Meriter

Elméus, Carl Konrad Julius, f. 5 jan. 1868 i Stockholm (Maria), d. 7 april 1940 där (Kat.). Föräldrar: eldaren Carl Henrik Johansson och Helena Almström. Avgångsex. från Byggnadsyrkesskolan i Stockholm 1887; kortare tids anställning hos arkitekt C. F. Ekholm, Stockholm; studier i byggnadsfacket i Hamburg; anställd vid rådhusbyggnadsbyrån där 1888–90, hos prof. Chr. Hehl i Hannover 1890–93, hos byggnadsrådet L. Müller i Strassburg 1893–96; privat arkitektverksamhet i Stockholm från 1897; utförde ritningar bl. a. till folkskola vid Valhallavägen i Stockholm 1898 (1:a pris i tävlan, skolan ej utförd efter E:s ritning), gravkapell för Brännkyrka församling 1898–99, folkskola vid Blommensberg 1899, Sofi Almquists skola vid Nybrogatan 1902, Sofia folkskola 1905, Sofia församlingshus 1915 samt till ett flertal bostads- och affärshus i Stockholm samt villor på olika orter. Led. av Stockholms stadsfullmäktige från 1917, av kyrkogårdsnämnden från 1917, av skönhetsrådet från 1921. Erhöll S:t Eriksmedaljen 1939.

G. 24 juni 1911 i Stockholm (Kat.) m. Maria Josefina Alexandra Johansson, f. 1 febr. 1869 där (Ad. Fredr.), d. 16 febr. 1940 där (Kat.), dotter av sjukvaktaren Johan Gustaf Johansson och Maria Elisabeth Johansdotter.

Biografi

Konrad E. skaffade sig en solid byggmästarutbildning i Stockholm och Hamburg. Han ledde också senare själv i stor utsträckning byggandet av de hus han ritat. Under åren 1888–96, då E. var anställd på olika arkitektkontor i Tyskland, deltog han bl. a. i utarbetandet av ritningar till kyrkor i Harburg och Strassburg, och hans intresse kom att inriktas på kyrkoarkitekturen. Vid sidan av privata bostadshus sysslade han under sin senare verksamhet huvudsakligen med olika kyrkliga uppgifter samt med skolbyggnader. Också på det konstindustriella området var han verksam, framför allt inom gravvårdskonsten. På Norra kyrkogården i Stockholm finnes ett betydande antal gravvårdar, som E. ritat.

E., som företagit omfattande studieresor i Tyskland, Schweiz, Italien, Frankrike och England, hade vida konstnärliga och kulturella intressen och ägnade mycken tid åt kulturhistorisk forskning. Han var från 1918 sekreterare i Katarina diskussionsförening, en opolitisk sammanslutning som – till stor del tack vare hans insats – varit en betydelsefull opinionsbildare, då det gällt frågor, som varit avgörande för Södermalms utveckling. E:s protokoll från föreningens sammanträden gå utöver det oundgängliga relaterandet av diskussionen och äro intressanta kulturhistoriska dokument från en tid av tre decennier, då mycket hände på stadsbyggnadsområdet. E:s forskningar gällde i stor utsträckning Katarina församling i Stockholm. Han sysselsatte sig även med släktforskning, gick bl. a. igenom församlingens dödböcker och gjorde excerpter, men han sammanfattade aldrig sina forskningar till någon skrift. E:s excerpter rörande Katarina församling, bl. a. 5 vol. anteckningar om kyrkan 1654–1930, inköptes 1940 av Stockholms stadsarkiv; en del av hans ritningar och teckningar kommo 1941 till Nordiska museet.

Den för E. karakteristiska föreningen av konstnärlig och praktisk läggning gjorde honom synnerligen lämpad för de många offentliga uppdrag inom byggnadsfacket, som under senare år togo stor del av hans tid i anspråk. Bl. a. reste han på uppdrag av Folkskoleöverstyrelsen i Stockholm till England, Skottland och Belgien för att studera skolbyggnader. E. lade ned mycket arbete på de uppgifter han tagit på sig och höll, trots att han var en mycket försynt och tillbakadragen natur, i diskussioner envist på vad han ansåg vara rätt. Hans arkitektoniska arbeten ha inte någon starkt personlig prägel men äro gedigna och sobra.

Författare

Ingrid Johansson.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: [Katarina diskussionsförening.] Perioden 1915–1940 (Katarina diskussionsfören. Minnesskr. Sthm 1940. 4:o. S. 48–80).

Redigerat: Katarina diskussionsförening stiftad den 24 mars 1890. Minnesskrift med anledning av föreningens 50-årsdag den 24 mars 1940. Sthm 1940. 4 :o. 93, (3) s.

Källor och litteratur

Källor: Maria förs:s i Stockholm födelsebok 1868, Katarina förs:s i Stockholm vigselbok 1911 och dödbok 1940; Adolf Fredriks förs:s i Stockholm födelsebok 1869. – Svenskt näringsliv i ord och bild, 10:2, utg. av Arvid Wallerström (1927) ; nekrolog i 8v. Dagbl. 8 april 1940. – Personliga meddelanden.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Konrad Julius Elméus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16026, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingrid Johansson.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16026
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Konrad Julius Elméus, urn:sbl:16026, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingrid Johansson.), hämtad 2024-04-19.