Ekman ("Göteborgssläkten"), släkt



Band 13 (1950), sida 55.

Biografi

Ekman, ursprungligen värmländsk släkt, men vanligen kallad Göteborgssläkten Ekman. Dess äldste kände stamfader är befallningsmannen i Västersysslets fögderi i Värmland Joen Larsson (f. omkr. 1599, levde 10 dec. 1673, var d. i början av 1674), som ägde flera gårdar och först bodde på en av dem, Ökna (Fågelviks sn, Värml.), men 1656 flyttade till sitt då lagfarna ställe Hovlanda (Vase sn). Joen Larsson var en betrodd, förmögen och mer än lokalt känd man. Med sin första hustru Anna Bratt från Höglunda hade han fyra söner och fyra döttrar; de kallade sig Ekman (Eckman; namnet belagt från 1640-talet) medan barnen (en son, två döttrar) i Joens andra gifte togo namnet Carlgren. Bland Joen Larssons och Anna Bratts söner var handlanden och rådmannen i Vänersborg Daniel Jonsson Ekman (f. omkr. 1632, d. 1695). Han påträffas 1660 som affärsman i Göteborg, där han 1662 äktade Elisabeth Marcus, dotter av bagaråldermannen Anders Marcus. Redan före 1667 hade Daniel flyttat till Vänersborg, där han drev betydande handel, bl. a. med järn och trävaror. Med tvenne hans söner, Peter och Anders E., delade sig släkten tidigt i en äldre och en yngre huvudlinje. Uppgiften på sina håll, att till släkten skulle ha hört även justitieborgmästaren i Göteborg Håkan Ekman (d 1719), är oriktig (se utredning härom på dennes släkt nedan s. 139).

Stamfader för den äldre huvudlinjen (Göteborgsgrenen) E. är Daniel E: s nämnde son handlanden och rådmannen i Vänersborg Peter (I) E. (E. 1; d. 1716). Från två hans söner, Erik och Peter (II) E., stamma två grenar, av vilka den äldre snart utdog. Erik E. (d. omkr. 1752), som var löjtnant, hade sonen Johan Georg E. (f. 1731, d. 1782), vilken som handlande i Göteborg (burskap 5 juli 1765) stiftade firman J. G. Ekman & son där samt intogs i Handelssocieteten 1765. Han var skeppsredare, sill- och tranhandlande, importerade manufakturvaror och sålde kryddor; 1772 blev han direktör för sjömanshuset i Göteborg. Hans änka, Elisabeth Wenngren (d. 1816), idkade handel under firma J. G. Ekmans enka & son. Vid hennes bortgång levde bl. a. sonen Sven Eric E. (f. 1765), vilken, ehuru mer än femtioårig, då var ställd under förmynderskap; med honom synes denna släktgren ha utgått på manssidan. En bror till Erik och Peter (II) E. var fänriken och handlanden Carl Fredric E. (f. 1700, d. 1755), som samarbetade med Peter (se vidare E. 2); denne Carl E. hade blott döttrar.

Den fortlevande äldre linjen utgår från Peter (I) E:s ene son, Peter (II) E. (d. 1783; E. 2), som redan före kusinen Johan Georg E. slagit sig ned i Göteborg. Genom denna Peter E:s gren blev släkten E. fäst vid nämnda stad såsom en av Sveriges förnämsta och mest kända gamla köpmansdynastier. En dotterson till Peter (II) E. var skalden Johan David Valerius. Peter (II) E:s son, i familjehistorien känd som Peter (III) E., skrev sig själv Peter P(etersson) E. (d. 1807; E. 3), grundade göteborgsfirman P. P. Ekman och var den förste ägaren av det 1798 inköpta släktgodset Kilanda (Kilanda sn, Älvsb.). Av dennes barn märkas sönerna läkaren Johan Jacob E. (E. 4) och kommerserådet Gustaf Henric E. (E. 5), som (jämte G. R. Prytz) 1802 grundade den ännu bestående, berömda familjefirman Ekman & Co. i Göteborg – som i sig upptog även firman P. P. Ekman — och var bruksägare på Lesjöfors. Systrar till J. J. E. och G. H. E. voro Anna Margaretha Wahlberg, född E. (moder till de två naturforskarna professor P. F. Wahlberg och Afrikaresanden J. A. Wahlberg) samt Hedvig Elisabeth E., g. m. riksståthållaren och grundaren av Göta kanal greve Baltzar Bogislaus von Platen.

Läkaren Johan Jacob E. (E. 4), stamfader för den nuvarande Göteborgsgrenen, blev fader till den kände affärsmannen, filantropen och donatorn, konsul Johan Oscar E. (E. 6), knuten både till Göteborg och Stockholm. Denne var chef för firman D. Carnegie & Co:s sockerbruk och porterbryggeri. Hans andra maka, Maria Amelie Albinia E., född Lavonius (E. 7) utmärkte sig likaledes genom storartad välgörenhet. Bland J. O. E:s barn märkas en dotter i första giftet, mecenaten friherrinnan Louise Sara Antoinette Falkenberg af Trystorp, född E. (om henne se Falkenberg), samt sonen i andra giftet, godsägaren på det av Oscar E. 1868–72 inköpta storgodset Bjärka-Säby (Ög.) Carl Oscar Alexander Carnegie E. (f. 1873, d. 1949); den senare har även framträtt som donator (jfr s. 82) samt bekostat utgivandet av ett serieverk (»Bjärka-Säby i monografier») om sitt gods. Oscar E:s bror kommendörkaptenen Jacob Emil E. (E. 8) är känd som affärsman i Göteborg, verksam inom firman D. Carnegie & Co. Den av Oscar E. 1828 inköpta egendomen Gubbero (i Örgryte) vid Göteborg överlämnades av denne till brodern Emil E. 1861 och tillhörde senare släktbolaget Gubbero a.-b. till 1939, då egendomen styckats och huvudbyggnaden rivits. Av Emil E:s barn märkas kemisten, hydrografen och industrimannen, fil. dr Fredrik Gustaf E. (E. 13) samt affärsmannen och politikern konsul Johan E. (E. 14), båda i Göteborg, den senare chef för den gamla firman (jfr ovan och nedan) Ekman & Co. Gustaf E. inköpte 1900 säteriet Råda i Råda sn utanför Göteborg; gården äges nu gemensamt av hans barn och bebos av en av dem, direktören i a.-b. Göteborgs tågvirkesfabrik Leif E. (f. 1893, d. 1967). En annan son till doktor Gustaf E. är affärsmannen Håkan E. (f. 1889, d. 1961), verkst. direktör i Göteborgs kemiska fabriks-a.-b. och 1922–39 i Gubbero a.-b. samt innehavare av firman Håkan Ekman & Co. Son till Johan E. är den nuvarande verkst. direktören för firman Ekman & Co., fd. italienske konsuln Carl Johan Jacob Emil E. (f. 1883, d. 1957). Kusin till Håkan och Carl E. är nederländske konsuln i Göteborg Claes Emil Percival E. (f. 1898, d. 1978), verkst. direktör i a.-b. Fosselius & Alpen.

Det Ekmanska handelshusets i Göteborg arkiv finnes bevarat ända från 1713, jämte enstaka äldre arkivalier. Äldst av de sistnämnda är handlanden Sibrant Jansen Valcks kassabok 1666–1676, ärvd från och genom släkterna Thornton, von Minden och Zander. Det egentligt Ekmanska arkivet omfattar delar av (E. 1) och (E. 2) arkiv, (E. 3) och hans firmas arkiv samt firman Ekman & Co:s arkiv. Hela den äldre samlingen samt sistnämnda firmas arkiv t. o. m. 1890, Göteborgs förnämsta handelsarkiv, är sedan 1923–24 deponerad i Landsarkivet i Göteborg (konceptförteckning i maskinskrift över arkivet finnas bl. a. där och hos Ekmanska släktföreningen). Ekman & Co:s senare arkiv förvaras hos firman. I övrigt finnas Göteborgsgrenens arkivalier dels hos Ekmanska släktföreningen (förvarade hos dir. Håkan E., Göteborg), dels hos enskilda släktmedlemmar, bl. a. i arkiven på Bjärka-Säby och Kilanda; jfr även särartiklarna nedan.

Den av konsul Johan E. (E. 14) upptagna tanken att skriva firman Ekman & Co:s historia (jfr nedan s. 127) har fullföljts av hans son och efterträdare som firmans chef konsul Carl J. J. E. E., som uppdragit författandet av firmahistorien åt två historiker. En del av resultaten i här publicerade Ekmans artiklar få därför betraktas som preliminära. Rörande firman Ekman & Co. 1830–1913 se T. Gårdlund, »Svensk industrifinansiering 1830–1913» (1947; tab. s. 218–225).

Den förutnämnde bruksägaren Gustaf Henric E. (d. 1847; E. 5), stamfader för Lesjöforsgrenen E., var fader till den märklige metallurgen, bruksägaren på Lesjöfors Gustaf E. (d. 1876; E. 9), till affärs- och kommunalmannen i Göteborg samt politikern Johan (Janne) Jacob E. (E. 10), chef för firman Ekman & Co., samt till bruksägaren på Finspång, politikern Carl Edvard E. (E. 11). Den sistnämndes son var landshövdingen Axel E. (E. 16); hans änka äger nu Kilanda (jfr ovan). En (d 1876; E. 9) på Lesjöfors son var disponenten på Gustafsfors (Dalsl.) bruksägaren Johan Wilhelm E. (E. 15). Son till denne är fd. bankdirektören Gustaf E. (f. 1872, d. 1959), verkst. direktör för Morgårdshammars mekaniska verkstads a.-b. 1900–12, Lesjöfors a.-b. 1907–11, för Storfors bruks a.-b. 1911–19 och för a.-b. Göteborgs bank 1922–34; han har utgivit »Ur Storfors verkens historia» (1921) och en biogr. över farfadern (E. 9). Hans son ingenjören Per Johan Gustaf E. (f. 1901, d. 1986) är verkst. direktör för Morgårdshammars mekaniska verkstads a.-b. och a.-b. Arboga mekaniska verkstad: i styrelserna för båda är hans far ordf. Per E:s bror civiljägmästaren Sven Oscar Gustaf E. (f. 1903, d. 1973) är skogschef vid Uddeholms a.-b. Bror till Gustaf E. (f. 1872) var skogs- och industrimannen Peter Wilhelm E. (E. 17). Denne är fader till bergsingenjören Gustaf E. (f. 1906, d. 1977) disponent vid Ramnäs bruks a.-b., Johan E. (f. 1907, d. 1965), disponent vid Östanå fabriks a.-b., samt bergsingenjören Wilhelm E. (f. 1912, d. 1986), chef för stålverket vid Fagersta bruks a.-b.

Den yngre huvudlinjen (Åmåls grenen) E., härstammar från Daniel Jonsson E: s yngre son handlanden och rådmannen i Vänersborg Anders E. d. ä. Dennes son Severin E. (f. 1706, d. 1771), rådman i Åmål och överinspektör vid gränstullarna i Värmland, var i sitt gifte med borgmästardottern i Åmål Anna Maria Åberg fader till bl. a. sönerna Anders och Emanuel E. Anders E. d. y. (f. 1735, d. 1794) var 1759–85 borgmästare i Åmål, erhöll sistnämnda år kommerseråds titel och var under riksdagarna 1760–62, 1765–66, 1771–72 och 1778–79 stadens representant i borgarståndet och en framträdande ledamot av mösspartiet. Han nödgades av Gustav III att vid statsvälvningen 1772 ansluta sig till konungen. En dotter till A. E. d. y., Eva Lovisa E., g. m. kyrkoherden i Edsleskog (Dalsland), kontraktsprosten fil. magister Mathias Fryxell, blev mor till historikern Anders Fryxell. Anders E. d. y:s bror Emanuel  E. (f. 1737, d. 1801) blev fil. magister i Uppsala 1761 samt tillförordnad professor i privatekonomi 1766 och ordinarie 1790. Han utgav förutom »Värmeland i sitt ämne och i sin upodling» (del 1, 1765; någon andra del utkom aldrig) endast några kortare avhandlingar i praktiskt ekonomiska och ekonomiskt historiska ämnen samt 1765 tillsammans med J. Låstbom »Oeconomiska tidningar». Emanuel E. ansågs vara förmögen och en god hushållare.

En yngre son till Anders E. d. ä. och bror till Severin E., tituläre landskamreraren Carl E. var fader till prosten och kyrkoherden i Strömstad Carl Magnus E. (f. 1744, d. 1818); om dennes maka, vars mor tillhörde Dalstorpssläkten Ekman (Eekman), se nedan s. 141. C. M. E. hade sönerna justitieborgmästaren i Göteborg 1840–70 Patrick E. (f. 1791, d. 1880) och kyrkoherden i Foss (Göt. o. B.) m. m., prosten fil. magister Carl Olof E. (f. 1783, d. 1851). Den senares son var kemisten och hydrografen Fredrik Laurents E. (E. 12). Dennes bror provinsialläkaren Patrick Isak E. (f. 1834, d. 1906) i Kungsbacka, verksam kommunalman där, tog initiativ till Gottskärs havsbad. Son till F. L. E. var ingenjören Sven Sigurd E. (f. 1865, d 1947), som var ingenjör vid maskinverkstäder i Förenta staterna, Sverige och ett par andra länder 1899–1904 samt professor i maskinlära vid Chalmers tekniska institut 1919–32. Han utgav flera tekniska arbeten, särskilt i ångmaskinlära. Som pensionerad bosatt i Ljungskile idkade han biskötsel och publicerade (i Bitidningen) studier över binas levnadsbetingelser. Bröder till Sven E. äro fiskeriintendenten Thord Thorsten E. (f. 1869, d. 1961) samt oceanografen Vagn Walfrid E. (f. 1874, d. 1954), professor i mekanik och matematisk fysik vid Lunds univ. 1910–39, LVA 1935.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Biographica, KA; Ekman & Co:s arkiv samt förteckning däröver se texten ovan s. 57 f.), diverse kyrkoarkivalier och bouppteckningar, Landsarkivet i Göteborg; Wilhelm Ekmans släkthistoriska saml. (hos fru Martha Ekman, Gävle). – Göteborgs stads borgarelängd 1621–1804, utg. af E. Långström (1926) ; Handlingar rörande donationer i Göteborg, 1–6 (1900–23). – A. Ahnfelt,. Sveriges firmor och män inom handel, industri och konst (1886) ; J. A. Almquist, Uddeholmsverken (1899), s. 195 ff.; C. Annerstedt, Upsala universitets historia, 3: 1–2 (1913–14) ; G. Anrep, Svenska slägtboken, 1:3 (1875) ; G. Björlin, Från en gammal svensk småstad (1918) ; C.-F. Corin, Vänersborgs historia, 1 (1944) ; AV. Ekman, Joen Larsson Ekman 1599–1674 (1941) ; Prosten Mathias Floderus' teckning av Uppsalaprofessorerna 1809 (Personhist. tidskr., 23, 1922, tr. 1923) ; C. R. A:son Fredberg, Från vår merkantila och industriela verld, 1 (1897) ; dens., Det gamla Göteborg, 2–3 (1921–22) ; H. Fröding, Göteborgs donatorer, 2 (1912) ; dens., Berättelser ur Göteborgs historia under frihetstiden (1919) ; dens., Berättelser ur Göteborgs historia under gustavianska tiden (1922) ; T. Gårdlund, (se texten ovan s. 5S) ; B. Hallberg, Claudius Kloot (1934), s. 35–43; A. Härnelius, Anders Ekman, en av frihetstidens myndigaste borgmästare (Hembygden 1927) ; A. Lignell, Beskrifning öfver grefskapet Dal, 2 (1852), s. 201, 203 f.; L. Linnars-son, Riksrådens lieentiering (1943) ; C. G. Malmström, Sveriges politiska historia från konung Karl XII:s död till statshvälfningen 1772, 5–6 (2:a uppl., 1900–01) ; O. Mannström, Oscar Ekman 1812–1907 (1922) ; V. Millqvist, Svenska riksdagens, borgarstånd 1718–1866 (1911) ; G. Retzius, Biografiska anteckningar och minnen, 1 (1933) ; H. Rosman, Bjärka-Säby och dess ägare, 3 (1927) ; Svenska släktkalendern, utg. av.G. Elgenstierna, 13, 1943 (1942) ; [Ar. örnberg], Sv. ättartal, 12, 189S (–1898), s. 40 f. – Meddel. från släkten E. och rektorn fil. dr Arne Munthe.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ekman ("Göteborgssläkten"), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15845, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-07-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15845
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ekman ("Göteborgssläkten"), släkt, urn:sbl:15845, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-07-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se