Pehr Wilhelm Cedergren

Född:1823-11-17 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1896-10-03 – Spånga församling, Stockholms län

Mariningenjör, Marinmålare


Band 07 (1927), sida 794.

Meriter

Cedergren, Pehr Wilhelm, 1. 17 nov. 1823 i Stockholm, d 3 okt. 1896 i Spånga efter genomgången halsoperation. Föräldrar: blockmakaren Isak Cedergren och Brita Kristina Lundberg. Skeppsgosse 1832; korpral 1840; lärling i skeppsbyggen 1841; elev vid Konstakademien 1844—45; kvarterman 1849; studerade konst i England och Frankrike 1851 och i Danmark 1856; var verksam särskilt som marinmålare; verkmästare vidmariningenjörsdepartementet 1872; erhöll avsked 31 mars 1879. Ledamot av Konstnärsklubben 1857.

Gift 9 nov. 1849 med Anna Brita Högmark, f. 6 nov. 1823, d. 18 maj 1891, dotter till bondemågen Jon Andersson i Rasbo.

Biografi

Ett par år före sin död berättade C. om de förhållanden, under vilka han växte upp, i några självbiografiska anteckningar, som nära nog verka skrämmande i sin uppriktighet: Föräldrahemmet var ett fattigt stockholmskt arbetarhem, som endast med möda kunde sammanhållas tack vare husmoderns ansträngningar och ordningssinne. Barnen, bland vilka C. var det äldsta, måste tidigt i den ringa mån det var dem möjligt bidraga till familjens uppehälle. Blott nioårig fick C. börja att tjäna sitt eget bröd som skeppsgosse på flottan vid Skeppsholmen, där, som han sedan berättat, själva sysselsättningen var härdande men kamratlivet gav åtskilligt övrigt att önska. En karikatyr, som C. ritat, fäste emellertid en chefs ögon på hans konstnärliga anlag, och en annan teckning, som han utfört i hemmet, blev uppmärksammad av den kände konstentusiasten Nils Månsson Mandel-gren. Den sistnämnde åtog sig ädelmodigt att sörja för ynglingens konstnärliga underbyggnad och lät honom åren 1844—45 genomgå en kurs vid Fria konsternas akademi.

Vid sidan av sitt arbete i flottans tjänst — där han övergick till skeppsbyggeriet och1 slutade som verkmästare — ägnade sig C. härefter åt enklare artistiska sysselsättningar av olika slag. Markus Larsson — tillsammans med vilken han kamperade — var han behjälplig att måla grund till hans mariner och att däri inlägga vissa detaljer, framför allt båtar, som den sedermera så ryktbare målaren då. ännu ej själv mäktade giva deras riktiga form. När den första Mothanderska manegen på Djurgården brann, var det C, som gjorde ritningarna till den nya, som 1849 uppfördes på platsen för den nuvarande cirkusbyggnaden.

Ett tillfälle till ökad konstnärlig utbildning yppade sig för C, när han 1851 av Stockholms fabriksförenings fullmäktige utsågs att på föreningens bekostnad företaga en resa till den första världsutställningen i London. Han passade då på att i Englands och Skottland.i förnämsta sjöstäder bedriva studier i marinmålning samt uppehöll sig under återresan någon tid i Paris för ytterligare konststudier. År 1856 gjorde han en ny studieresa, till Södra Sverige-och Danmark. Efter den tiden började på allvar hans självständiga målarverksamhet. Därjämte deltog han flitigt i huvudstadens konstnärsliv. I Konstnärsklubben, där han invaldes 8 dec. 1857, bidrog han gärna med allehanda små rimmerier till trevnaden i kamratkretsen.

Som målare ägnade sig C. åt marinmåleriet. Fartyg återgav han med god teknik och stor sakkunskap. Mest känd av hans tavlor och skisser, som äro ganska många till antalet, är hans stora målning Svenska örlogsfartyg under klargöring efter drabbning, vilken från år 1861 tillhör nationalmuseum. Vidare må nämnas Kanonslupen Bruna Björnen vid Vaxholm och Vintermorgon i skärgården samt åtskilliga tavlor med fartyg i månsken. Till Ny illustrerad tidning lämnade han under dess tidigaste period flitigt teckningar. Han var »en man, som älskade sin konst», men lians för sin tid ej föraktliga konstutövning är nu nära nog förgäten.

Efter uppnådd pensionsålder bodde C. i Spånga socken nära Stockholm, ännu alltjämt sysselsatt med målning av sjöstycken. Omtyckt som »en blid, vänfast hedersman», ägde han sina närmasteumgängesvänner i konstnärsjuntan »Februaribröderna», till vilken bl. a. hörde hans välgörare Mandelgren.

Författare

E. Vennberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

— I K. biblioteket förvaras ett par akvareller av C. och ett konvolut anspråkslösa vittra försök av honom, delvis minnen från »Februaribrödernas» sammankomster.

Tryckta arbeten

Tryckta skrifter: På Skeppsholmen för femtio år sedan. En kulturbild" upptecknad af en gammal artist (Ny illustr. tidn., 1893, s. 299, 307—308,310,-undert. P. W. C). — För sextio år sedan. Några spridda kulturdrag, upptecknade af en gammal marinmålare (ibid., 1894, s. 23—24, 55, 79—80, 170; undert. P. W. C).

Källor och litteratur

Källor: Chr. Eichhorns konsthist. samlingar, 4 (KB); artiklar av Chr. Eichhorn i Nord. familjebok, l:a uppl., 3 (1880) och av G. Nordensvan £ U. Thieme & F. Becker, Allg. Lexikon der bildenden Kiiristler, 6 (1912), samt i H. Hofberg, Sv. biogr. handlexikon,-2: a uppl., 1 (1906); nekrolog i Ny illustr. tidn., 1896, s. 339; A. Gauffin, Simon Marcus Larsson 1825—1864, 1—2 (1907—08); G. Nordensvan, Konstnärsklubben 1856—1906 (1906).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pehr Wilhelm Cedergren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16555, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Vennberg.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16555
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pehr Wilhelm Cedergren, urn:sbl:16555, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Vennberg.), hämtad 2024-04-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se