Engeström/Engeström, von, släkter



Band 13 (1950), sida 608.

Biografi

Engeström och von Engeström, släkter av skånskt ursprung. Klockaren i Ängelholms och Munka-Ljungby församlingar (Krist.) i Lunds stift Åke Jönsson (1600-talet) hade bl. a. två söner, av vilka den äldre, kyrkoherden i Tullstorp (Malm.), prosten Nils Åkesson Engelholmensis (f. 1651, d. 1705), hade tio barn; några av dem antogo namnet Engelström.

Nils Åkessons yngre bror Jonas Åkesson (f. 1656, d. 1708) var kronobefallningsman i Oxie, Skytts och Vemmenhögs härader (Malm.). Hans maka, Maria Saur, dotter av en fältskär i Lund, var dotterdotter av Christen Jensen Bager, en av Trelleborgs rikaste män. Från dem härstammar släkten Engeström, vilket namn antogs av de fullvuxna bland deras barn. Av dessa må följande nämnas: a) Åke E. (f. 1689, d. 1769, ogift), teol. doktor, kyrkoherde i Trelleborg, sedan i Landskrona och kontraktsprost, var – liksom sin bror biskop Johan E. (E. 1) – känd som »orubbligt ortodox» samt en stark motståndare till pietister och herrnhutister. – b) Hieronymus E., slutligen skolkollega i Parchim (Mecklenburg), stamfar för en tysk släktgren. – c) Lars E. (f. 1698, d. 1766), borgmästare i Malmö. Från honom stammar Malmögrenen E., till vilken hörde två generationer skånska präster. Den yngre av dessa (Lars E:s sonson) kyrkoherden i Everöd fil. magister Lars Jacob E. (f. 1775, d. 1833) var fader till hovmedikus, fil. och kir. magistern och med. licentiaten Carl Gustaf E. (f. 1810, d. 1847). En från dennes bror stammande släktgren uppges fortleva. – d) Johan E. (E. 1), biskop i Lunds stift och stamfar för de adliga ätterna von Engeström; om dem se nedan. – e) Christian E. (f. 1702, d. 1777), borgmästare i Västervik. Dennes son handlanden och rådmannen i Norrköping Carl E. (f. 1740, d. 1797) var fader till aktören Carl Christian (E., som ändrade sitt namn till) Wildner (f. 1774, d. 1844). En annan borgmästarens son, handlanden, rådmannen och kämnerspreses i Visby Jonas E. (f. 1757, d. 1828) blev stamfar för en gotländsk gren. Hans son var handlanden i Visby Christian Adolf E. (E. 7). Från den sistnämnde stammade bl. a. en portugisisk gren. Hela gotländska grenen är utdöd. – f) Jacob E. (f. 1703, d. 1795), borgmästare i Kalmar; grenen är utdöd. – g) Nils E. (f. 1706, d. 1772), lanträntmästare i Blekinge och stamfar för Karlskronagrenen. Hans son prosten i Mjällby (Blek.) fil. magister Carl E. (f. 1735, d. 1814) hade bl. a. sönerna: Jacob E. (f. 1777, d. 1821), landssekreterare på Gotland; häradshövdingen Carl E. (f. 1779, d. 1839; från denne bl. a. en amerikansk gren); kemisten professor Jonas Albin E. (E. 6) i Lund samt borgmästaren i Nyköping och landssekreteraren i Södermanlands län, lagman Gustaf E. (f. 1789, d. 1883). Karlskronagrenens svenska linjer äro utdöda.

Släkten E:s lundensiska gren med de olika adliga linjerna von E. härstammar från den ovan nämnde biskopen över Lunds stift Johan E. (E. 1), vars barn – i gifte med Margaretha (Benzelia, adlad) Benzelstierna – vid Adolf Fredriks kröning 1751 adlades med namnet von Engeström. Bland dennes söner må främst nämnas politikerna kanslirådet Jacob von E. (E. 2) och protokollssekreteraren Johan von E. (E. 4), mineralogen Gustav von E. (E. 3) samt statsministern för utrikes ärendena Lars von E. (E. 5), som 1809 blev friherre och 1813 greve von Engeström, bådadera enligt 37 § RF; om hans släktgren se nedan.

Den nuvarande adliga ätten von E. härstammar från biskop Johan E:s andre son, lagmannen jur. utr. doktor Jonas von E. (f. 1737, d. 1807). Efter sin äldre bror Jacob ärvde denne det av deras morbror statssekreteraren Mathias Benzelstierna (se denne) stiftade Kipplingebergs fideikommiss (Upps.), liksom han själv av morbrodern fått Närlinge fideikommiss (Upps.). Medan dessa bibehöllos inom släkten, övergick det av Jacob von E. genom gifte förvärvade Grönsö (Upps.) genom en hans dotter till släkten Ehrenheim. Från lagmannen Jonas E:s yngre son, lantrådet på Rügen Jacob E. (f. 1777, d. 1853), g. m. Wilhelmina Henrietta Dahlstierna (av skalden Gunno Dahlstiernas tyska ättlingar; jfr SBL, 9, s. 773) härstammar en pommersk gren, som sedan 1872 bär namnet von Engeström und von Dahlstjerna.

Från lagman Jonas von E :s äldre son, häradshövdingen Johan Mathias von E. (f. 1776, d. 1828), härstamma två svenska släktgrenar, av vilka den äldre innehar de ovan nämnda fideikommissen. J. M. von E:s yngre son, vice häradshövdingen Lars August von E. (f. 1808, d. 1857), var fader till dels juristen Johan Oscar Theodor von E. (E. 8), skogshistorisk och agrikulturell författare, dels lektorn i Halmstad och Linköping, slutligen domprosten i Kalmar teol. doktor Carl Adolf August von E. (f. 1849, d. 1913). Adolf von E. var varmt intresserad för diakon- och diakonissverksamhet, för den kyrkliga ungdomsvården, missionen och kyrkans praktiska kärleksverksamhet. Hans maka friherrinnan Mathilda Cecilia Charlotta Eugenia Liljencrantz innehade Heby fideikommiss (Söd.), som vid hennes död 1943 tillföll deras son teol. doktor Johan Sigfrid Wilhelm von E. (f. 1889, d. 1984). Sigfrid von E. är sedan 1939 professor i teologisk etik med religionsfilosofi vid Uppsala universitet. Domprosten A. von E:s och hans makas arkiv finns hos sonen prof. von E. på Heby. Greve Lars von E:s släktgren – av vilken huvudmännen tillhöra grevliga ätten von E., övriga medlemmar kommendörsätten von E. – kom genom hans polska gifte och hans efter avsked 1824 från sina svenska ämbeten skedda överflyttning till Polen att för flera generationer bli huvudsakligen polsk. Lars von E. hade redan 1791, året efter sitt gifte, fått indigenatsrätt som polsk adelsman. Efter morbrodern statssekreteraren M. Benzelstierna hade Lars von E. fått Rävelsta (Vm.) m. m. som fideikommiss. Hans son, ryske generalmajoren greve Gustaf Stanislaus von E. (f. 1791, d. 1850; jfr s. 647 nedan), var fader till kammarherren greve Lars Stanislaus Edmund von E. (f. 1819, d. 1871). Denne erhöll 19 juli 1864 K. M:ts tillstånd att till K. biblioteket och Nationalmuseum få överlämna de Benzelstierna-von Engeströmska lösörefideikommissamlingarna av böcker och handskrifter m. m.; om Engeströmska samlingen i K. biblioteket se nedan artikeln om Lars von E. (E. 5). Rävelsta m. m. ärvdes av L. S. E. von E:s halvbror godsägaren greve Lars (Wawrzyniec) Stanislaus Bonaventura Benzelstierna von Engeström (f. 1829, d. 1910), vilken enligt k. resolution 19 dec. 1876 för sig och de hans ättlingar, till vilka grevevärdigheten faller, erhöll rätt att föra den här för honom angivna släktnamnsformen. Själv var han godsägare i dåvarande preussiska Posen. Han intresserade sig mycket för Sverige och nordiskt kulturliv, utgav reseskildringarna »Obrazki z podrózy– Szwecya» (1870) och »Wyspa Gotland, obrazek z podrózy» (1887). Han utgav studier och biografier på polska om Tegnér (1870), Linné (1874), Ibsen (1875; 2:a uppl. 1885) och Berzelius (1879) samt antologien »Z szwedzkiej niwy» (1884) med dikter av bl. a. Wallin, Franzén och Stagnelius, liksom han översatte Tegnérs »Axel», »Svea», »Nattvardsbarnen» och »Gerda». Hans son, godsägaren greve Stanislaus Edmund Zdzislaw Anton Lars Benzelstierna von E. (f. 1863, d. 1932), återflyttade med sin familj till Sverige, där denna gren nu innehar Rävelsta och Göksbo (Vm.) samt bebor det senare.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Genealogi över släkten Engeström i [V. Örnberg], Sv. ättartal, 10 (1894), samt för gotlandsgrenen även i O. Rosman, Genealogiska anteckningar om några gotländska släkter (1887), s. 22 ff. – Om Åke E. (d 1769): A. Malmberg, Trelleborgs ocb Maglarps pastorat under trehundra ar (1932), s 33—36 och H. Pleijel, Herrnhutismen i Sydsverige (1925). – Om lagmannen Jonas von E.: J. Broomé, Östersunds historia, 1 (1936). – Om domprosten A von Engeström: Julhälsningar till församlingarna från präster i Linköpings stift, 10 (1914), s. 24–32; om hans maka, f. Liljencrantz, se S. von Engeström i Min mor, [1] (1946).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Engeström/Engeström, von, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16146, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-05-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16146
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Engeström/Engeström, von, släkter, urn:sbl:16146, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-05-26.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se