Meriter

Ekström, Fredrik August, f. 5 juni 1816 i Linköping, d. 5 dec. 1901 i Stockholm (Jak). Föräldrar: musikdirektören Anders Fredrik E. och Anna Catharina Sundberg. Elev i Linköpings skola; student vid Uppsala univ. 6 mars 1835, med. kand. 17 juni 1840, med. lic. 26 maj 1841 och med. dr 14 juni s. å., allt i Uppsala; kirurgie magister 26 mars 1842; tf. garnisonsläkare på Karlsborg 4 april 1842–8 aug. 1843; läkare vid Motala mekaniska verkstad 1843; distriktsläkare i Motala 21 juni 1844; tf. (1845) och ord. intendent vid Medevi hälsobrunn 20 jan. 1847–30 nov. 1860; praktiserande läkare och ögonläkare i Göteborg 1857; läkare 1859 vid en s. å. i Göteborg grundad enskild sjukvårdsinrättning för ögonsjuka; läkare vid därvarande sjukhem för obotligt sjuka 1862–68, led. av dess styr. 1862–78 (v. ordf. 1868–78) stadsfullmäktig 1863–76;ordf. i stadens sundhetsnämnd 1868; ordf. i direktionen för Allm. och Sahlgrenska sjukhuset 1872–75; överintendent i K. M:ts hov 30 nov. 1883; med. jubeldoktor 1891. Vetenskapliga resor till England, Tyskland, Frankrike, Schweiz och Italien under åren 1850–71; nedlade sin praktik och sina befattningar i Göteborg 1877; flyttade till Stockholm 1878. LVVS 1859 (tf. sekr. 1867, sekr. 1868–70, ordf. 1871–72); RNO 1871; RCXIII:sO 1882; KVO1kl 1888; KNS:tOO1kl; innehade även annan utländsk orden.

G. 1) 15 aug. 1844 i Uppsala m. Eva Charlotta Åman, f. 27 jan. 1805 i Stockholm (Nik.), d. 2 jan. 1851 i Motala, dotter av krögaråldermannen Sven Åman och Emerentia Holmström (samt förut g. 1829 m. stadsläkaren Gustaf Mauritz Florman, d. 1831, och 1835 m. järnkramhandlaren Lorentz Fredrik Hseger, d. 1841); 2) 27 mars 1854 i Göteborg m. Jeanna Amalia Oterdahl, f. 5 juni 1829 i Göteborg (Domk.), d. 28 juni 1911 i Stockholm (Jak.), dotter av grosshandlaren Anders Oterdahl och Maria Wilhelmina Bauch.

Biografi

Redan under sin studietid och än mer som distriktsläkare intresserade sig E. för de ögonsjukas omhändertagande. Under sin första studieresa (1850) följde E. i Paris arbetet vid ett par av de enskilda Cliniques oculaires, som denna tid hade internationellt anseende; särskilt synes Louis Auguste Desmarres (1810–82) ha imponerat på E. Han följde Desmarres på ronderna, plöjde igenom hans läroböcker, diskuterade vad han läst och sett med sin omgivning. Även Sichels erfarenheter tillgodogjorde sig E. på ett föredömligt sätt. Sichel var en tysk, i Frankrike naturaliserad läkare med egen ögonklinik, där man särskilt studerade den grå starrens behandling och glasögonfrågorna – ämnen som även i framtiden skulle i hög grad sysselsätta E:s sinne. E. tog här starkt intryck av Sichels och Debouts »Leçons cliniques sur les lunettes et les états pathologiques consécutifs à leur usage irrationel». Hemkommen från sin resa refererade E. sakkunnigt, med angivande av egna erfarenheter, sina lärares verk. Desmarres' ansedda lärobok »Traité théorique et pratique des maladies des yeux» (Paris 1847 första uppl.) blev i samband härmed föremål för utförligt omnämnande i Hygiea 1851.

Detta senare år utkom H. Helmholtz' berömda arbete om ögonspegeln, och därmed inleddes ett nytt tidevarv inom ögonsjukvården. Med ett litet elegant instrument kunde man nu direkt och i detalj beskåda ögats inre, hade fått ett nytt instrument i fysiologiens tjänst och för ögonsjukdomarnas igenkännande. E. tillhörde dem, som omedelbart insågo betydelsen av Helmholtz' uppfinning, och lät sig angeläget vara att under förnyade resor inhämta direkta erfarenheter och rön om de nya uppslagen. Resultaten av sina studier framlade han de följande åren i flera på sin tid mycket uppskattade arbeten om ögonspegelns användning och om bruket och missbruket av glasögon.

Vidare sökte E. intressera sin omgivning för ögonpatienternas sjukhusvård. Detta skedde med sådan framgång, att E. i Göteborg med enskilda medel fick till stånd en ögonklinik och detta redan året efter det (1858) då den store holländske ögonläkaren Franciscus Cornelis Donders (1818–89) på enahanda sätt och i samma syfte skapat en sjukvårdsinrättning i Utrecht. Att E. var tidigt ute, torde framgå även därav, att oftalmiatriken som undervisningsämne upptogs hos oss i stadgarna för Karolinska institutet i Stockholm 26 april 1861, att en mästare på området Albrecht v. Gräfe (1825–70) i Berlin fick vänta på en egen högskoleavdelning för ögonsjuka till åren före sin död och att oftalmiatriken blev examensämne i vårt land på 1890-talet (vid Karol. inst. 1898) i samband med Erik Vilhelm Nordensons och Erik Johan Widmarks åtgärder.

E:s skrifter äro, ehuru utan originella, egna uppslag, präglade av kritisk blick, erfarenhet och vetenskaplig exakthet. Som tidig förespråkare för en viktig medicinsk kunskapsgren har E. sin plats inom svensk kultur.

Genom sin personlighet blev han något mera. Han var en vacker representant för borgerligheten inom den föroscariska epoken i vår historia, för decennierna kring 1800-talets mitt, den tid, som ägde Fredrika Bremer, August Blanche, konstnärskretsen kring Karl XV, Viktor Rydberg och Gunnar Wennerberg. Med Blanche hade E. för övrigt sällskap under sin resa genom Tyskland till Paris 1850 och hjälpte därvid sin reskamrat både med kassa och sjukvård, såsom Blanche livfullt berättar i brev till sin svåger Carlstedt. Med sitt både värdiga och vänliga sätt, sin prydliga dräkt, siratlig som hans tydliga handstil, sin obestridliga begåvning, sin framgång som läkare, sitt människointresse, ingav E. ett stort förtroende hos enskilda och myndigheter. Samma person, som visade sådan blid humanitet och förfaren varsamhet mot sina sjuka, som med så fast hand ledde förhandlingar bland stadsfullmäktige och i lärda samfund, trivdes utmärkt bland konstintresserade, i ordenssällskap och vid hovet. Förvisso ville han »använda sin bildning till medmänniskors nytta och behag».

Några brev (1868–71, 1873) till Peter Wieselgren finnas i Göteborgs stadsbibliotek.

Författare

Richard Erhardt.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: akad. avhandl. se G. Marklin, Catalogus disputa tionum... Lidenianus iterum cbnthruatus, Sect. 1 (1856). – Om bruket ocli missbruket af glasögon, jemte några ord om ögats vård. Linköping 1855. 47 s. 2:a uppl. s. fi. 3:e, genomsedda uppl. Sthm 1862 [enl. Hj. Linnström, Sv. boklexikon]. – Praktiska skizzer synnerligen med af seende å användningen af ögon-spegeln i ophtalmiatriken. Göteb. 1857. 88 s. – Uppsatser om Medevi ocli i oftal-mologiska frågor i Hygiea, Bd 10–13, 1848–51; 16, 1854 ; 21, 1850.

Översatt: J. B. F. Descuret, Passionerna uti deras förhållanden till sjukdomarne, lagarne och religionen. Efter andra uppl. af förf:s »La medicine des passions». Norrköping 1847. XII, 544 s. 2:a, öfversedda uppl. Sthm 1859. XVI, 512 s. 3:e, öfversedda uppl. Sthm 1871. XVI, 445 s. 4:e svenska, öfversedda uppl. 1–2. Sthm 1883, 1882. 1. Om passionerna i allmänhet. (2), 95, 96 s. 2. Om de särskilda passionerna. (2), 70, 70, 68, 74 s. (Populärt bibliotek i vetenskapliga ämnen. 1–6; övers, anon.) – L. Denis, Lifsfrågor. Hvad äro vi? Hvarifrån komma vi? Hvart gå vi? Sthm 1889, (4), 78, (1) s. [övers, tillägg: s. 73–76] (övers, anon.)

Utgivit: Redogörelse rörande sjukvårds-anstalten för ögonsjuke [i Göteborg], 1860—73.

Källor och litteratur

Födelse- och dopbok för Nikolai förs. 1805, dödlista 1901 norr, SSA; div. kyrkoböcker, Landsarkivet, Uppsala; Domkyrkoförs:s i Göteborg födelsebok 1829, Landsarkivet, Göteborg. – A. Anjou, Riddare af konung Carl XIII:s orden 1811–1900 (1900); C. F. Lindahl, Svenska millionärer, S (1903) ; Minnestal hållna i Göteborgs K. Vetenskaps- och vitterhetssamhälle ... 1900–03 (1903); E Nachmanson, Förteckning över Göteborgs Kungl. Vetenskaps- och vitterhetssamhälles ledamöter 1774–1927 (1928) ; The Royal bachelor's club 1769–1944 (1947); Sveriges läkarehistoria, F. 3:1 (1886), F. 4:1 (1930).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredrik August Ekström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15916, Svenskt biografiskt lexikon (art av Richard Erhardt.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15916
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredrik August Ekström, urn:sbl:15916, Svenskt biografiskt lexikon (art av Richard Erhardt.), hämtad 2024-04-25.