Biografi

Enequist, gotländsk släkt, härstammar från borgaren och skräddaren i Visby Påfvel Larsson Enequist (f. omkr. 1629, d. 1689). Tvenne dennes söner, handlanden i Klinte Lars E. (f. 1668, d. före 1735) och skräddaren på S:t Olofsholm Olof E. (f. 1676), blevo stamfäder för var sin huvudgren av släkten. Den yngre av dessa utdog med Olof E:s sonsons son kyrkoherden i Källunge Carl E. (f. 1792, d. 1878). Denne var kompositör, spelade en stor roll i musiklivet i Visby på 1820- och 1830-talen – bl. a. förbättrade han koralsången i kyrkorna – och har efterlämnat anteckningar om musikförhållandena i Visby, nu i P. A. Säves gotländska samlingar, Uppsala univ.-bibliotek (sign. R 623: 3, n:o 636). Huvudgrenen av släkten stammar från handlanden Lars E. (se ovan), vars son Niclas E. (f. 1717, d. 1763), handlande i Klinte, Slite och Visby, samlade stor förmögenhet; om hans bror Gustaf E. se nedan. I sitt gifte med Elisabeth Maria Fåhræus hade Niclas E. bl. a. sönerna, handlandena i Slite och Visby Lars Niclas E. d. ä. (f. 1756, d. 1808), tillika skeppsredare, samt Johannes E. (f. 1763, d. 1825). Båda voro medintressenter i den gotländska kalkbruksindustrien; Johannes ägde sålunda Länna gård med kalkugn. L. N. E. d. ä. hade i sitt gifte m. Margareta Barbara Sturzenbecker bl. a. sonen franske konsuln Niclas (Nils) E. L:son (f. 1785, d. 1848), handlande i Slite och borgare i Visby. Denne köpte Länna gård av farbrodern Johannes och hade även flera andra kalkugnar; om N. E. L:sons intresse för frihamnsprojekten rörande Slite, se art. om sonen (E. 2) nedan. I sitt gifte med Catharina Lyth var N. E. L:son fader till bl. a. en dotter, g. m. konsul Lars Petter Ekman (se Ekman, ovan s. 49), och sönerna nederländske, nordamerikanske och brittiske vice konsuln Lars Niclas E. d. y. (E. 2), handlande och skeppsredare i Visby, samt kyrkoherden Pehr Herman E. (f. 1818, d. 1880) och Patrik Georg E. (f. 1820, d. 1869), handlande i Slite; den senare anlade 1859 å Länna en kolugn, som såldes av släkten 1871. En son till L. N. E. d. ä. och bror till N. E. L:son var lektorn i Visby fil. magister Johan E. (f. 1787, d. 1856), slutligen prebendepastor i Endre och kontraktsprost. Han var fader till Eugenia Mathilda E. (f. 1833, d. 1898 i London), känd under konstnärsnamnet Biondini. Efter studier vid konservatoriet i Stockholm fortsatte hon sin sångutbildning i Leipzig samt för Masset och Levasseur i Paris. Där debuterade hon på italienska scenen men var sedan främst verksam som konsertsångerska i London och Paris. Hon hade en mäktig sopranstämma och var en betydande koloratur sångerska. En brorson till henne var möbelarkitekten, mönsterritaren och etsaren Carl Evald E. (f. 1862, d. 1900). Sonsons dotter till lektorn och prosten Johan E. är professorn i geografi vid Uppsala univ. Gerd Margareta E. (f. 1903, d. 1989).

Ett par släktmedlemmar ha gjort sig kända som herrnhutare. Den ene var Lars E:s son och Niclas E:s (d. 1763) bror Gustaf E. (f. 1 jan. 1719 i Klinte sn, Gotl., d. 22 dec. 1776 i Stockholm). Han utbildades i handelsyrket, var utrikes i Rostock, hade sedan tjänst i Stockholm och var därpå många år i Livland. I Stockholm förnyade han 1753 en tidigare kontakt med Evangeliska brödraförsamlingen där. Från 1766 vistades han först en tid i Herrnhut, sedan i Barby, där han hade skrivarbete för församlingen. Med dylikt fortsatte han från 1770 i Stockholm och gjorde därvid »mycken och god tjänst». Hans självbiografi, avslutad av en annan hand, finns i församlingens arkiv (sign. A: 1, Berättelser och levnadslopp 1804–1808, 12). En vida större insats för brödraförsamlingarna gjorde hans brorson, ovannämnde Johannes E:s (d. 1825) son, Nils Johansson E. (E. 1).

Författare

Bengt Hildebrand. Birgitta Lager.

Källor och litteratur

Källor: Om Gustaf E. se anförd källa i Evangeliska brödraförsamlingens i Stockholm arkiv. – B. Anrep-Nordin, Musikaliska sällskapet i Visby 1815–1915 (1916); E. Hultmark, Carua Hultmark & C. D. Moselius, Svenska kopparstickare och etsare 1500–1944 (1944); A. Kinberg, Gotländska slägter, 1 (1889–93); H. Muntlie, Ur den gotländska kalkindustriens historia (Med hammare och fackla, 13, 1943–1941, tr. 1945), s. 9S f.; E. Nyberg, Gotländsk släktbok (1938); T. Norlind, Allmänt musiklexikon, 1 (2:a uppl., 1927; om E. Mathilda E.-Biondini se även där anförd litt.); R. Steffen, Personer och händelser i den gotländska kalkindustriens historia (1940); Sv. släktkalendern, 14, 1950, utg. av Ulla Elgenstierna (1949).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Enequist, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16088, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand. Birgitta Lager.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16088
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Enequist, släkt, urn:sbl:16088, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand. Birgitta Lager.), hämtad 2024-04-24.