Meriter

1. Isidore André Carey, f. 30 nov. 1798 i Milano. Föräldrar: franske veterankaptenen Gabriel Careij och Claire Berenche. Elev av Auguste Vestris. Premiärdansör vid K. teatern i Stockholm 8 nov. 1815—30 juni 1823; balettmästare där 15 okt. 1820— 30 juni 1823; gästspelade på K. teatern i Köpenhamn sept.—okt. 1823; innehade därefter enligt uppgift anställning i Wien.

Gift 26 mars 1821 med premiärdansösen Josephine Sainte-Claire (se följande).

Biografi

På anmodan av K. teaterns dv. chef Gustav Löwenhielm begav sig C. till Stockholm, där han redan vid nyss fyllda 16 år blev anställd som premiärdansör och efter fem år blev utnämnd till balettmästare. I sistnämnda egenskap utvecklade han livlig verksamhet. Redan 8 nov. 1820 var han färdig med sitt första divertissemang »Les rendez-vous villageois», som uppfördes sex gånger. I febr. påföljande år iscensatte han Gardel's treaktspantomim »Paul och Virginie»; vidare Milon's pantomim »Nina eller Den af kärlek svagsinta» i två akter samt i dec. iNoverre's vackra balett i en akt »Kärleken och gracerna», där han framställde Apollo. I mars 1822 gavs en annan av Milon's baletter i tre akter »Clary eller Giftermålslöftet», som C. även uppsatt men som ej gick mer än två gånger. I okt. s. å. uppfördes ett stort divertissemang av honom, »Festen för den gode egendomsherrn», som han iscensatt med mycken smak, och som avslutades med en vacker och lysande illumination. I febr. 1823 följde Milon's tvåaktspantomim »Don Quixote eller Gamaches bröllop». Den utgör en samling episoder ur den namnkunnige riddarens liv och hade under mer än tjugu år med nöje setts i Paris men väckte märkvärdigt nog hos oss ingen större förtjusning och nådde endast fem framföranden. Då Mozarts opera »Titus» gavs på galaspektaklet 23 juni 1823, hade C. komponerat dithörande balett med särskild musik av Bernhard Romberg, liksom han även komponerat baletten till Spontini's opera »Vestalen» i jan. s. å.

Hösten 1823 lämnade C. och hans hustru Sverige. Deras reseroute förde dem närmast till Köpenhamn, där de tillsammans uppträdde på Kungliga teaterns scen. Mottagandet var, särskilt vad C. själv beträffar, åtminstone i kritiken ganska kyligt. Hans prestationer sades ej kunna göra anspråk på att kallas »sjelden kunst»: »hans bevsegelser», hette det, »ere ikke altid yndefulde, og synes at koste ham anstrengelse...; derhos er han vel liden, og har et uskjont, ubevsegeligt ansigt, hvori intet udtryk speiler sig». Ryktet visste också förmäla, att paret förgäves sökt anställning i Köpenhamn. C. och hans hustru ställde i stället kosan till Wien, och därmed, försvinna de ur Sveriges teaterhistoria.

Författare

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Isidore André Carey, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16368, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16368
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Isidore André Carey, urn:sbl:16368, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-20.