Biografi

Enghoff, släkt, Hemmansägaren i Ausås sn (Krist) Ola Svensson (f. 1831, d. 1904) var fader till läroverksläraren och historikern Karl Olsson Enghoff (f. 1860, d. 1950). Denne, som blev student i Lund 1880, tog fil. kand.-ex. 1883, blev fil. lic 1888 och fil doktor 1889 (jubeldoktor 1939). Lärjunge till Martin Weibull och själv en son av Skåne intresserade sig Karl E. särskilt för hemprovinsens hävder och ägnade under sitt långa liv mycket arbete däråt. Han disputerade sålunda på en avhandling om »Tillståndet i Skåne under Magnus Stenbocks guvernörstid år 1707–1711» (1889) och beträdde s. å. lärarbanan. Han var adjunkt vid Kristianstads h. allm. läroverk till 1909 och lektor i historia och modersmål vid Katedralskolan i Lund 1908–25. I anslutning härtill utgav han bl. a. flera läroböcker i geografi och medarbetade i topografiska arbeten, bl. a. »Sveriges städer», rörande olika stadssamhällen i Skåne, Halland och Blekinge. Han verkade också som journalist under flera år, från 1896 i Nya Skånska Posten, Kristianstads läns tidning. K. E:s viktigaste produktion rörde skånska städernas historia. Han utgav sålunda om Kristianstad dels »Personhistoriska anteckningar rörande Kristianstads magistrat och andra stadens tjänstemän under åren 1700–1800» (1910; Skrifter utg. af Personhist. samfundet, 4), dels »Kristianstad 1614–1914» (1914; ny historik 1614–1948, tr. 1949). Senare följde »Trelleborg i forn tid och ny tid» (1917) samt »Ängelholm 1516–1916» (1929; med bidrag om Luntertun av Ingvar Andersson och O. Källström). Till förstnämnda stads öden återvände K. E. i studien »Kristianstads ockupation av danskarne år 1710» (i Karolinska förb:s årsbok 1929, tr. 1930, även sep.). Vid nära 80 års ålder utgav K. E. ett stort väghistoriskt verk, »De allmänna vägarna i Malmöhus län» (1938), samt skrev åren 1941–48 flera artiklar och uppsatser i skånsk historia i bl. a. Sydsvenska Dagbladet Snällposten (29 dec. 1941, 23 febr. 1942, 17 aug. 1944, 6 sept. s. å., 20 aug. 1945). Hans arbeten vittna om hängivet arkivstudium. Utan att med alltför ingående kritik eller på djupet bearbeta de behandlade ämnena har han åstadkommit läsbara och nyttiga sammanställningar rörande det ifrågavarande topografisk-historiska materialet. Såsom förhållandevis rätt tidiga ha dessa arbeten därtill bidragit till att stimulera det lokalhistoriska studiet i Skåne. Personligen var K. E. en stor hedersman, avhållen och aktad av talrika lärjungar.

E:s söner äro organisationschefen i a.-b. Svensk räddningstjänst majoren Karl Erik Olof E. (f. 1890, d. 1980) och fysiologen med. doktor Sven Axel Henrik E. (f. 1894, d. 1986), som är laborator i experimentell fysiologi och medicinsk fysik vid Uppsala univ. sedan 1931 och har utgivit ett flertal vetenskapliga arbeten på sina områden.

Författare

Bengt Hildebrand.

Källor och litteratur

Källor: Lärarmatrikeln 1922, utg. av Y. Dahl (1923); C. Sjöström, Skånska nationen 1833–1889 (1904). – Nekrologer i pressen 1950 samt meddel. av riksarkivarien Ingvar Andersson.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Enghoff, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16160, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2026-04-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16160
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Enghoff, släkt, urn:sbl:16160, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2026-04-15.