John-Erik Ekström

Född:1901-06-12 – Katarina församling, Stockholms län
Död:1942-03-16 – Oscars församling, Stockholms län

Väg- och vattenbyggnadsingenjör, Civilingenjör


Band 13 (1950), sida 193.

Meriter

Ekström, John-Erik, f. 12 juni 1901 i Stockholm (Kat.), d. 16 mars 1942 där (Osc). Föräldrar: folkskolläraren John Alfred Ekström och Pauline Ånstrand. Studentex. vid Palmgrenska samskolan i Stockholm 17 maj 1920; elev vid Tekniska högskolan i Stockholm 1921, avlade civilingenjörsex. som väg- och vattenbyggare 16 juni 1925, specialstudier vid Tekniska högskolan 1927–28; lärare vid Stockholms tekn. inst. i hållfasthetslära, mekanik och matematik 1929–35; assistent i grafostatik och hållfasthetslära samt i byggnadsstatik vid Tekn. högskolan 1920–40; disp. pro gradu där 27 jan. 1933; teknologie dr 22 febr. s. å.; docent i byggnadsstatik vid Tekn. högskolan 14 mars 1933, docentstipendium fr. o. m. 1 okt. 1939; konsulterande ingenjör vid a.-b. Fundament i Stockholm 1933—34, vid ingenjörsfirman Kjessler & Mannerstråhle 1936–37; tf. professor i byggnadsstatik 1935; innehade ingenjörsfirma i Stockholm från 1936.

G. 4 juni 1927 i Eds sn (Sth.) m. Brita Curman, f. 6 sept. 1906 i Stockholm (Osc), dotter av riksantikvarien Jon Sigurd Curman och Signhild Gödecke.

Biografi

Under sin studietid odlade E. jämsides med de tekniska studierna sina under uppväxtåren grundlagda humanistiska intressen. Inom den trängre bekantskapskretsen var E. känd som en inom konst, musik och humaniora mångkunnig man. Han var idrottsman och gymnast, bl. a. tillhörde han KFUM.s elitgymnastiktrupp. Under militärtjänst angreps E. av sockersjuka och blev härigenom hänvisad till fysiskt mindre krävande arbete. I viss mån blev detta avgörande för hans inriktning på teoretiskt vetenskapligt arbete inom ingenjörskonsten.

För att ekonomiskt möjliggöra det vetenskapliga arbetet tog E. tjänst som lärare vid Stockholms tekniska institut i ämnena hållfasthetslära, mekanik och matematik 1929–35 och vid Tekniska högskolan i ämnena grafostatik och hållfasthetslära samt byggnadsstatik 1930–40. Såsom lärare var han högt värderad och uppskattad av de studerande. Hans mångsidiga intressen gjorde det naturligt, att han fann pedagogiskt arbete fängslande och intresseväckande.

Sitt vetenskapliga arbete inledde E. med behandling av vissa väsentliga problem rörande beräkning och utformning av tunnskaliga kupolkonstruktioner. Hans doktorsavhandling 1932 »Studien über dünne Schalen ...» var en framstående prestation, där han inom ett svårt och för den byggnadstekniska utvecklingen viktigt område visar prov på skarpsinnig analys. I officiellt uttalande över avhandlingen i samband med dess bedömning säger E:s lärare, professor C. Forssell härom: »E:s undersökning är icke blott genomförd med skicklighet och skarpsinne, den har även fört till utveckling av beräkningsmöjligheterna vid kupoler och skänkt viktiga anvisningar åt ingenjörspraktiken.» Om avhandlingens värde vittnar också, att den i sin helhet 1936 översattes till ryska. Doktorsavhandlingen följdes av en serie andra betydelsefulla arbeten över skalkonstruktioner under tiden fram till 1936.

Ett annat område, som E. kom att ägna intresse, var beräkning och utformning av murade valv. I flera uppsatser (se bibliografi nedan) utredde E. verkningssätt och ändamålsenlig utformning. Bl. a. fördes han över till frågan om konstruktion av tegelvalv över skyddsrum. Han påvisade, att kraftspelet i ett valv är sådant, att det ej bör störas genom tidigare använd understöttning, och angav förbättrade konstruktionsmetoder. I den polemik, vari han härvid invecklades, visade E. en rakryggad och orädd hållning och lade fram sina idéer med elegans och skärpa. Han förde dessa undersökningar vidare genom omfattande provningar av murade tegelvalv, vartill avsevärt ekonomiskt bidrag lämnades av tegelindustrien. Försöken, vilka bedrevos med en sällsynt energi, förde E. bort från hans tidigare stränga tro på elasticitetsteoriens makt och gav honom en djupare insyn i hållfasthetsfenomenens realiteter. Försöksserierna voro just avslutade, då deras bearbetning avbröts genom E:s död.

Ett flertal uppsatser beträffande byggnadskonstruktioner inom skilda områden vittna om E:s kunnighet både som teoretisk byggnadsstatiker och konstruktör. Han var även en av medförfattarna till Hantverkets bok, Träbyggnadskonst, och hans uppsatser här äro liksom hans mera vetenskapliga arbeten välskrivna och klara.

Under 1933–34 var E. konsulterande ingenjör vid firman a.-b. Fundament i Stockholm och 1936—37 vid ingenjörsfirman Kjessler & Mannerstråle, likaledes i Stockholm. År 1936 startade E. en egen konsulterande ingenjörsbyrå. Bland de större konstruktioner, som han utförde, märkas Panncentralen och bostadshus för Ulleråkers sjukhus, Uppsala, Sidsjö sinnessjukhus, Sundsvall, och de i Kungsklippan insprängda lokalerna för Stockholms stadsarkiv. Dessutom tillkomma ett flertal folkskolor, posthus och bostadshus. E: s konstruktioner utmärkas av gedigen genomarbetning och frisk initiativförmåga. E. var även anlitad som sakkunnig för olika uppdrag. Bl. a. var han åren 1937–38 medlem av Sveriges maskinindustriförenings standardkommitté för »Standard för gavlar till ångpannor och tryckkärl». Vidare utförde han 1937—38 utredning för Stockholms stads vattenledningsverk rörande konstruktioner till vattenverket vid Lovö. – Genom E:s tidiga bortgång förlorade den svenska väg- och vattenbyggnadskåren en av sina skickligaste medarbetare och mest lovande framtidsmän.

Författare

Henrik Nylander.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Studien iiber diinne Schalen von rotationssymmetrischer Form und Belastung mit konstanter oder veränderlicher AVandstärke. [Akad. avh. Tekn. högsk.] Sthm 1932. 205 s. (Även utg. 1933 ss. IVA Handl., Nr 121.) [Rysk övers.:] Tonkostennye simmetriänye kupola. Perevod D. V. Vajnberga pod red. A. A. TJmanskogo. Chafkov 1936. 206 s. – Über die Spannungen in einem geraden Kegelstumpfe und ihre Anwendung zur Berechnung des Druckes unter kreisför-migen Fundamentplatten. Sthm 1935. 32 s., 1 tab. (IVA Handl., Nr 137). – Die allgemeine Lösung des achsensymmetrischen Schalenproblems mit besonderer Riicksicht auf ellipsoidische Dampfkesselböden. Sthm 1936. 142 s. (IVA Handl., Nr 140). – Elementär statik och hållfasthetslära (Hantverkets bok, Träbyggnadskonst, 1938, s. 113–146). – Bärverk (ibid., s. 245–304). – Uppsatser i Byggmästaren, Årg. 16, 1937; 19–20, 1940–41; Tegel, 1939; Teknisk tidskr., Årg. 66, 1936 ; 69–70, 1939–40; 72, 1942.

Översatt (och bearbetat): F. Kollmann, Den moderna teknikens underverk. Forskningar, uppfinningar och prestationer. Sthm 1933. 4:o 262 s., 1 bl.

Källor och litteratur

Källor: E:s egna skrifter; protokoll från Tekniska högskolans lärarkollegium 1933 m. fl. handlingar i Tekniska högskolans kansli. – Kungl. Tekniska högskolans katalog för 1930–42. – Svenska teknologföreningen 1861–1936 red av G. Indebetou & E. Hylander, 2 (1937) ; nekrologer av C. Forssell i Tekn. tidskr., Årg. 72, 1942, och av G. Wästlund i Byggmästaren, Årg. 21, 1942 – Meddel. av fru Brita Ekström.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
John-Erik Ekström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15921, Svenskt biografiskt lexikon (art av Henrik Nylander.), hämtad 2019-10-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15921
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
John-Erik Ekström, urn:sbl:15921, Svenskt biografiskt lexikon (art av Henrik Nylander.), hämtad 2019-10-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se