Meriter

Elaus Petri Helsingius, födelse- och dödsår okända. Gick i skola i Gävle; utgav 1587 ett lexikon (se nedan); »publicus poenitentiarius» och teologie lektor i Skara till 1587; tydligen lärare vid Johan III:s skola å Gråmunkeholmen 1587; sökte 1601 professuren i hebreiska vid Uppsala univ.; levde ännu i mars 1602.

Biografi

E:s levnadsöden äro mestadels okända. Hans namn är bekant genom ett svenskt-latinskt-grekiskt lexikon, »Synonymorum libellus», som han utgav i Stockholm 1587. I dedikationen där till arvprinsen Sigismund omtalar E. sin skolgång i Gävle. Man bör med tanke på E:s tillägnan till Sigismund erinra om, att katolsk propaganda länge drevs i Gävle. Att E. senare anges ha varit poenitentiarius och lektor i Skara sammanhänger säkerligen med den välvilliga inställning till liturgien, som biskop Jacobus Johannis intog. De nämnda tjänsterna skulle enligt tidens ordning vara förenade med ärkedjäknens. Emellertid måste E. 1587 avgå från sin tjänst, då man vägrade utbetala hans underhåll. Med tanke på skärpningen just nämnda år av förhållandet mellan Johan III och hertig Karl i religionsfrågor och de i samband med den liturgiska striden gjorda förflyttningarna i Skara stift, är det naturligt, att man s. å. finner E. i Stockholm. Petrus Kenicius inträdde då som professor vid Collegium regium, Johan III:s högskola å Gråmunkeholmen. Då E:s förord till det nu utgivna lexikonet är daterat Stockholm »ex museo nostro» och »museum» i boken upptas som synonym till »schola», måste uttrycket tolkas till »från vår skola»; denna skola kan ej vara annat än konungens Collegium. Vid brytningen mellan Johan III och lärarkåren där skingrades denna. E. tycks ha lidit nöd. Förgäves sökte han 1601 en professur i hebreiska i Uppsala; ingen lön fanns anslagen därtill. E. ingick 1602 med en böneskrift till hertig Karl, anhållande att med sina språkkunskaper få tjäna fäderneslandet, t. ex. vid bibelöversättningens revision. Och s. å. rekommenderades han av ärkebiskopen och tre professorer till erhållande av tionden från några socknar i Uppland.

Som en föregångare anger E. Johannes Serranus' »Synonymorum libellus» (edition Nürnberg 1567 finns i Uppsala univ.-bibliotek), vilken likväl, såsom uppställd efter tyska stickord, vore mindre användbar för svenskar. Ehuru »föga bevandrad i latinet och alldeles okunnig i tyska» har E. beslutat sig för en bearbetning. Svenska ord och fraser äro här ordnade i alfabetisk följd, ofta under ganska egendomliga uppslagsord, till vilka äro fogade de motsvarande uttrycken på latin och grekiska. Ett och annat, som E. inhämtat av sina lärare, har dock tillagts. Han hoppas kunna gagna präster och skolungdom, men skriver ej för de lärde. De meddelade synonymerna äro »farrago», osorterad blandning. Kanske har detta av skolpojkshumorn uppfattats som »grismat», ty lexikonet kallades enligt Schefferus populärt »svinamagen». Trots sin begränsning har boken förtjänster i en del goda iakttagelser. Tekniskt är den långt före sin tid däri, att E. placerar Å, Ä och Ö vid alfabetets slut, medan ännu på 1700-talet flertalet lexikografer, däribland J. Ihre, av vördnad för latinet inordna dem under A och O. I sin 1600-talsbibliografi anger I. Collijn 8 ex. av boken som bevarade, därav 6 i Sverige.

Författare

Nat. Beckman

Tryckta arbeten

Synonymorum libellvs, ex optimis latinae & graecae linguae scriptoribus congestus... Stockholmiae 1587. (295) bl.

Källor och litteratur

C. Annerstedt, Upsala universitets historia, 1 (1877), s 105; G. Bolin, Johan III:s högskola å Gråmunkeholmen, 2 (S:t Eriks årsbok 1918), s. 20: I. Collijn, Sveriges bibliografi intill år 1600, 3 (1932–33); E. M. Fant, Historiola litteraturae graecae in Svecia, 1 (1775), s. 28 ff.; B. Lundstedt, Bidrag till kännedomen om grekiska språkets studium vid de svenska läroverken (1875), s 8; A. Noreen, Vårt språk, 1 (1903–07), s. 184; J. Schefferus, Svecia literata (1680), s. 42; Svenska kyrkans historia, utg. av Hj. Holmquist & H. Pleijel, 3:2 (1933)

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Elaus Petri Helsingius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15944, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nat. Beckman), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15944
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Elaus Petri Helsingius, urn:sbl:15944, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nat. Beckman), hämtad 2024-04-19.