Carl Gustaf Engström

Född:1841-09-09 – Katarina församling, Stockholms län
Död:1874-07-03 – Katarina församling, Stockholms län

Författare, Skådespelare


Band 13 (1950), sida 671.

Meriter

Engström, Carl Gustaf, f. 9 sept. 1841 i Stockholm (Kat), d. 3 juli 1874 där (ibid.). Föräldrar: trädgårdsmästaren Carl Gustaf Engström och Sara Söderberg. Anställd vid olika resande teatersällskap: hos J. P. Roos 1864–65, hos Constantin Rohde 1866–68, vid Haqvinius-Berndt-Dahlgrens associationssällskap 1868–69, hos Haqvinius och Michal 1869–70, hos Carlberg och Salzenstein 1873–74 samt vid Mindre teatern i Stockholm 1870–73. – Ogift.

Biografi

Gustaf E. var på sin tid en av landets bästa folkliga skådespelare, som med betydande säkerhet utformade en rad klart sedda typer, raskt karakteriserade, påtagliga och lättfattliga i minspel och åtbörder. Hans spelhumör var högt uppdrivet och hans kontakt med salongen nära nog mirakulös. E:s repertoar var rik och inrymde många uppgifter av starkt varierande slag som t. ex. Brididick i Lecocqs »Hundra jungfrur», informatorn Sparadrap i Offenbachs »Prinsessan av Trebizonde», Pickanell i Frans Hedbergs »Anna Stinas illusioner», Don Cluncar i Offenbachs »Frihetsbröderna» och Lundström i »Andersson, Pettersson och Lundström». E. var som skådespelare dock huvudsakligen verksam i landsorten och knuten till mindre, ambulerande sällskap.

Sin kunskap om det svenska vardagslivet och den svenska publiken kunde E. tack vare ett gott litterärt handlag utnyttja till åtskilliga framgångsrika folklustspel, bland dem »Skräddaren naturpoet», »Husvill för sista gången», »Den rika Malena», en travestering av Offenbachs »Sköna Helena» samt lokaliseringen av Nestroys »Lumpacius vagabundus» under samma titel av »Andersson, Pettersson och Lundström», som Frans Hodell förut begagnat.

En minnestecknare (A. Hellander) karakteriserar E. som »en lustig, oförarglig bohèmefigur, en skämtsam och glad författare och skådespelare. Det är svårt att säga, i vilket fall han lyckades bäst – men han ägde av naturen gott huvud och ett riktigt solskenshumör, vilket hjälpte honom över varje hinder».

Författare

Arne Lindenbaum.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Janne Bnlling. Komisk monolog med sång i en akt. Sthm 1S64. 17 s. & omsl. (Bibliotek för teatervänner. Nr 60); Flera uppl. – Konjander. – Stadsresan. 2 komiska monologer. Sthm 1864. 16 s. & omsl. (ibid. Nr 52); Flera uppl. – Sockenskomakaren. Monolog med sång i en akt. Sthm 1865. 14 s. & omsl. (ibid. Nr 66); Flera uppl. – Husvill för sista gången. Lustspel i 3 akter med sång. Svenskt original. Sthm 1806. 48 s. & omsl. (ibid. Nr 80) ; Flera uppl. övers.: Husvill for siste gong. Komedie i tri vendinger. På norsk ved Olav Nygård. Oslo 1933. 46 s. & omsl. [Omsl.:] Skodespel for ungdomslag. – Den rika Malena. Parodi (på »Den sköna Helena») i 3 akter. Musiken af J. Offenbach. Göteb. 1867. 56 s. – I Brunnsparken. Nyårsbagatell med sång och dans i il akt af Gustaf E. och Pehr L. Göteb. 1867. 36 s. (.Sign.) – Kupletter ur Lustspel af Gustaf Engström, gifna å Mindre Teatern i Göteborg vintern 1866–67. (Pounsch. Maj-Muntrationstidning 1S67. Göteb. 1867. Fol. – »Tjugo minuters uppehåll.» Nyårskupletter i en akt af Gust. E ... och Pehr L ... Göteb. 1867. 24 s. (Sign.) – Marketenterskan. Monolog med sång i 1 akt (Pounsch. Maj-Muntrationstidning 1868. Göteb. 1868) – Sånger ur tillfällighetsskämtet »På Lorentzberg» (En dröm för trettio år sedan) af Gustaf E. och Pehr L. Göteb. 1868. 8 s. (Sign.) – Kupletter ur Andersson, Pettersson och Lundström. Norrk. 1869. (8) s. – Dessutom bidrag i Söndags-Nisse. (Sign.: Gustaf E.)

Översatt: [Eduard Jacobson], Den lilla sång-fogeln. Sångspel i en akt. öfvers. från tyskan. Musiken af Tb. Hauptner. Sthm 1869. 24 s. & omsl. (Bibliotek för teatervänner. Nr 108) ; Flera uppl.

Källor och litteratur

Källor: Katarina förs :s födelsebok 1841, SSA ; Katarina förs :s dödbok 1874. – E:s skrifter. – [A. Hellander], Teateroriginal och typer från skilda scener, af en gammal skådespelare (1900); dagspressen och förf:s egna anteckningar och samlingar.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Gustaf Engström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16173, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arne Lindenbaum.), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16173
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Gustaf Engström, urn:sbl:16173, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arne Lindenbaum.), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se