Pehr (Petter, Petrus) Elfving

Född:1677-04-12 – Västerås domkyrkoförsamling, Västmanlands län
Död:1726-06-30 – Finland (i Åbo)

Läkare


Band 13 (1950), sida 297.

Meriter

1. Pehr (Petter, Petrus) Elfving, f. 12 april 1677 i Västerås, d. 30 juni 1726 i Åbo. Föräldrar: kontraktsprosten Samuel Petri Elfving och Christina Widman. Inskriven vid Uppsala univ. 14 sept. 1687 (avlade studenteden 24 okt. 1697); disp. 22 nov. 1698; med. doktor i Utrecht 1702; assessor i Collegium medicum s. å.; provinsialmedikus i Västerås län 1704; tillika läkare och föreståndare vid Sätra brunn 1705–19 samt k. rådets läkare i Arboga peståret 1710; med. professor vid Åbo akademi 7 jan. 1720, tillträdde 29 nov. 1722; inspector ærarii där 11 sept. s. å.; upptog och iståndsatte Nådendals mineralbrunn 1723; prorektor vid Åbo akademi 17 juni 1725–21 juni 1726.

G. 1) 25 febr. 1704 m. Hedvig Hiärne, f. 27 dec. 1686, d. 30 nov. 1720 i Västerås, dotter av arkiatern och landshövdingen Urban Hiärne, adlad Hiärne, och Maria Svahn; 2) 10 febr. 1722 m. Christina Flachsen, som levde som änka i Åbo 1730, dotter av förste teologie professorn i Åbo Johannes Flachsenius och Elisabeth Arensbeck.

Biografi

E. växte upp i Dalarna, studerade medicin i Uppsala under Olof Rudbeck d. y., disputerade 1698 »om inälvornas peristaltiska rörelse» och fick medicine doktorsgrad i Utrecht 1702 på en avhandling »om inflammering vid menstruation». E. blev provinsialmedikus i Västmanland 1704 och äktade samma år en av Urban Hiärnes döttrar. Det var vid samma tid, som svärfadern fäste allmännare uppmärksamhet på hälsobrunnar. E. själv förestod en sådan i Sätra, Kila sn (Vm.), 1705–19 och utgav en liten skrift över de kurer han där utfört. Under peståret 1710 lämnade hovet och den högre förvaltningens representanter Stockholm, varvid rådet valde Arboga, där E. blev k. rådens läkare. Under hösten inträffade en del dödsfall i pesten även där, men smittan avstannade redan före jul, såsom E. rapporterade till Collegium medicum. Medan han var provinsialmedikus, utgav han även en liten läkarbok »för hushållare på landsbygden», med uppgifter om vissa läkemedels bruk; hans källa var ett arbete från 1680-talet av läkarna (De le Boë) Sylvius och Thomas Willis.

När E. fått professur i Åbo och tillträtt senhösten 1722, föreläste han »om trollkarlars förkastliga medicin». Han var en representant för empirisk vetenskap och ville utrota de vidskepliga föreställningarna inom folkmedicinen. Även i Finland visade E. sitt intresse för hälsobrunnar, undersökte året efter sin ankomst Nådendals brunn och gjorde den mycket anlitad. Hur företagsam och modern E. var, framgår även av att han företog dissektion å lik (av en förbrytare), det andra fallet i Åbo. Mot dylikt voro fördomarna stora, varför E. lät akademiens rektor professor S. Schulteen utfärda ett högtidligt inbjudningsprogram, som framhöll anatomiens nytta och inbjöd allmänheten. Akten försiggick i akademiens stora auditorium 12 febr. 1724 och föranledde rapport till kanslern Arvid Horn, vilken uttryckte sin tillfredsställelse med E:s nit. Denne intresserade sig även för botanik och påbörjade också i tryck en utförlig kommentar till Urban Hiärnes mindre handfarmakopé. E. var en föregångsman också inom rättsmedicinen. En soldat hade ränt värjan genom en bonde, som dog. E. påvisade, på uppdrag av häradsrätten, att döden berodde på själva såret, icke på att fältskär tillkallats för sent; E:s skildring är den första tryckta av ett rättsmedicinskt fall i Finland (tr. som akad. avh.). Att E. grundade sin lärar- och författarverksamhet samt sin praktik på egna observationer höjde väsentligt medicinens studium i Åbo. Hans första hustru dog före överflyttningen. E. ingick nytt gifte med professorsdottern från Åbo Christina Flachsén, med vilken han fick sonen Per E. (om E:s äldre son se s. 297). Detta äktenskap medförde prövningar, ty Christina Flachséns svägerska anklagade henne för otrohet, och saken kom inför konsistoriet, ehuru den slutade med förlikning. – Ex. av E:s skrifter om Nådendal med handskrivna tillägg rörande brunnsgäster m. m. under E:s tid tillhör med. dr E. Waller, Stockholm.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: a) akad. avhandl. i Uppsala och Åbo: se J. H. Liden, Catalogus disputationum, 1 (1778), 3 (1779), och G. Marklin, Ad catalogum... Lidenianum suppl. (1820). – b) övriga skrifter: Disputatio medica inauguralis de catameniorum sufflaminatione. Trajecti ad Rhenum 1702. 4:o 20 s. (Diss. Utrecht). – Korta anmärckningar öfwer Kijhla eller Fläckebo hälso-bruns curer. Hwilkas första dehl, som innehåller observationer, om tijo wid bemälte hälsobrunn curerade siukdomar, efter anmodan utgifwes. Sthm [1708]. 12 :o (8), 48 s. (mera ej utg.) – Kort anledning för en huushållare på landzbygden, wid påkommande siukdomar. Hwars första capitel om några läkedomars brukande i gemeen, efter anmodan framgifwes. Sthm 1716. 12 :o (4), 44 s. (Cap. 2–6 ej utg.) – Kundgiörelse om den nys upfundne Nådendahls hälso-brunn. Åbo 1723 (dat. 26 juni 1723). 4:o (4) s. – Korta anmärkningar öfver Nådendahls hälso-bruns-cuur åhr 1723. Åbo 1724. 12 :o (12) s. – [Kungörelse om Nådendals hälsobrunn, dat. 13 maj 1725,1 bl.] – [Kungörelse om Nådendals hälsobrunn, dat. 16 maj 1726, 1 bl.l.

Källor och litteratur

Källor: Likvidation rörande P. B., KA. – Consistorii academici Aboensis protokoll [utg. av T. Carpelan], 11–12 (1945,1948). – L. W. Fagerlund & R. Tigerstedt, Medicinens studium vid Åbo universitet (Åbo universitets lärdomshistoria, 1, 1890); L. W. Fagerlund, I Nådendal för inemot 200 år sedan (1904) ; I. Heikel, Helsingfors universitet 1640–1940 (1940); O. Hjelt, Naturalhistoriens studium vid Åbo universitet (Åbo universitets lärdomshistoria, 6,1896); O. T. Hult, Pesten 1 Sverige 1710 (1916), s. 52 f.; J. F. Sacklén, Sveriges läkare-historia ifrån konung Gustaf I:s till närvarande tid, 1 (1822); P. Tersmeden, Sätra brunns krönika 1700–1915 (1916).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pehr (Petter, Petrus) Elfving, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15983, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-07-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15983
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pehr (Petter, Petrus) Elfving, urn:sbl:15983, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-07-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se