväxte med i runt tal 1,200 km., främst genom inköpet av Gällivare- och Väst- kustbanorna (1891 och 1896). År 1894 invigdes under stora högtidligheter stambanan genom Övre Norrland, varvid C. rönte den sällsynta utmärkelsen att av konungen personligen tilldelas medaljen »Illis quorum» i 18 :e storleken att i kedja av guld bäras kring halsen. Under C: s' chefstid beslöts vidare byggandet av stambanorna Göteborg—Norska gränsen, Gällivare—Ofoten och Boden— Yttermorjärv. I tekniskt hänseende märkes inläggandet av tyngre räls (40 kg.), införandet av ny växelkonstruktion med böjda i stället för raka tungor, varigenom hastigheten kunde höjas vid genomfart å stationsområden, anordnandet av centralställverk och andra modernare växel- och säkerhetsanordningar å ett stort antal stationer, ombyggnad och förstärkning av åtskilliga broar samt införande av nya personboggievagnar. En ny taxa utfärdades, som trädde i kraft 1 jan. 1890, och ny godsindelning av samma taxa genomfördes med tillämpning från 1 juli 1896. Av stor principiell betydelse var nedsättningen i personavgifterna vid fjärrtrafik genom den s. k. norrlandstariffen av år 1894, vilken medförde en oväntat stor stegring i persontrafiken. Ett ännu radikalare steg i fråga om persontaxornas sänkning förordades av 1898 års taxekommitté, i vilken C. efter sin avgång från generaldirektörsbefattningen blev ordförande. Men då denna taxesänkning för att ej åsamka förlust enligt järnvägsstyrelsens beräkningar krävde en starkare ökning av persontrafiken än vad den rullande materielen och befintliga stationsanordningar kunde tillåta, sköts förslaget åt sidan till förmån för 1905 års zontariff, som främst tillgodosåg fjärrtrafiken.

Vid sidan av sin tjänst ägnade C. uppmärksamhet även åt andra allmänna angelägenheter, främst åt den tekniska undervisningen och ingenjörsutbildningen. Han hörde till Ingenjörsföreningens stiftare (1865) och ledde som ordförande dess förhandlingar, från år 1872 ända till år 1890, då den uppgick i Teknolog-föreningen. Varmt intresserad för dess verksamhet, stiftade han år 1876 genom ett legat å 2,000 kr. den s. k. Polhemsfonden, vars avkastning skall användas till belöningsmedaljer i guld med Kristoffer Polhems bröstbild åt författare av förtjänstfulla originalavhandlingar i tekniska ämnen. Ett erkännande åt C:s intresse för den vetenskapliga sidan av ingenjörsyrket gavs, då han, den fjärde av sin ätt, år 1887 kallades till ledamot av Vetenskapsakademien.

Vid C: s avgång från chefskapet för de svenska järnvägarna år 1897 uttalade K. M:t »sitt nådiga välbehag över den skicklighet och plikttrohet, varmed greve Cronstedt under en långvarig ämbetsmannaverksamhet gagnat det allmänna». Året förut, då han fyllde sjuttio år, hade järnvägspersonalen ägnat honom stora hedersbetygelser. Till minne av dagen överlämnade han då till direktionen för statens järnvägars pensionskassa ett belopp av 2,000 kr., varav räntan skulle utdelas till behövande änkor och barn efter järnvägstjänstemän. Några år senare skänkte C. till järnvägsstyrelsen sitt av Oskar Björck målade porträtt, som nu jämte övriga chefsporträtt pryder styrelsens sessionsrum. Även vid detta tillfälle blev den gamle chefen föremål för uppriktiga och omfattande hyllningar från personalens sida. Vänner och underhavande sågo i honom en sannskyldig ädling, »en hedersman av gamla stammen, enkel, rättfram, anspråkslös och välvillig».

Författare

Gustaf Welix.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Beskrifning öfver stambanan genom Norrland,, omfattande redogörelse för de förhandlingar som föregått banans byggande, arbetenas fortgång, tekniska bestämmelser, terrängförhållanden och anmärkningsvärdare konstarbeten. Sthm 1882. 151 s., 1 tab., 5 kartor. — Tal hållet vid af täckningen af Nils Ericson's staty den 8 september 1893. Sthm 1894. 6 s. — Åminnelsetal öfver Svenska vetenskapsakademiens framlidne ledamot, presidenten friherre Carl David Skogman, hållet... den 31 mars 1895... Sthm 1895. 21 s. (Omtr. i VA Lefnadsteckningar, Bd 4: H. 3, Sthm 1903, s. 1 —16.) — Om signalväsendet vid jernvägar. Tal hållet i Kongl. vetenskapsakademien vid presidiets nedläggande den 10 april 1895. Sthm 1896. 16 s.

Källor och litteratur

Källor: Finansdep. handl. 13 mars 1852 samt C:s bouppteckning, RA. — Nekrologer i Nya dagl. allehanda, Sv. dagbladet, Tekn. tidskr. och Järnbanebladet 1903; Statens järnvägar 1856—1906, 1—4 (1906).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Rudolf Cronstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15703, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustaf Welix.), hämtad 2019-11-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15703
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Rudolf Cronstedt, urn:sbl:15703, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustaf Welix.), hämtad 2019-11-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se