Erik Jakob Ekman

Född:1842-01-08 – Hille församling, Gävleborgs län (i Strömsbro)
Död:1915-08-18 – Blidö församling, Stockholms län (vid Köpmanholm)

Präst, Religiös skriftställare


Band 13 (1950), sida 1.

Meriter

Ekman, Erik Jakob, f. 8 jan. 1842 i Strömsbro, Hille sn (Gävleb.), d. 18 aug. 1915 på sitt sommarställe invid Köpmanholm i Blidö sn (Sth.). Föräldrar: kyrkoherden Lars Ekman och Katarina Charlotta Rydberg. Studier vid Gävle allm. läroverk; student vid Uppsala univ. 19 maj 1862; dimissionsex. i Uppsala 31 maj 1864; prästex. 8 dec. s. å.; prästvigd 13 dec. s. å.; missiv till Simtuna nyåret 1865; vik. kapellpredikant i Åmot 1 juli 1866; komminister i Ockelbo 14 dec. 1868, tilltr. 1 jan. 1869; pastoralex. 2 sept. 1871; anmäld för domkapitlet i Uppsala 22 juni 1878 för vägran att admittera konfirmander till nattvarden, ytterligare tre anmälningar 1878–79, varning 11 dec. 1878; avsked från prästämbetet på egen begäran 1 sept. 1879; föreståndare för missionsskolan i Kristinehamn från hösten 1879; vald till missionsföreståndare 18 juni 1885, avsked 1 april 1904 (på grund av den s. k. Ekmanska striden); redaktör för tidn. Missionsförbundet 1886; utrikes resor bl. a. till London för begynnande av mission i Kongo 1881; innehade eget bokförlag (E. J. Ekmans förlagsexpedition) i Stockholm 1888–1904; led av styr. för Svenska livförsäkringsbolaget 1893, dess verkst. direktör 1904–12. Deltagare i de allmänna predikantmötena i Stockholm 1876–78; led. i kommittén för nattvardspetitionen 1876–77, i kommittéerna för uppgörande av förslag till församlingsordning och för underhandling med Evangeliska Fosterlandsstiftelsen 1877; ordf. i centralkommittén för Svenska Missionsförbundet 1878–1904; stadsfullmäktig i Kristinehamn 1884–86; led. av riksdagens andra kammare 1885–87, 1891–96 (led. i tillfälligt utskott 1885–87, 1891–96); bevistade interparlamentariska fredskongresserna i Rom 1891 och i Haag 1894; inspektionsresa till missionen i Algeriet 1891; en av stiftarna av den sv. parlamentariska fredsgruppen 1892. Teol. doktor vid kongregationalisternas univ. i Beloit (Wisc, U. S. A.) 1891.

G. 9 juni 1869 i Ockelbo m. Maria Lovisa (Marie Louise) Sjöström, f. 13 sept. 1848 i Gävle, d. 22 april 1927 i Stockholm (Osc), dotter av kontraktsprosten Carl Fredrik Sjöström och Lovisa Catharina Norman.

Biografi

Redan under sin studietid i Uppsala blev E. förtrogen med den evangeliska rörelsen genom läsning av C. O. Rosenius' skrifter och »Pietisten». Under sin tidigare tjänstgöring som präst trädde E. i kontakt med läsargrupperna och kom därför snart nog att gälla som »läsarpräst». Tidigt visade han också sin förmåga att organisera och leda. I Åmot grundade han ett barnhem. Vunnen för den s. k. Waldenströmska försoningsläran, blev han snart en av förgrundsfigurerna i de kyrkliga brytningarna vid 1870-talets mitt, och genom sina åtgärder har han åtminstone formellt kommit att framstå såsom Svenska Missionsförbundets stiftare. Som missionsföreståndare i detta sällskap bestämde han i hög grad dess utveckling under det första kvartseklet. En klar evangelisk förkunnelse, en påtaglig förmåga att åt förhandlingar och religiösa högtidsstunder giva värdighet och lyftning, patriarkalisk myndighet tillika med personlig omvårdnad om missionsarbetarna voro utmärkande drag hos honom. Missionssaken hade i honom en hänförd förespråkare. Lika ivrig var han i sin strävan att inom Missionsförbundets kretsar få den kongregationalistiska församlingsidén förverkligad. En stor del av hans författarskap syftade just till detta sistnämnda. Mera än Waldenström trodde han på möjligheten att få till stånd en svensk frikyrka.

E. utgav naturligtvis flera skrifter av ren uppbyggelsekaraktär. Men i övervägande grad sysslade han i sin produktion med kyrkopolitiska och dogmatiska spörsmål samt med missionens och de fria rörelsernas historia. Redan i »Vittnet», som han 1877–80 utgav tillsammans med Waldenström, skrev han om kyrkan, sakramenten och konfirmationen i rent frikyrklig anda. I »Förbundet», som han redigerade tillsammans med A. Fernholm, gav han i början av 1880-talet uttryck åt en ännu mera prononcerad frikyrklighet. Kan man här tala om intryck från andra, måste sådana sägas ha mera med Fernholm att göra än med den i detta fall försiktigare Waldenström. Den sistnämnde anklagades av E. för att blott hava satt båten i sjön. Själv ville E., som han uttryckte det, också ro den till andra stranden.

»Den inre missionens historia», som särskilt sammanknippats med E:s namn, är ett samlingsverk endast delvis skrivet av honom. Det är en ännu obesvarad fråga, vilka hans medhjälpare varit, när det gäller skildringen av de olika provinsernas fria andliga rörelser. Verket har bedömts ganska hårt såsom ensidigt och okritiskt. Svagheten ligger bl. a. i E:s vaga definition av »andligt liv», som han vill skildra, därför att för hans uppfattning nämnda term närmast blev liktydig med väckelsekristendom. Otvivelaktigt ägde E. själv stor beläsenhet, när det gällde religionsfrihetsfrågor.

Med tiden visade E. allt större avvikelser från den lutherska linjen. I dop- och nattvardsfrågorna gav han från början av 1880-talet uttryck åt klart reformerta synpunkter. I flera avseenden rönte han inflytande från Viktor Rydberg och »den religiösa liberalismen». Dess humaniserande anda kännetecknar flera av hans arbeten från tiden kring sekelskiftet, framför allt »Evangelii fullhet och de ändlösa straffen» (1903), vilket arbete blev den närmaste orsaken till »Ekmanska striden» och hans avgång från missionsföreståndareskapet. Själv menade sig E. hålla fast vid biblicismens princip, även om han visste sig i tolkningsfrågor äga en från den gängse uppfattningen avvikande mening.

E:s gärning i riksdagen omfattade inga längre perioder. Men han tillhörde den i en viktig brytningstid, och hans egen insats fick sin prägel därav. Uppmärksamhet väckte motionen om fakultativt civiläktenskap vid riksdagen 1885. Andra religionsfrågor förde han senare på tal i motioner om möjlighet till utträde ur den svenska kyrkan utan angivande av annat trossamfund, om de s. k. löftesedernas och tvångsdopets avskaffande. I nykterhets- och fredsfrågorna intog han en avancerad ståndpunkt och gav överhuvud uttryck åt en målmedveten liberal inställning.

Författare

W. Bredberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Granskning af G. E. Beskows skrift: Om försoningsnåden. Sthm 1876. 72 s. — Nåd och frid. Predikan ... 1876. Sthm 1876. (2), 12 s. -Om konfirmationen inom svenska kyrkan (Vittnet, Årg. 1, 1877, s. 18—27). — Kyrkolagsfrågor (ibid., Årg. 1, 1877, s. 27—31). — Några ord angående petitionen i nattvardsfrågan (ibid., Årg. 1, 1877, s. 59—64). — Om kyrkan (ibid., Årg. 1, 1877, s. 129—141, 170—185). — Om nattvarden (ibid., Årg. 1, 1877, s. 205—214). — Genmäle till G. E. Beskow med anledning af hans »Tankeutbyte med Vittnet» (ibid., Årg. 1, 1877, s. 279—282, 300—304, 330—344). — Det gjorde Gud. Betraktelse öfwer Bom. 8:1—4. (l:a uppl. ej känd.) 2:a uppl. Sthm 1877. 46 s. 3:e om-arb. uppl. Sthm 1881. 47 s. — Det lefwande hoppet. Betraktelse öfwer 1 Petr. 1: 3—9. Sthm 1877. 36 s. — Herren är mitt ljus. Betraktelser öfwer Davids 27:e psalm. Sthm (tr. i Gefle) 1877. (4), 200 s. 2:a uppl. Sthm (tr. i Gefle) 1877. 204 s. 3:e uppl. Sthm 1881. 196, (1) s. — Predikan. Text: 1 Kor. 1:10 (Predikningar hållna wid predikantmötet i Stockholm ... 1876, Sthm 1877, s. 16—24). — Walda predikningar af M. Luther, D. L. Moody, W. de Talmage, P. Waldenström, E. J. Ekman m. fl. Sthm 18[76—]77. (4), 234 s. Utg. såsom tidskr. 1876—77 med titel: Predikanten. — Om rättfärdiggörelsen (Vittnet, Årg. 2, 1878, s. 39—43, 65—79). — Några ord angående Skriftens lära om de trognas tillstånd under Gamla testamentet (ibid., Årg. 2, 1878, s. 289—296). — Om försoningen i Kristus (ibid., Årg. 2, 1878, s. 321—332, 366—371). — Föredrag.,. 1878 (Föredrag hållna under predikantmötet i Stockholm 1878, Sthm 1878, s. 25—34). — Trons lydnad. Betraktelser öfwer 1 Mos. 12:1—4. Sthm (tr. i Gefle) 1878. 53 s. 2:a ivppl. 1880. — 1878 års kyrkomöte (Vittnet, Årg. 3, 1879, s. 13—26, 44—63). — Den närvarande kyrkliga ställningen (ibid., Årg. 3, 1879, s. 83—88, 112—119, 152—157, 166—174). — Herren är konung. Föredrag. Text: Dav. 93 psalm (Föredrag hållna wid Sw. missionsförb:s årsmöte... 1879, Sthm 1879, s. 3—9). — »All eder omsorg kasten på Herren!» Föredrag. Text: 1 Petri 5:6—11 (ibid., s. 52—65). — Den lidande och korsfäste Kristus. Passionsbetraktelser. Sthm (tr. i Gefle) 1879. (4), 284 s. — Ett ord i sinom tid. Afskedspredikan... 1879. Sthm (tr. i Gefle) 1879. 20 s. 2:a, 3:e o. 4:e uppl. Sthm (tr. i Gefle) 1880. — Om dopet (Vittnet, Årg. 4, 1880, s. 1—10, 33—43, 65—83). Även sep. utg. med titel: Det kristliga dopet. Betraktelser. Sthm (tr. i Gefle) 1880. 66 s. — Några konsequenser af »kyrkans» lära (Vittnet, Årg. 4, 1880, s. 153—160). — Reflexioner i kyrkliga ämnen (ibid., Årg. 4, 1880, s. 173—179). — Om Kristi församling (Förbundet, Årg. 1, 1880, s. 1—5, 13—18, 25—29, 37—42, 49—53, 61—66). — Något om missionsföreningarnes förhållande till sina predikanter (ibid., Årg. 1, 1880, s. 73—76). — De kristnes missionspligt (ibid., Årg. 1, 1880, s. 90—94). — Om försakelsen (ibid., Årg. 1, 1880, s. ,97—99). — Om wigten af ett rätt församlingsskick (ibid., Årg. 1, 1880, s. 111—116). — Den mig tjeiiar, han följe mig. Joh. 12:26 (ibid., Årg. 1, 1880, s. 121—123). — Den lefvande vägen. Predikan... 1880. Sthm (tr. i Gefle) 1880. 24 s. — Föredrag å Bethlehemskrubban annandag påsk 1880. Norrköping 1880. 11 s. — Föredrag öfwer Filipperbrefwet 4:6 (Föredrag hållna wid Sw. missionsförb:s andra årsmöte ... 1880, Sthm 1880, s. 3—6). — Föredrag öfwer 2 Petr. 1: 2 (ibid., s. 20—26). — Föredrag öfwer Luk. 10:3 (ibid., s. 96—101). — Afslutningstal... 1880 (ibid., s. 115—118). — Om blodätande (Förbundet, Årg. 2, 1881, s. 8—12). — AVerlden är mig korsfäst och jag werlden. Gal. 6:14 (ibid., Årg. 2, 1881, s. 13—15). — Om partisinne (ibid., Årg. 2, 1881, s. 39—43). — Om medlemskort och deras anwänd-ning (ibid., Årg. 2, 1881, s. 43—45). —• Om förhållandet mellan predikanter och missionsföreningar eller församlingar (ibid., Årg. 2, 1881, s. 61—65). — Något om den så kallade nattwardsskolan (ibid., Årg. 2, 1881, s. 65—71). —¦ Något om missionsauktioner ni. m. (ibid., Årg. 2, 1881, s. 88—91). — Ett hufwudwilkor för de kristnes endrägt (ibid., Årg. 2, 1881, s. 109—111). — Hwem bör döpa ? (ibid., Årg. 2, 1881, s. 121—123). — Änden på allting är nära (ibid., Årg. 2, 1881, s. 133— 135). —• Ett wigtigt wilkor för kristlig församlingsgemenskap (ibid., Årg. 2, 1881, s. 137—139). — Den helige andes werksamhet. Betraktelse öfwer Joh. 16: 8— 11. Sthm 1881.18 s. —¦ Den starke och den starkare. Betraktelse öfwer Luk. 11: 21, 22. Sthm 1881. 22 s. — Föredrag öfwer 2 Mos. 14:13, 14 (Föredrag hållna wid Sw. missionsförb:s tredje årsmöte... 1881, Sthm 1881, s. 3—11). ¦— Afslutningstal (ibid., s. 84—90). — Synden mot Anden. Betraktelse. Sthm 1881. 16 s. — Wår fullkomlige salighetshöfding. Betraktelse öfwer 1 Kor. 1:30. Sthm 1881. 48 s. — Talar den heliga Skrift om några särskilde sakramentsförwaltare? (Förbundet, Årg. 3, 1882, s. 5—8). — Om skilnaden mellan Guds rike och Guds församling (ibid., Årg. 3, 1882, s. 25—30). — Hwilka äro wåra rättigheter? (ibid., Årg. 3, 1882, s. 38—42). — Dragen icke i främmande ok med otrogne. 2 Kor. 6:14 (ibid., Årg. 3, 1882, s. 49—54). — Betydelsen af Kristi död (ibid., Årg. 3, 1882, s. 85—89, 97—101, 109—112, 121—124). — Om församlingssången (ibid., Årg. 3, 1882, s. 142—144). — Herrens måltid eller nattwarden. Tolf betraktelser. Sthm 1882. 143 s. — Nyårsönskan till Guds folk (Förbundet, Årg. 4, 1883, s. 1—4). — Huru böra de kristne kläda sig? (ibid., Årg. 4, 1883, s. 4:—8). — Skall församlingen upptagas före den antikristiska nöden? (ibid., Årg. 4, 1883, s. 11—12, 20—23, 29— 31, 42—47, 58—60). — Rom. 7:14—25 (ibid., Årg. 4, 1883, s. 37—39, 49—52, 61—67, 73—78, 85—90). — Något om det så kallade nattwardswinet (ibid., Årg. 4, 1883, s. 90—95). — Några minnen från en resa i Norrland och Norge sommaren 1883 (ibid., Årg. 4, 1883, s. 103—108). — Om helbregdagörelse (ibid., Årg. 4, 1883, s. 112—117). — Grunden till biblisk församlingsgemenskap (ibid., Årg. 4, 1883, s. 121—126). — Ännu något om det så kallade nattwardswinet (ibid., Årg. 4, 1883, s. 130—132). — Om statskyrkoinrättningen (ibid., Årg. 4, 1883, s. 135—140). — Skugga och verklighet. Kort framställning af det Gamla testamentets helgedom, prestadöme och offer i det Nya testamentets ljus. Tolf betraktelser. Sthm 1883. (6), 120 s., 1 pl. — Guds folks utsigter för det nya året. (Förbundet, Årg. 5, 1884, s. 1—3). — Om dopets betydelse (ibid., Årg. 5, 1884, s. 9—12, 16—19, 25—28, 40—42, 52—55, 63—66, 75—80, 87—91, 97—104, 109— 119). — Om wår ställning till baptisterne (ibid., Årg. 5, 1884, s. 31—33). — Wid Golgata kors (ibid., Årg. 5, 1884, s. 37—39). — Uppfyllens med Anden! (ibid., Årg. 5, 1884, s. 121—123). — Det rätta fröjdeämnet (ibid., Årg. 5, 1884, s. 133— 135). — Pauli bref till Efesierne. Kort utläggning. Sthm 1884. (4), 292 s. — Något om bibliskt församlingslif (Förbundet, Årg. 6, 1885, s. 3—5, 14—17, 27— 30, 39—43, 51—55, 62—66, 75—79, 87—90). — Mig skall intet fattas (ibid., Årg. 6, 1885, s. 37—39). — Ett »gif akt» i en wigtig fråga (ibid., Årg. 6, 1885, s. 99— 101). — Hwar är du? (ibid., Årg. 6, 1885, s. 109—111). — En wigtig fråga för dagen (ibid., Årg. 6, 1885, s. 111—113). — Hwad lider tiden? (ibid., Årg. 6, 1885, s. 121—124). — De yttersta tingen. Biblisk framställning. H. 1—3. Sthm 1886. 1. (4), 159 s. 2. Uppenbarelseboken. (4), 186 s. 3. Dödsriket och Gehenna. (4), 84 s. H. 2 sep. utg. i ny uppl. med titel: Uppenbarelseboken. Biblisk framställning. Sthm 1894. (4), 186 s. — Bibelskolan. Kort öfversigt af konfirmationens historia m. m. samt kort vägledning för lärare och elever i bibelskolan. Sthm 1887. 64 s. — Den smygande fienden. Ett ord till föräldrar, uppfostrare och lärare. Sthm 1887. 47 s. 2:a uppl., öfvers. och tillök, af E. J. Ekman och H. Berg. Sthm 1901. 54 s. — Ur Guds brödkorg. Betraktelse öfver Dav. 46 ps. Sthm 1887. 55 s. — Stor glädje (Grenljuset, Årg. 1, 1888, s. 7--12). — Carl Pontus Wikner (ibid., Årg. 1, 1888, s. 40—48, 1 pl.). — Ett blad ur de kristne martyremes historia (ibid., Årg. I, 1888, s. 68—73). — Full frälsning. Ett inlägg i en vigtig fråga för dagen samt några ord om Frälsningarméns verksamhet. Sthm 1888. 32 s. — Missionskarta öfver hela verlden. 1888. (Enl. Upsala ärkestifts herdaminne, N. F. 4, 1893, s. 345.) —• Historiska minnen från Dalarne (Grenljuset, Årg. 2, 1889, s. 53—74). — Bakom förlåten. 1889. (Enl. Upsala ärkestifts herdaminne. N. F. 4, 1893, s. 345). —Sökandet efter sanningen (ibid., Årg. 3, 1890, s. 6—10). •— Från vår höga nord (ibid., Årg. 3, 1890, s. 31—36). — Födelsedags-album jämte minnesord under vägen. Sthm 1890. 253 s. Ny uppl. Sthm 1899. — Bräuvinsdraken. 1890. (Enl. Upsala ärkestifts herdaminne, N. F. 4, 1893, s. 345.) — Illustrerad missionshistoria. Efter nyaste källor. [1—]2 + Suppl.h. 1. Sthm 18 [89—] 91. 1. 18 [89—] 90. (6), 562, (2) s. 2.18[90—]91. (8), 630 s. Suppl.-h. Sthm 1891. 88 s. Ny uppl. [1—]2. Sthm 1893. [övers, till norska (1894—95).] — En dag i Wittenberg (Grenljuset, Årg. 4, 1891, s. 10—23). — Fälten hvitna till skörd. Betraktelse öfver Joh. 4:35 (Uppbyggelsebladet Hemlandsvännen, Årg. 13, 1891, s. 393—397). — Klostret Staouéli i Nordafrika (Grenljuset, Årg. 5, 1892, s. 39—44). — Fjällhyddorna i Lappland (ibid., Årg. 5, 1892, s. 59—63). — Hvarför skola vi bedrifva mission? Betraktelse öfver Matt. 28:18, 19 (Uppbyggelsebladet Hemlandsvännen. Årg. 14, 1892, s. 369—372, 377—381). — Beseminnen från Tyrolen, Italien,' Schweiz och Nordafrika. Sthm 1892. 4:o (4), 264 s., 5 pl.-bl. — Upsala möte och dess minnesfester. 1593—1893 (Grenljuset, Årg. 6, 1893, s. 10—23). — I skolen vara mina vittnen. Betraktelse öfver Joh. i5:26-—16:4 (Uppbyggelsebladet Hemlandsvännen, Årg. 15, 1893, s. 153—158). —¦ Han skall hafva hedningarne till arf. Betraktelse öfver Ps. 2:7, 8 (ibid., Årg. 15, 1893, s. 353—357). — »Kersti-Moster» eller Mina första steg på den prästerliga banan (Grenljuset, Årg. 7, 1894, s. 8—14). —'¦ Jesus, syndares frälsare. Betraktelse öfver Luk. 18: 35"—43 (Uppbyggelsebladet Hemlandsvännen, Årg. 16,1894, s. 105—108, 113—117). — Konung Belsazars gästabud eller Gud står emot de högfärdige (Grenljuset, Årg. 8, 1896, s. 3—9). — Den inre missionens historia. 1—2:1—2, 3:1—2. Sthm 1896—1902. 1. 18:de århundradet till 1840.1896. (4) s., s. 1—375, (2) s. 2:1. Omfattande de andliga rörelserna i Norrland och Svealand under 1840- och 1850-talet. 18[97—]98. (2) s., s. 377— 962, (4) s. 2:2. Omfattande de andliga rörelserna i Götaland och Stockholm under 1840- och 1850-talet samt arbetet för religions- och samvetsfrihet på 1850-talet. 1898. (6) s., s. 963—1426. 3:1. Omfattande den frikyrkliga rörelsens uppkomst samt de andliga rörelserna i Stockholm, Norrland, Uppland, Västmanland och Dalarne från början af 1860-talet till närvarande tid. [1899—] 1900. (6) s., s. 1427—198S, 1 portr. 3: 2. Omfattande de andliga rörelserna i Vermland och Dalsland, Nerike, Södermanland, hela Götaland, Gotland och Öland från början af 1860-talet till närvarande tid samt kort öfversikt öfver baptisternas, metodisternas, lielgelseförbundets och frälsningsarmens verksamhet. 19[01—]02. (8) s., s. 1989—2923, 1 portr. Ny, rev. uppl., utarb. av N. P. Ollen. 1/2—3. Jönköping 1921—22. 1. De andliga livsrörelserna i Sverige från 1700-talets början till år 1840. 1921. S. 1—186. 2. Den stora väckelsen under 1840- och 1850-talet samt det första organisationsarbetet under 1860-talet. 1921. S. 187—656. 3. Frikyrkorörelsens genombrotts- och organisationsperiod. 1872—. 1922. S. 657—1273, (11) s. Utdrag av del 1, 1896, sep. utg. med titel: Erik Tollstadius. En trogen Herrens tjänare inom svenska kyrkan. Upps. (tr. i Norrköping) 1911. 37 s. (Anon.) — Hans Nielsen Hauge, hans lif och verksamhet (Grenljuset, Årg. 9, 1897, s. 25—41). — Torskfisket vid Lofoten på Norges nordkust (ibid., Årg. 10, 1898, s. 28—35). —¦ Tag detta barn och uppamma det åt mig. 2 Mos. 2:9 (Missionsförbundet, n:o 23, 1898, s. 353—355). —• Bibelskolan. Kort vägledning för lärare och elever vid kristendomsundervisning jämte en kort öfversikt af konfirmationens historia. Sthm 1898. 84 s. — Hvilan i Gud (Grenljuset, Årg. 11, 1899, s. 5—8). — Vår enda salighetsgrund. En julbetraktelse (Missionsförbundet, n:o 24, 1899, s. 369—371). — Vid sekelskiftet (Grenljuset, Årg. 12, 1900, s. 3—5). — Vår store öfverstepräst (Missionsförbundet, n:o 8, 1900, s. 113—115). — Något från påsken. Joh. 20:24—29 (ibid., n:o 9, 1900, s. 129—131). — Dop- och pånyttfödelseläran. En vidräkning. Sthm 1900. (4), 92 s. — Tal... vid Immanuelskyrkans i Halmstad invigning ... 1900. Halmstad 1900. 13 s. — En blick på den evangeliska rörelsen bland ryssarne i Petersburg (Grenljuset, Årg. 13, 1901, s. 17—19). — Sanningens konung och sanningens rike. Joh. IS: 36, 37 (Missionsförbundet, n:o 1, 1901, s. 385—387 [skall vara 1—3]). — Välsignad vare Gud! (ibid., n:o 24, 1901, s. 369— 371). — Artur Hazelius, Nordiska museets och Skansens grundläggare (Grenljuset, Årg. 14, 1902, s. 48—63). — Frukta dig icke du klena hjord (Missionsförbundet, n:o 1, 1902, s. 1-^). — Fridshälsningen (ibid., n:o 9, 1902, s. 129— 131). — Förvaltandet af det jordiska. Luk. 16:1—9 (ibid., n:o 14, 1902, s. 209— 211). — Domarna i frälsningens tjänst (Grenljuset, Årg. 15, 1903, s. 5—7). — Jesu uppenbarelse för Tomas. Joh. 20:24—29 (Missionsförbundet, n:o 8, 1903, s. 113—115). —• Svenska missionsförbundets uppkomst och 25-åriga utveckling (Minnesskrift vid Sv. missionsförb :s 25-årsjubileum... 1903, Sthm 1903, s. 5—92). — Evangelii fullhet och de ändlösa straffen. Bibliska studier. Sthm 1903. (8), 226 s. — Hvad innebär frälsningen? (Grenljuset, Årg. 16, 1904, s. 5—8). — Många äro kallade men få utvalda. Predikan... 1904. Sthm 1904. 16 s. — Svar till P. Waldenström särskildt med hänsyn till »Bibelns evangelium». Sthm 1904. 52 s. — Dessutom riksdagsmotioner och anföranden i Andra kammarens protokoll samt talrika smärre artiklar och rec. i Nya posten, Vittnet, Förbundet, (Svenska) Missionsförbundet, Grenljuset m. fl. tidn. och tidskr. Sign. E.; E. J. E.

Utgivit (eller redigerat): Vittnet. Kristlig månadsskrift. Årg. 1—4, Sthm 1877—78, Gefle 1879—80. (Tills, med P. Waldenström.) — Nya posten. Nyhets- och missionsblad för svenska folket. Sthm 1878—79. — Förbundet. Månadsskrift för Sweriges kristna församlingar och missionsföreningar. Årg. 1—6. Kristinehamn 1880—85. (Årg. 2—6 tills, med A. Fernholm.) — Fridsbasunen till Guds församlings uppbyggelse och tjenst. [1.] Sthm 1882. (4), 220 s. Nya uppl. Sthm 1883, 1884, 1886,1887, 1890. 2. Sthm 1884.160 s. — Fridsbasunen. Andeliga sånger med melodier i notskrift, satta för sopran, alt, tenor och bas. 1—2. Sthm 1883—84. 1. (4) s„ s. 1—170, (2) s. 2. (6) s., s. 171—338. — (Svenska) Missionsförbundet. Svenska missionsförbundets tidning. Sthm 1885—1904. — Grenljuset. Julkalender för ungdom. [Fr. o. m. Årg. 8, 1896, med undertitel:] Kristlig kalender. Årg. 1—16. Sthm 1888—1904.

Källor och litteratur

Källor: Hille förs:s födelsebok 1842, Hel. Trefaldighets förs:s i Gävle födelsebok 1848, Adolf Fredriks förs:s i Stockholm dödbok 1915, Oscars förs:s i Stockholm dödbok 192T (alla hos respektive församlingar). — E:s tryckta skrifter. — I. A. Bonnier & A. Hånell, Anteckningar om svenska bokhandlare intill år 1935, 2 (1935) ; W. Bredberg, P. P. Waldenström till 1878. Till frågan om Svenska missionsförbundets uppkomst (1948) och där anförd litt.; Dr E. J. Ekman. En biografi, red. av J. W. Håkanson (1919) ; Erkestiftets matrikel, utg. 1871 (1871) ; Grenljuset. Julkalender för ungdom. Arg. 7, 1894; E. Newman, Den waldenströmska försoningsläran i historisk belysning (1932) ; dens., Svensk hög-kyrklighet, lågkyrklighet och frikyrklighet (1932) ; dens., Gemenskaps- och frihetssträvanden i svenskt fromhetsliv 1809—1855 (1939) ; H. Palmgren, Matrikel öfver Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 1811—1912 (1913) ; Svenska folkrörelser, 2 (1937) ; Upsala ärkestifts herdaminne. N. E., 4, utg. av L. Nyström (1893).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik Jakob Ekman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15858, Svenskt biografiskt lexikon (art av W. Bredberg.), hämtad 2020-04-04.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15858
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik Jakob Ekman, urn:sbl:15858, Svenskt biografiskt lexikon (art av W. Bredberg.), hämtad 2020-04-04.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se