Johan Cederbielke

Född:1677-04-30 – Lidköpings församling, Skaraborgs län
Död:1752-09-10 – Huddinge församling, Stockholms län

Ämbetsman


Band 07 (1927), sida 739.

Meriter

Cederbielke, Johan, före adlandet Rudberus, f. 30 apr. 1677 i Lidköping, d. natten 9/10 sept. 1752 å Vårby, Huddinge socken. Föräldrar: kyrkoherden Jonas Rudberus och Maria Carlberg. Student i Uppsala 23 mars 1695. Tjänstgjorde vid härads- och lagmansrätter, bl. a. som protokollförare hos häradshövding Lars Stierncrona i tre år; auskulterade i lagkommissionen i två år; auskultant i Svea hovrätt 9 juni 1700; extra fiskal; uppfördes på förslag till häradshövding tre gånger, bl. a. 20 juni 1703 på successionsförslag efter häradshövdingen i Jämtland Erik Sparrman, samt på förslag till v. fiskal 28 juni 1704; erhöll hovrättens rekommendation till advokatfiskalsbefattningen i bergskollegiet vid vakansen i dec. 1704; v. fiskal i hovrätten 29 maj 1706; advokatfiskal 6 febr. 1711; assessor 4 jan. 1716; deltog enligt egen uppgift eller protokollens vittnesbörd i lagkommissionens arbeten 1716—18, 1722, 1728—30 och 1732 —40; lagman i Livgedinget 28 jan. 1718 och i Älvsborgs läns lagsaga 18 juli 1718; ordningsman 29 juli 1718; adlad 8 sept. 1718; lagman i Värmland 22 apr. 1719 och i Västmanland och Dalarna 18 juni 1719; ordförande i kommissionen över för sedlighetsbrott anklagade kaptenen J. von Hoen 22 okt.—9 dec. 1719; deltog i riksdagarna 1720—47 och var därunder bl. a. ledamot av sekreta utskottet 1720, 1726, 1731, 1734 och 1742 samt av dess bankodeputation 1731 och 1734, ledamot av deputationen i anledning av drottningens förslag om samregering mellan henne och hennes gemål (sekreta deputationen) 1720, ledamot av kommissionerna över upphandlingsdeputationen och över Petrus Brenner 1720, över J. F. Osthoff m. fl. 1723 och över M. Vellingk och O. Uddelius-Cederlind 1726, elektor 1723, 1731 och 1734, ledamot av sekreta deputationen 1723 samt elektor vid rådsval 1726; ledamot av ständernas kommission för utarbetande av instruktion och plan för reduktionsverkets företagande 1720—23; förste direktör för livregementets uppbrotts-och besparingskassa 1722—39; ledamot av kommissionen angående regala pastorat 17 apr. 1722; lagman, i Södermanland 16 nor. 1723; ledamot av kommission i Nyköping angående ett testamente ad pios usus 1724—25; justitiekansler 20 mars 1728; ordförande i Drottninghusets styrelse; ledamot av politi- och brandkommissionen 1728—36; friherre 5 juli 1731 (ej introducerad); landshövding i Västmanlands län 20 dec. 1736; ordförande i kommissorialrätt i Arboga angående en vid dalkarlarnas genomtåg genom Köping 19 juni 1743 uppläst smädeskrift 1743—44 (K. brev 9 juli 1743 och 20 jan. 1744); erhöll avsked från landshövdingeämbetet 7 apr. 1747.

Gift 1) 1707 (första lysning i Spånga 12 maj) med Brita Strobill, d. 1738 (begraven 21 febr.), dotter till assessorn i bergskollegiet Olof Strobill; 2) 24 mars 1741 med Eva Insenstierna, f. 1696, d. 13 maj 1767, dotter till kommissarien Henrik Insen, adlad Insenstierna.

Biografi

Efter studier i Uppsala och en tids förberedande praktik ingick C. i Svea hovrätt, där han 1716 avancerade till assessor. Såsom lagman i Livgedinget förrättade han skattningsrevision 1718 i såväl Gripsholms som Eskilstuna län. Vid omgestaltningen av den judi-ciella förvaltningen samma år förflyttades han till Älvsborgs län, där han i egenskap av ordningsman fick biträda landshövding G. Fock i det mödosamma arbete, som trupptransporterna till och från Norge medförde; så brevväxlade han med N. Tessin om bl. a. spannmålsupphandlingen. Då han samma år adlades, antog han namnet Cederbielke, enligt ättartavlorna »emedan han hade uppseende över kungliga rådet greve Nils Bielke, under det denne var i civil arrest på Ervalla». Trots en bestämmelse 1719, att vid återställandet av domstolsväsendet i dess tidigare form varje domare skulle återfå sin tidigare tjänst, transporterades C. först till lagmansbefattningen i Värmland, som dock strax utbyttes mot den i Västmanland. 1723 fick han återvända till Södermanland. C. var städse en trägen ämbets-sökare. Sedan ett försök att erhålla landshövdingebefattningen i Södermanland strandat (1727), uppnådde han 1728 en mera framskjuten ställning såsom justitiekansler och fick efter att förgäves ha sökt den åter lediga landshövdingebefattningen i Södermanland (1732) samt presidentsbefattningarna i Svea hovrätt, kammarkollegium och bergskollegium (1736) till sist utbyta den »trälsamma» justitiekanslersbefattningen mot landshövdingeämbetet i Västmanland (1736). Därmed var hans karriär avslutad, förgäves sökte han sedermera presidentsbefattningarna i kammarkollegium och kammarrätten (1742).

Utan att spela någon politisk roll namnes C. ständigt i samtida handlingar på grund av en mångsidig användbarhet, som gjorde, att han överhopades med särskilda uppdrag. Typisk är redan hans riksdagsmannabana. Han framträder ej i riddarhusets debatter utom i en och annan juridisk fråga, men han insattes gång på gång i de viktigaste utskotten och de dömande kommissionerna. Häris stånds förtroende kallade honom även till medlem av den kommission, som mellan riksdagarna 1720 och 1723 hade att uppgöra plan till och instruktion för reduktionsverkets avveckling. I denna egenskap anställde han omfattande arkivforskningar — han skall bl. a. ha genomgått ett sextiotal volymer K. brev till reduktionsmyndigheterna —¦ och avfattade kommissionens vidlyftiga berättelse. Den omfattande utredningen ledde väl ej till den fullständiga revision av reduktionsverket, som de missnöjda hoppats på. Men den medförde dock ett positivt resultat, i det ständerna vid 1723 års riksdag tillsatte en kommission över reduktions- och likvidationsverken med uppdrag att avhjälpa vissa av den föregående räfstetidens påtagligaste orättvisor. Framgångsrik var C: s förvaltning — såsom »primarius director» (1722—39) — av den uppbrotts- och besparingskassa, vilken 1722 enligt förslag av honom och generalmajor A. Koskull bildades vid livregementet till häst av rusthållarnas rekryterings- och uppbrottsavgifter. Bland övriga uppdrag bör särskilt framhållas, att han tidvis träget deltog i lagkommissionens arbeten samt att han enligt uppdrag 1726 verkställde inventering och värdering av lösöret på Gripsholms slott :samt vid Tynnelsö och Strömsholms kungsgårdar, varjämte han värderade byggnaderna vid Drottningholm. Av riksdagshandlingarna synes likväl framgå, att C: s mångsyssleri i längden ansetts menligt inverka på hans verksamhet som justitiekansler. — C. ägde Vårby sätesgård i Huddinge socken.

Författare

Erik Naumann.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr. (fullm.), biographica, kanslitjänstemäns meritförteckningar 1734, Svea hovrätts skrivelser till K. M: t 11 juli 1703, 28 juni 1704 och 4 apr. 1706, tjänsteansökningar till Svea hovrätt, bouppteckning samt brev till N. Tessin d. y., allt i RA. — Förarbetena till Sveriges rikes lag 1686—1734, utg. af W. Sjögren, 3 (1901); Sveriges riddersk. och adels riksdags-prot. fr. o. m. år 1719, 1—15 (1875—1901). — A. Anjou, Kongl. Swea hofrätts presidenter samt embets- och tjänstemän (1899); A. Th. Låstbom, Swea och Götha höfdinga-minne, 1, 2 (1842, 43); E. Naumann, Justitiekanslersämbetet (Hist. studier, tillägn. L. Stavenow, 1924); T. A. Rehbinder, Biographisk beskrifning öfver svenske riks-cantzlerer . .. (1786).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Cederbielke, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16530, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2022-05-29.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16530
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Cederbielke, urn:sbl:16530, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2022-05-29.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se