Axel Ekwall

Född:1881-05-01 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län
Död:1940-03-23 – Överluleå församling, Norrbottens län

Väg- och vattenbyggnadsingenjör


Band 13 (1950), sida 234.

Meriter

3. Axel Ekwall, f. 1 maj 1881 i Stockholm (Hedv. EL), d. 23 mars 1940 i Boden. Föräldrar: stadskamreraren Axel Theodor Ekwall och Helena Elisabeth (Betty) Almqvist. Mogenhetsex. vid Högre realläroverket å Norrmalm i Stockholm 16 maj 1899; utex. från Tekniska högskolans i Stockholm avd. för väg- och vattenbyggnadskonst 1903; bitr. ingenjör vid nedre norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet 1904–05; ingenjör vid statens kraftverksbyggnader i Trollhättan 1905–09, avdelningsingenjör där 1909–11; löjtnant i Väg- och vattenbyggnadskåren 11 febr. 1910; arbetschef vid Trollhätte kanals ombyggnad 1911–14; överingenjör hos K. Vattenfallsstyrelsen och chef för dess vattenbyggnadstekniska byrå från 1 aug. 1914 till sin död; kapten i Väg- och vattenbyggnadskåren 31 dec. 1917; major 31 dec. 1923; överstelöjtnant 31 dec. 1929. Sakkunnig i frågor ang. Göteborgs hamn 1917, ang. utbyggnad av Imatra kraftverk i Finland 1921; led. av styr. för Statens provningsanstalt 1923; sakkunnig för ombyggnad av Saima kanal i Finland 1925, ang. issvårigheter i Glommen i Norge 1928 och ang. kraftverk vid Narvik 1929; led. av kommissionen för l'Association internationale permanente des congrés de navigation från 1931; Sveriges representant i la Commission internationale des grands barrages 1931, ordf. i dess svenska kommitté 1932 och vice president i samma kommission 1934–37; led. i Sv. nationalkommittén för världskraftkonferenser 1933; ordf. i Sv..,teknologföreningens avd. för väg- och vattenbyggnadskonst 1920–22; v. ordf. i Sv. teknologföreningen 1929–31. RVO 1916; LIVA 1919; RNO 1920; RFinlVRO1kl 1923; KVO2kl 1924; KFinlVRO2kl 1931; KNO2kl 1937.

G. 10 maj 1907 i Stockholm (Livg. t. häst) m. Hilma Ottonie (Tony) Ericson, f. 13 juli 1883 där (Hovf), dotter av vaktmästaren i Arméförvaltningen Karl Otto Gransten och Hilma Johanna Oktavia Svensson (modern omg. m. musikdirektören Aron Ericson).

Biografi

Axel E. är ett av de stora namnen inom väg- och vattenbyggnadskonsten, och inom Vattenfallsstyrelsen, till vilken hans livsgärning i huvudsak var knuten, voro hans insatser av betydande mått. Som ung kom han med i den grupp av ingenjörer, som under ledning av sedermera generaldirektörerna F. Vilhelm Hansen och Gösta Malm fick vara med om att genomföra den första stora utbyggnaden av Trollhättefallen. Sedan fick E. såsom arbetschef leda de för den tiden mycket stora arbetena med Trollhättekanals ombyggnad, intill dess han utnämndes till överingenjör och chef för Vattenfallsstyrelsens vattenbyggnadstekniska byrå och den där under sorterande byggnadsavdelningen.

I denna ställning ledde E. de vattenbyggnadstekniska utredningarna, konstruktionerna och byggnadsarbetena för bl. a. följande företag: Olidestationens i Trollhättan 3:e utbyggnad samt Lilla Edets och Vargöns kraftstationer i Göta älv, Motala och Malfors kraftstationer i Motala ström, Södertälje kanals ombyggnad, Stadsforsens kraftstation i Indalsälven, Sillre kraftstation i ett bivattendrag till denna älv, Norrfors kraftstation i Ume älv, Suorvadammen ovanför Stora sjöfallet i Lule älv samt kompletterande utbyggnader av Porjus kraftstation. Han var även med om påbörjandet av Hojumstationen i Trollhättan, Kattstrupeforsens kraftstationen i Indalsälven och Torpshammars kraftstation i Gimån. Under hans ledning stod även det svåra och omfångsrika utredningsarbete, som erfordrades för att erhålla tillstånd till regleringen av Vänern.

E. var en mycket uppslagsrik ingenjör med skapande fantasi i förening med gedigna kunskaper. Han gav rika prov på sitt tekniska kunnande och tog beredvilligt ansvar för beslut, som ofta föreföllo andra djärva. Då Lilla Edets kraftstation byggdes, medverkade E. till att turbiner av propellertyp blevo ingående utexperimenterade och att denna kraftstation sedan blev utrustad med dylika turbiner, varav en kaplanturbin med vridbara löphjulsskovlar. Erfarenheter beträffande kaplan-turbiner funnos förut endast för dylika med omkr. 1,5 m:s löphjulsdiameter. Vid Lilla Edet ökades i ett steg löphjulsdiametern till 6 m., och detta blev upptakten till det senare mycket allmänna användandet av kaplanturbiner för låga fallhöjder ej endast i Sverige utan även utomlands. Härigenom möjliggjordes ett bättre utnyttjande av vattenfall med låga fallhöjder och förhjälptes landets turbinindustri till en rangplats i världen. Ett annat under E:s ledning utfört arbete, som blivit vida bekant, är Vargöns kraftstation med sina jätteturbiner av kaplantyp med 8 m:s löphjulsdiameter och med sin i övrigt mycket originella utformning utan maskinsal över generatorerna och med turbininloppen utförda såsom hävertar. Detta senare medförde, att avstängningsluckor kunde undvaras och att relativt liten sprängning erfordrades i grunden. På E:s initiativ utfördes kraftstationen i Sillre, som har en fallhöjd av 180 m., på sådant sätt att den kan drivas även såsom ackumuleringspumpverk för tillvaratagande av överskottskraft från andra kraftstationer. Vid utredningarna för Vänerns reglering löstes principiellt ett stort antal frågor beträffande bedömandet av ersättning för dämningsskador och utarbetades riktlinjer, som fått betydelse även för senare regleringsföretag i landet.

Ett område, som E. även ägnade ett varmt intresse, var betongtekniken, och han medverkade i hög grad till att vårt land på detta område internationellt sett intar en framstående ställning.

År 1937 ledde E. i samarbete med försvarsmyndigheterna utarbetandet av en plan för de svenska kraftverkens skydd och försvar, vilken lades till grund för åtgärder vid ett flertal större kraftstationer. Han ägnade sig med stor energi åt det försvarstekniska hjälparbetet för Finland och var ordförande i en ingenjörsdelegation, som under vinterkriget 1940 besökte detta land.

E. beklädde inånga förtroende- och hedersposter, bl. a. i internationella kommissioner, och var anlitad som sakkunnig för lösande av ett flertal tekniska uppgifter ej endast i Sverige utan även i Finland och Norge.

Författare

P. Wittrock. Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Industriell ekonomi. Anteckningar efter föreläsningar höstterminen 1915, red. av Gunnar Larson. Sthm 1915. 4:o 43 (7) bl. (Kungl. Tekniska högskolans studentkårs kompendier, N:o 1; stencil.) – Slusskonstruk-tionér och tekniska hjälpmedel vid kanalbyggnader (Tekn. bibliotek, 8, 1916, s. 50–67 ; särtr. nr Tekn. tidskr., Årg. 45, 1915). – Några reflexioner beträffande S-timmarsdagen (Forum, Årg. 6, 1919, s. 124–126). – Väg- och vattenbyggnadskonst [under de senaste 50 åren] (Teknisk tidskrift 1871—1920. Jubileumsskrift ..., 1920, s. 80–90). – Klimat och arbetsprestation. En jämförelse mellan arbetstiden vid byggnadsarbete i nordliga och sydliga länder (Hyllningsskrift tillägnad F. Arilh. Hansen på sextioårsdagen ..., 1922, s. 133–142). – Utilization of navigable waterways [in Sweden] for power development; its effects and applications. Report. Brussels 1923.18 s., 2 pl.-bl. (Permanent internat. association of navigation congresses. 13th internat. congress of navigation, London 1923, Ques-tions, 5; tills, med S. E. Liibeck). – General conditions governing water power pro-duction in Sweden (The transactions of the First world power eonfereuce, London .... 1924, Vol. 2, [1925], s. 308^329). – Vänerns reglering. [Föredrag] Sv. vattenkraftfören. publ., 175,1925, s. 27–58, 6 pl.-bl.) – Kanaler och järnvägar. Några reflexioner. 'Sthm 1926. 17 s. (Tekniska meddel. från Kungl. vattenfallsstyrelsen, Ser. B, N:r 6; särtr. ur Tekn. tidskr., Årg. 56, 1920). – Reinforced concrete dams in comparison wibh gravity dams. Report. Brussels [1926]. 6 s., 1 pl.-bl. (Permanent internat. association of navigation congresses. 14th internat. congress of navigation, Cairo 1926, Questions and Communications, 8). – De låga fallhöjdernas pånyttfödelse (Kungl. Väg- och vattenbyggnadskåren 1851 "/12 1926. Festskrift..., 1926, s. 133–143). – Utilization of water power and inland navigation [in Sweden] (Transactions of the World power conference. Basle sectional meeting 1926, Vol. 1, 1927, s. 527–541). – Konstruktion, utförande och underhåll av höga dammar i Sverige. Sthm 192S. 38 s. (Sv. vattenkraftfören. publ., :206; delvis tr. även i Tekn. tidskr., Årg. 58, 1928). – Det moderna vattenkraftverket. [1.] Vattenbyggnader (ibid., 230, 1930, s. 3–9; särtr. ur Tekn. tidskr., Årg. 60, 1930). – Orsakerna till skador på betongbyggnadsverk (Beretning om Det nord. Ingeni0rm0de i K0benhavn ... 1929..., 1980, s. S19–820.) – Die Eisverhältnisse in profilgeregelten Gewässern. Einige schwedische Erfahrungen (Gesamtbericht, Zweite Weltkraftkonferenz, Berlin 1930, Bd 9, 1930, s. 228–237). – Deterioration of concrete in hydraulic structures. Liége u. å. 4:o 1 bl., G s. (Premier congrés internat. du béton et du béton armé, Liége... 1930, [Ménioires], 6:4). – The cause of deterioration of concrete in Swedish dams (Transactions of the World power conference. Barcelona sectional meeting 1929, Vol. 2, Section B, 1931, s. 727–742). – Pumpkraftverkens ekonomi (Sv. vattenkraftfören. publ., 260, 1933, s. 24–51). – Deterioration, par vieillissement, du béton des barrages-poids. [Rapport general] (Commission internat. des grands barrages de la Conference mondiale de 1'énergie. ler congrés des grands barrages, Scandinavie... 1933, Vol. 1, 1933, s. 169–217). – Vattenkraftteknikens utveckling under det senaste kvartsseklet (Kungl. vattenfallsstyrelsen 1909–1934 ..., 1934, s. 147–176; tills, med P. Wittrock, H. Munding och G. S. Lalin). – Malfors kraftanläggning i Motala ström. Sthm (tr. Norrköping) 1936. 23 s. (Sv. vatten-lcraftfören. publ., 291; särtr. ur Tekn. tidskr., Årg. 66, 1936; tills, med II. Flodin). – Luftskydd vid vattenkraftverk. [Föredrag] (ibid., 301, 1937, s. 3–17; särtr. ur Tekn. tidskr., Årg. 67, 1937). – Specialcement för vattenbyggnader (ibid., 304, 1937, s. 44–52). – Det moderna vattenkraftverket. [1. Vattenbyggnader] (ibid., 309, 1937, s. 3–24; särtr. ur Tekn. tidskr., Årg. 67, 1937). – Vänerns reglering. Sthm (tr. Norrköping) 1938. 20 s., 1 bl. (ibid., 320; särtr. ur Tekn. tidskr., Årg. US, 1938; resumé i Det 2net nord. ingeni0rin0te, Oslo ... 1938. Utdrag av seksjons-foredragene, [1938], s. 46–50). – Två decennier (Statens vattenfallsverk 1928–1938. Utg. av Kungl. vattenfallsstyrelsen. Bibliofiluppl., 1939, s. 5–32 tills. m. W. Borgquist) – Uppsatser i Betong, Årg. 4, 1919; 6, 1921; Bra, Årg. 6, 1933; 9, 1936; Landsbygdselektrifiering och rnotokultur, Årg. '2, 1926; Tekn. tidskr., Årg. 45, 1915; 49, 1919; 53, 1923; 56–64, 1926–34; 66–68, 1936–38 ; 70, 1940; VDI Zeitschr. des Vereines deutscher Ingenieure, Bd 72, 1928; Wasserkraft u. Wasserwirtschaft, Jahrg. 23, 1928; diskussionsinlägg i flera av Sv. vattenkraftfören. publ., 140–313, 1922–38.

Källor och litteratur

Källor: Vigselbok för Livgardets till häst förs. 1S98–1922, SSA; Hovförs:» födelsebok 1883, Hedv. Eleonora förs:s i Stockholm dödbok 1940. – E:s egna skrifter. – Sv. teknologföreningen 1861–1936, red. av G. Indebetou & E. Hylan-der, 1 (1937); nekrologer i dagstidningar, i Tekn. tidskr., årg. 70, 1940 av G. Malm. – Meddel. av familjen och personlig bekantskap.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel Ekwall, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15936, Svenskt biografiskt lexikon (art av P. Wittrock. Bengt Hildebrand.), hämtad 2021-04-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15936
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel Ekwall, urn:sbl:15936, Svenskt biografiskt lexikon (art av P. Wittrock. Bengt Hildebrand.), hämtad 2021-04-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se