Engelke, släkt



Band 13 (1950), sida 598.

Biografi

Engelke, släkt, ursprungligen från Hamburg, härstammar från köpmannen där Hans Engelke (f. före 1590, d. 1628). Hans son Claus E. (f. 1628, d. 1707) var i handelstjänst i Hamburg, kom 1652 till Göteborg, först för hamburgska köpmäns räkning; 1681 blev han själv borgare där. Dennes son Otto Fredrik E., som 1748 adlades med namnet Engelcrantz (f. 1692, d. 1751), tjänstgjorde vid Inrikes civilexpeditionen och fick kansliråds titel. Han var fader till lagman Clas Engelcrantz (f. 1728, d. 1798), bekant för sitt uppträdande vid mössornas räfst med hattrådet vid 1772 års riksdag. Denne framförde där de högre mösschefernas av kompositionspartiet samt ryska och engelska ministrarnas önskan genom en reservation, som inskränkte yrkandet på licentiering till tre riksråd. Ätten utdog på manssidan med en hans son 1852.

Den ofrälse släkten E. härstammar från O. F. Engelcrantz' bror handlanden i Göteborg Johan E. (f. 1682, d. 1719) och dennes son kyrkoherden i St. Lundby (Älvsb.), hovpredikanten Nicolaus E. (f. 1714, d. 1783). Olika grenar härstamma från trenne N. E:s söner. Sonsöner till N. E. voro bröderna tullförvaltaren i Kungälv, sedan i Karlshamn Claes E. (f. 1814, d. 1901) samt fabrikören, disponenten för Norrköpings bomullsväven a.-b. Otto E. (E. 1). Söner till Claes E. voro industrimannen och donatorn Claes Daniel E. (E. 3) samt teckningsläraren i Halmstad Fredrik E. (f. 1848, d. 1906). Den sistnämnde är känd genom sina religiösa och sociala insatser. Han var en av representanterna för den av herrnhutismen påverkade nyevangelismen och är särskilt bekant genom sin i flera häften och upplagor utkomna sångbok, »Lofsånger och andeliga visor i nådene» (1871–75; nya uppl. 1872–76, 1877, 1890, 1906, 1931). Upplagor av denna »Engelkes sångbok» har också tryckts (1873 och en u. å.) i Chicago. Fredrik E. var som yngre mycket verksam i Stadsmissionen i Stockholm; han arbetade även för söndagsskolor för barn och för yttre mission. – En känd köpman i Uddevalla var N- E:s son Carl Jacob E. (f. 1770, d. 1851). Bröderna Fr. och C. D. E:s syssling kaptenen Johan Gustaf Wilhelm E. var g. m. författarinnan Jenny E., född Leopold; om dem se E. 2.

Författare

Bengt Hildebrand,



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Om släkten. E.: F. Engelke, Släkten Engelke (1950); G. Indebetou, [Släkten] Engelke (Sv. släkter, utg. af T. Uggla & V. Ljungfors, 1908–15). – Om C. Engelcrantz : P. J. Edler, Om börd och befordran under frihetstiden (1915), s. 233 f.; L. Linnarsson, Riksrådens licentiering (1913); O. G. Malmström, Sveriges politiska historia från konung Karl XII :s död till statshvälfningen 1772, 2:a uppl., 6 (1901); C. T. Odhner, Sveriges politiska historia under konung Gustaf III :s regering, 1 (1885), s. 78 ff. – Om Fredrik E.: O. Lövgren, Fredrik Engelke (1938), och där anförd litteratur; personlig bekantskap. – Om C. J. E.: F. Engelkes monogr. (se ovan) och S. Kristiansson, Bidrag till Uddevallas historia. 3 M 9401



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Engelke, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16140, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand,), hämtad 2019-05-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16140
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Engelke, släkt, urn:sbl:16140, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand,), hämtad 2019-05-26.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se