Meriter

1. Anders Andrea? Båld, f. 17 juni 1679 i Öregrund, d. 21 apr. 1751 i Stockholm. Föräldrar: kyrkoherden i Öregrund, sedermera, i Österlövsta, prosten Anders Båll och Anna Leufstadia. Erhöll enskild undervisning i hemmet; student i Uppsala 13 nov. 1689; disp. '2 maj 1700 och 12 maj 1705 (Fata religionis in Scandia, P. 1, 2; pres. J. Arrhenius och J. A. Bellman); företog en utrikes studieresa genom Danmark, Tyskland, Holland och England 1705 —07; promoverades frånvarande till fil. magister i Uppsala 28 maj 1707. Prästvigd 11 dec. 1708; nådårspredikant i Österlövsta 1708-—09; adjunkt i Jakobs och Johannes församling i Stockholm våren 1710; adjunkt hos prosten E. Ljung i Västra Vingåker 1712 —1717 (v. pastor 1716); uppfördes på förslag till teol. adjunkt i Uppsala 17 juni 1712 och till komminister i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm 1713; komminister därstädes 26 febr. 1716 (tilltr. 1717); uppfördes på andra förslagsrummet till kyrkoherde i S: t Olai i Norrköping 1723; ledamot av kommissionen för rannsakning rörande religiösa sammankomster i Sickla 23 okt. 1723— 7 mars 1726; uppfördes på första förslagsrummet till kyrkoherde i Kungsholms församling i Stockholm 18 juni 1724 och på förslag till kyrkoherde i S: t Olai i Norrköping 1727; kyrkoherde i Värmdö församling 20 febr. 1729; prost 1729; ledamot av kommissionen rörande kyrkoherden E. Tollstadius' förhållande till J. K. Dippels irrläror 7 mars 1729—29 maj 1731; uppförd på andra förslagsrummet till kyrkoherde i Maria Magdalena församling i Stockholm 28 okt. 1730., på tredje förslagsrummet till kyrkoherde i Katarina församling därstädes 28 okt. 1731, på andra förslagsrummet till kyrkoherde i S: t Olai i Norrköping 15 febr. 1734 och på första förslagsrummet till samma tjänst 29 maj 1734, på andra förslagsrummet till kyrkoherde i Jakobs och Johannes församling i Stockholm 26 sept. 1742, på. första förslagsrummet till pastor primarius 5 apr. 1743 samt på andra förslagsrummet till kyrkoherde i Jakobs och Johannes församling i Stockholm 12 juli 1747; kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm 17 okt. 1747; vik. ledamot av direktionen över ecklesiastikverket i Lappmarken 19 dec. 1747.

Gift 28 jan. 1714 med Ingrid Elisabet Ljung, f. 20 sept. 1687, d. 26 aug. 1760 (gravinskrifteri), dotter till professorn i Uppsala, sedermera kyrkoherden i Västra Vingåker, prosten Erik Ljung.

Biografi

B. var en av det tidigare 1700-talets mera framstående prästmän. Väl utrustad av naturen hade han genom grundliga studier och vidsträckta resor förvärvat en rik bildning. Om hans stora både teologiska och humanistiska beläsenhet vittna bl. a. hans predikningar, som äro rika på citat från både teologiska och klassiska, auktoriteter och där såväl den gamla ortodoxiens som den frambrytande pietismens representanter finnas nämnda. Hans outtröttliga nit och samvetsgrannhet fastade de församlingar, varest han verkade, med stor beundran och kärlek vid honom, särskilt Värmdö församling, där han nedlade sitt livs bästa krafter och som han endast med stor tvekan bytte mot Katarina församling i Stockholm. I synnerhet såsom predikant och såsom enskild själasörjare synes han haft stora gåvor. Det allmänna anseende han åtnjöt ses bl. a. därav, att han togs i anspråk för ett par ömtåliga religionsmål (Sicklakonventiklarna, Dippelska rörelsen) samt 1747 inkallades i direktionen över ecklesiastikverket i Lappmarken; det herdabrev, han då skrev till den därvarande missionen, berömmes såsom ägande i både tankar och form sällspord skönhet. De talrika kallelser, han under såväl sin komministertid i Storkyrkan som sin kyrkoherdetid i Värmdö erhöll men lämnade obeaktade, vittna också om hans stora rykte såsom prästman. Till de många, som vid hans död enligt den tidens sed diktade sorgekväden, hörde även Hedvig Charlotta Nordenflycht. Han begrovs i Katarina kyrka. Flera samlingar predikningar av B. ha efter hans död utgivits av sonen, kyrkoherden i Maria Magdalena Anders A. Båld. De mest bekanta av dessa äro hans 'Passionspredikningar' (1758) och hans stora 'Evangeliepostilla' (1761). Även 'Epistelpostillan' namnes av Sam. Alnander såsom »en av de bästa i sitt slag». De homiletiska drag, B. i dessa arbeten röjer, anvisa honom ett rum såsom en av de tidigare representanterna för den riktning, som i Anders Nohrborgs postilla fått sitt fullödigaste och mest bekanta uttryck, den som man brukat benämna den kyrkliga pietismen. B. äger väl ej Nohrborgs rikedom och skärpa i analysen av det religiösa själslivets utveckling, men det subjektiva och objektiva i kristendomen är på ett levande sätt vävt in i vartannat, och framställningen är lika fjärran från ortodoxiens som den exklusiva pietismens ensidigheter. En viss för vår tid tröttande bredd kan ej frånkännas en del av predikningarna, åtminstone i passionspostillan, och det är — frånsett de intressanta citaten — ej mycket däri, som väcker fantasien och känslan, men det är en sund, stark kristendom, som talar därur, och predikningarna göra med sin aldrig sökt schematiska men ändock logiskt klara indelning ett intryck av kraft och soliditet, som måste verka på åhörare eller läsare. Långt in på 1800-talet utgjorde B: s predikningar jämte Abr. Petterssons och Nohrborgs postillor en värderad uppbyggelseläsning.

Författare

G. LlZELL.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Diss. acad. fata religionis in Scandia leviter adumbrans. P. 1—2. Upps. 1700—05. 12: o 4 bl., s. 1—111, (3)s.; 3 bl., s. 113—200. (Diss., P. 1 pracs. J. Arrhenius, P. 2 J. A. Bellman.) — Predikan om then korsfästa Christ,. eller christeliga betraktelser öfwer wår Herras och frälsares Jesu Christi lidandes och döds historia,. . . jämte auctorens lefwernes beskrifning, samt et nödigt företal, til trycket förfärdigade af Anders A. Båld. Sthm 1758. 4: o 29 bl.f 1056,(21) s. 2: a uppl., med nya anmärkningar. Sthm 1785. 4: o 18 bl., 771, (18) s. Ånyo till trycket befordrade af J.A.Almqvist. Kalmar 1858. 4: o XII, 470 s. — Christeliga betragtelser öfwer årliga sön- och högtids-dagars evangelier. Sthm 1761. 4: o 22 bl., 988, (8) s. [2: a uppl.j Västerås 1798. 4: o 21 bl., 988, (8) s. — Christeliga betraktelser öfwer årliga sön- och högtids-dagars epistlar. Sthm 1767. 4: o 5 bl., 730, (4) s. — Handpostilla eller korta betraktelser öfwer de årliga sön- och högtids-dagars epistlar och evangelier. D. 1. Afton-sångs-texterne. Sthm 1769. 378, (12) s. D. 2. Högmässo-texterne. Sthm 1769. 554, (12) s.

Källor och litteratur

Källor: Stockholms konsistoriums prot. 1724, 30, 31, 34, 42, 43, 46—47, dess akt 1746 N: o 40 (meritförteckn.) samt dess skrivelser till K. M:t 29 okt. 1731, 26 okt. 1742, 4 aug. 1747 och 15 okt. 1747; Linköpings konsistoriums skrivelser till K. M: t 1724, 2 mars 1727 och 3 apr. 1734; Direktionens över ecklesiastikverket i Lappmarken prot. 1747; allt i RA. — Levnadsteckning i den av sonen utgivna passionspostillan (1758; upptager även B:s griftkväden); S. J. Alnander, Anvisning til et utvaldt theologiskt bibliothek, 8 (1772); J. E. Fant och A. T. Låstbom, Upsala Stifts Herdaminne, 3 (1845); Svenskt biografiskt lexicon, 3 (1875); P. Wieselgren, Sveriges sköna literatur, griftkväden); S. J. Alnander, Anwisning til et utwaldt theologiskt bibliothek, 8 (1772); J. E.Fant & A. T. Låstbom, Upsala ärkestifts herdaminne, 3 (1845); Sv. biogr. lexikon, 3 (1875): P. Wieselgren, Sveriges sköna literatur, 1 (1847). — Se i övrigt: predikan av H. Benzelius vid B:s installation (1747).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Andreæ Båld, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16237, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. LlZELL.), hämtad 2024-04-30.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16237
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Andreæ Båld, urn:sbl:16237, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. LlZELL.), hämtad 2024-04-30.