Joseph W Czapek

Född:1825-03-19 – Tjeckien (i Prag)
Död:1915-07-06 – (i Ljungskile)

Dirigent, Violinist, Trumpetare


Band 09 (1931), sida 503.

Meriter

Czapek, Joseph Wolfgang, f. 19 mars 1825 i Prag, d. 6 juli 1915 i Ljungskile. Föräldrar: skolläraren, organisten och kompositören Wenzel Czapek och Maria Kindl. Började lära violinspelning vid sex års ålder; elev vid konservatoriet i Prag 1837 med Fredrik Pixis som lärare i violinspel och Dionys Weber i harmonilära och komposition; avlade examen 1843. Förste violinist vid böhmiska teatern i Prag 1843—44; företog en turné genom Tyskland (erhöll resetillstånd t. o. m. mars 1845 19 maj 1844 samt förnyade resetillstånd på ett år 16 juni 1845 och 12 okt. 1846) och blev därunder kapellmästare vid Labitzskis orkester, därefter konsertmästare hos Josef Gungl under två år och slutligen dirigent för konserterna i Friedrich Wilhelms städtische casino, allt i Berlin; lämnade Berlin 1847 och företog som kapellmästare vid Steyermarkische gesellschaft en resa i Tyskland och Skandinavien samt gav därunder konserter i Göteborg och Kristiania; regementstrumpetare (direktör) vid Göta artilleriregemente i Göteborg 13 mars 1848; erhöll musikdirektörs titel 22 aug. 1848; erhöll böhmiska kretsregeringens fribrev till Sverige 10 maj 1850; sånglärare vid flera skolor i Göteborg, bl. a. vid Meijerbergska skolan; organist vid Göteborgs synagoga 1856—1909 och vid Engelska kyrkan i Göteborg 1857—1900; orkesterledare i Föreningen för klassisk musik 1855; kapellmästare vid Gaudelius tyska opera i Göteborg under fem år; ledare av Göteborgs orkester 1862—66; erhöll avsked från regementstrumpetarebefattningen vid Göta artilleriregemente 8 jan. 1878; ordförande vid Eugéne Sundbergs kvartettsällskap i Göteborg mars 1884. AssocMA 1853; LMA 1857; RVO 1869; innehade Karl XV :s medalj, medaljen Litteris et artibus och utländska ordnar och var ledamot av frimurarorden (innehade purpurbandet) samt jubelkommendör i Par Bricole. Gift 17 juni 1856 med Berta Augustina Haglund, f. 28 aug. 1833, d. 30 aug. 1915, dotter till köpmannen Lars Petter Haglund i Göteborg.

Biografi

G. var andra barnet till läraren och musikern Wenzel Czapek (f. 1795) i Prag, vilken var son till arbetaren Jakob Czapek från byn Vysehofovice. Wenzel Czapek gifte sig 1820. I äktenskapet föddes en dotter och tre söner. År 1832 köpte han ett hus vid Katerniergasse. C. som var äldste sonen, röjde tidigt musikaliska anlag och fick gå i stadens konservatorium. När detta vid avtäckandet av Mozarts staty i Salzburg 1842 lät representera sig medelst en deputation av sex lärare och tolv elever, rönte han utmärkelsen att bli en av de utvalda. Sedan han avslutat sina studier, sökte han efter en kortare anställning i Prag sin lycka utomlands. Han hade under några år växlande engagemang och kom så 1847 till Göteborg som kapellmästare vid ett av nitton personer bestående kapell, Steyermarkische gesellschaft. Den 2 maj gav sällskapet en konsert, där bl. a. en »Preussisk kavallerimarsch» och en »Friedrich-Wilhelmgarten polka» framfördes av den unge dirigenten. Året därpå fästes han genom en anställning vid Göta artilleriregementes musikkår vid Göteborg och kom sedan att göra. en betydande insats i stadens musikliv. Redan på hösten 1848 anordnade han s. k. »Casino» i Bloms hotell med »Concert á la Strauss», utförd av »en fullständig orkester». Dessa musikaliska aftonunderhållningar blevo mycket omtyckta. 1849 återupptogos på hans initiativ Harmoniska sällskapets övningar efter tjugutvå års vila. I en Göteborgskrönika i Ny tidning för musik 21 jan. 1854 heter det: »Musikdirektör C. utvecklar härstädes mycken verksamhet; hans talang som dirigent erkännes, och hans förmåga som komponist värderas mycket. Då man har opinionen för sig och finner ett rättvist erkännande, bör det vara hr C. en angenäm plikt att verka för framkallande av ett mera allmänt intresse för den ädlare musiken.» Han kände även fullväl denna plikt och gav stora orkesterkonserter med klassiskt program. Man fick där höra Mozart, Beethoven, Weber, Mendelssohn men även de nyare tyska tonsättarna. Själv framträdde han bl. a. med en konsertuvertyr (1856), kantaten »Yttersta domen» och tre mässor. En av hans symfonier gavs ej blott i Göteborg utan även i Gewandhaus, Leipzig. 1856 skriver Ny tidning för musik: »Det ser nästan ut som hade Göteborgarne fått det infallet att bringa oss här i Stockholm på skam, vad instrumentalmusikens vård och hägn vidkommer.» I okt. 1856 fick C. en betydande hjälp i landsmannen Fr. Smetana, som då bosatte sig i Göteborg. Stora körverk av Schumann och Gade upptogos nu, och även den nyromantiska skolan med Liszt blev representerad. Med året 1858 började Aug. Meissner anordna kammarmusiksoaréer, och C. hjälpte till av alla krafter att hålla samman allt. En gammal körförening, »Mozart-föreningen», ombildades till »Förening för klassisk musik» (1855) med C. som orkesterledare. På den nästan feberaktiga livaktigheten på 1850-talet följde ett beklagligt bakslag på 1860-talet. Smetana återvände då till Prag. En ersättning fick man i Israel Sandström, men denne var dock ingen musiker efter kontinentala mått. Sången kom dock att genom honom odlas, och särskilt svensk musik uppfördes. I den av Sandström 1863 grundade »Amatörernas sångförening» var C. med i styrelsen. 1862 grundades en stående orkester under benämningen »Göteborgs orkester», och C. blev ledare för denna. Trots alla dirigentens ansträngningar kunde den dock ej sammanhållas längre än till 1866.

C. fortsatte att medverka vid konserter, såväl då det gällde kyrkokonserter som kammarmusiksoaréer och solistkonserter. Även vid musikaftnar för välgörande ändamål var han en städse välvillig hjälpare. Göta artilleriregementes musikkår skötte C. med sedvanlig energi och gav ofta konserter med den, särskilt under sommaren på Lorensberg, samt under gästspel i Danmark. Där fick man höra marscher som »Lorensbergs paviljong» och danser som »Konsertpolka» av dirigenten själv. Ibland framträdde på en gång Göteborgs musikförenings orkester, Beyerbökska kapellet och Göta artilleriregementes musikkår (1874). Vid de mera seriösa konserterna i staden fick man lyssna till »Bön med orkester», terzett ur kantaten »Barnhemmet», »Andlig ouvertyr för orkester med motiv ur n:o 452 i psalmboken», »Adagio religioso för violin», »Im-promptu i Ciss moll samt stor vals i A dur», »Aftonrodnaden, vals» jämte en stor mängd andra tonverk av C. För festtillfällen var han outtröttlig att komponera kantater, marscher, potpourrier m. m. Särskilt ofta fick man höra »Minne af det 13: de landtbruksmötet, festmarsch», sedan mest kallat »Landtbruksmötets marsch». Även i större» konstformer framträdde C, såsom bl. a. 1872 »Claes Uggla på Svärdet, musikaliskt deklamatorium af Oscar Fredrik, musik för orkester, solo och kör». De stora orkester- och körkonserterna lämnade han dock snart i händerna på yngre krafter men ägnade sig så mycket mera nitiskt åt kammarmusiken. På 1880-talet lyckades han intressera grosshandlare Eug. Sundberg för grundandet av ett-särskilt sällskap för kvartettmusik, och 1883 testamenterade denne 10,000 kronor för ändamålet. Sällskapet fick bära Sundbergs namn, men själen i företaget var från början och alltjämt C. Jämte sin trägna och mångsidiga offentliga verksamhet meddelade C. oförtrutet undervisning, och i de många kyrkor och tempel, där hän spelade, orgel, fann man honom alltid på sin plats med samma redliga nit, var han än skötte sitt kall. Av hans många tonsättningar blevo särskilt kantaten »Das weltgericht» (»Yttersta domen») och en »Katolsk mässa» berömda. Den senare uppfördes med stort erkännande i Paris under Gabriel Fauré i Madeleinekyrkan 1881.

Då C. 1905 firade sin åttioårsdag, fick han mottaga en osedvanlig hyllning från hela Göteborg. I en nekrolog i Göteborgs handelstidning 7 juli 1915 heter det om honom: »Genom sitt öppna, hjärtliga väsen, sin varmt kännande och entusiastiska personlighet med dess av humor präglade originalitet förstod J. C. i ovanlig grad att framkalla sympati hos alla, med vilka han kom i beröring, och helt visst var denna förmåga att vinna medmänniskor i hög grad honom till hjälp i hans uthålliga strävan att föra tonkonstens runor här uppe i Norden.»

Författare

T. Norlind.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

— Ett brev till och ett brev från C. finnas i Musikaliska akademiens bibliotek.

Tryckta arbeten

Kompositioner i tryck: Kungl. Göta artilleri-regementets sorg-marsch för pianoforte. Sthm u. å. Fol. (Op. 21.) — Potpourri för pianoforte. Bd 1: H. 1—4. Gtbg [1851—] 1852. Tv. fol. [Innehåller följ. musikstycken, samtliga av C.: H. 1. Götheborgs dame polka (Op. 28); Parade-marsch (Op. 29); Polka mazurek (Op. 30); Ob ich dich liebe? Lied fur eine Sopranstimme (Op. 31); Laura-francaise (Op. 32). — H. 2. Apollo vals (Op. 33); Caroussel gallo-pade (Op. 34); Marsch-polketta (Op. 35); Sång utan ord (Op. 36); Aurora polka (Op. 37). — H. 3. Caffe-club-polka (Op. 10); Ungar-mazurek (Op. 3); Hambo-polketta (Op. 43). —¦ H. 4. Cerito quadrille (Op. 4); Cassino polka (Op. 5).] — Sorg-marsch componerad och arrangerad för piano-forte. 2: a uppl. Gtbg 1852. Tv. fol. (Op. 42.) — Sorg-toner för Kongl. Götha artilleri regi-mente i anledning af H.K. H. hertigens af Upland prins Gustafs frånfälie. Gtbg u. å. Fol. (Op. 45.) — Sirén-hambo-polketta (Dans-album för 1853, Sthm 1852, fol.; utan opustal). — Lergök-polketta för piano-forte. Gtbg 1853. Fol. (Op. 48.) — Fröjda-polketta för piano-forte. Gtbg 1853. (Op. 49.) (Tillägn. mademoiselle Fröjda Gumpert.) — Geistliches Vorspiel fur grosse? Orchester. Partitur. Leipz. u. å. Fol. (Op. 50.) —¦ Minne af Gustaf Adolfsfesten i Götheborg. Vald samling af dans-musik för pianoforte, utförd på börssalen d. 20 nov. 1854. Gtbg 1854. Fol. [Innehåller bl. a. följ. stycken av C.: Hyllnings-vals (Op. 49); Telegraf-polketta (Op. 50); Aurora-hambo-polketta (Op. 51); Kokett-polketta (Op. 52). (Hela sviten även betecknad som n:o 52.)] — Assemblée-vals. (Op. 53) (Musikbih. till Illustr. nyaste söndags-magasin, Årg. Q, 1855; även sep. utg. såsom Assemblée-vals för pianoforte. Gtbg 1855. Fol.). — Dans-album för 1856. Vald samling af nyaste dansmusik för pianoforte. Gtbg 1855. Fol. [Innehåller bl. a. följ. stycken av C.: Cupido-vals (Op. 55); Amanda-hambo-polkett (Op. 56); Neutralitetspolka (Op. 57).] — Källan. (Op. 58) (Musikbih. till Illustr. nyaste söndags-magasin, Årg. 10, 1856). — Nyårs polketta. (Op. 59) (ibid.). — Necken. Galopp för pianoforte. Gtbg 1856. Fol. (Op. 60). — Februari-hambo-polketta. (Op. 61) (Musikbih. till Illustr. nyaste söndags-magasin, Årg. 10, 1856). — April polketta. (Op. 62) (ibid.). — Enslighet. (Op. [63]) (ibid.). — Nocturne. (Op. 64) (ibid.). — Midsommar-mazurka. (Op. 65) (ibid.). —¦ Höst-vals. (Op. 66) (ibid.). — Dans-album för 1857. Vald samling af nyaste dansmusik för pianoforte. Gtbg 1856. Fol. [Innehåller bl. a. följ. stycken av C. (utan opustal): Sylvester polka; Sophia" vals; Olivia-hambo-polketta; Yrväders polketta.] — Gallop (Dans-album. Premie till Illustr. nyaste söndags-magasinets prenumeranter för 1859, Gtbg [1859]). — Göteborgs skarpskytte marsch, komp. för piano forte. Gtbg 1861. — Kongl. Göta artilleri-regementes sorgmarsch vid konung Carl XV: s dödliga f rånf älle d. 18: de sept. 1872. Sthm [1872]. Fol. — Gotland. Ord af B. E. Malmström. Sthm 1893. Fol. (Bas-sångarens album, 54.) — Installations-kantat tillegnad kammarherren... Magnus Lagerberg i Göta Coldinu orden d. 25 okt. 1885. Orden af J. A. Siwertz. Gtbg [1901]. Fol. Kompositioner i handskrift (samtl. i MA bibliotek): Konsert-ouverture, för stor orkester, D-dur (uppförd i Göteb, aug. 1856). — Symfoni n:o 1, D-dur. — Symfoni n: o 2, Ess-dur (tillägn. Musik, akademien). — Geistliches Vorspiel fur grosses Orenester (tillägn. kon. Oscar II). — Andante religioso för obligat violin med ackomp. av 2 viol, 2 violonc, klarinett och piano, G-dur (Op. 31). — Missa n: o 1, G-dur (tillägn. Musik, akademien). — Missa solemnis n:o 2, F-dur (tillägn. änkedrottn. Josefina). — Vocal-Messe n:o 3, Ess-dur (Op. 51; tillägn. kon. Albert av Sachsen). — Yttersta domen, religiös kantat för soli, kör och orkester (tillägn. kon. Oscar I). — Te Deum. — Benedictus för fyra soloröster och orkester, F-dur (Op. 3). — Hymn till H. M:t kon. Carl XV för soli, kör och orkester (uppförd i Göteb. 14 juni 1869). — Sorg-toner för K. Göta artilleriregemente i anl. af prins Gustafs frånfälle (Op. 45). — »Claes Uggla på Svärdet 1676» (till text av Oscar Fredrik). — Deklamatorium (tillägn. hertiginnan Sofia av Östergötland). — Jubelkantat på Sveriges och Norges 50-åriga föreningsdag d.4 nov. 1864 (för soli, kör, blåsinstrument och orgel). — Barnhemmet, kantat (uppförd i Göteb. 1868). — Kantat vid Oscar Fredriks kyrkas invigning. — Sorgekantat vid parentationen i Göteborg d. 20 nov. 1872 efter kon. Carl XV: s död. — Invigningskantat vid invigningen av Göta Coldinu-ordens nya byggnad i Göteb. d. 17 okt. 1880. — Folksång, sekularkantat och sluthymn (i Göteb. d. 26 mars 1888). — Kantat vid S:t Andreas logens De förenade kronors 125-års jubileumsfest (Göteb. 1902). — Kantat vid S:t Johannislogen Salomon å trois serrures 150-årsjubileum i Göteb. 1904. —¦ Jubelfestmarscher vid S:t Andreas logens 100-årsjubileum 1877 och 125-årsjubileum 1902 samt vid S:t Johannislogens 150-årsjubileum 1904. — Fantasie brillant för piano och violin, E-moll (tillegn. fr. Betty Magnusson). —¦ Diverse smärre kompositioner.

Källor och litteratur

Källor: Meddelanden av fröken Elisabet Czapek, Långdunker, och från stadsarkivet i Prag; protokoll 1877—78 och liggare i arméens pensionskassas arkiv; artiklar i Ny tidn. f. musik 1854—56 och i Sv. musiktidn. 1 mars 1886 och 4 apr. 1905; nekrolog i Göteborgs handels- o. sjöfartstidn. 7 juli 1915; självbiografi av C. W. Bauck i Aftonbladet 1878 (även särsk. utg.); W. Berg, Musiklexikon (handskr. i MA bibi.); W. Berg, Bidrag till musikens historia i Göteborg 1754—1892, 1—2 (1914); H. Fröding, Göteborgs historia under nyare tiden (1924); C. Fr. Lundquist, Minnen och anteckningar, 1 (1908); Minnesskrift m. anledn. av Eugéne Sundbergs kvartettsällskaps 40-åriga tillvaro (1924).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Joseph W Czapek, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15755, Svenskt biografiskt lexikon (art av T. Norlind.), hämtad 2019-10-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15755
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Joseph W Czapek, urn:sbl:15755, Svenskt biografiskt lexikon (art av T. Norlind.), hämtad 2019-10-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se