Adolf Wilhelm Edelsvärd

Född:1824-06-28 – Östersunds församling, Jämtlands län
Död:1919-10-15 – Finska församling, Stockholms län

Arkitekt, Arméofficer, Fortifikationsofficer


Band 12 (1949), sida 85.

Meriter

2. Adolf Wilhelm Edelsvärd, den föregåendes son, f. 28 juni 1824 i Östersund, d. 15 okt. 1919 i Stockholm (Finska). Kadett vid Karlberg 17 april 1838; utex. 28 mars 1844; underlöjtnant vid Dalreg. 10 april s. å.; kommenderad officer vid Strömsholms kanalbyggnad s. å.; transporterad till Ingenjörkåren 18 aug. 1845; tjänstgjorde vid byggnadsarbetena å Vaxholms fästning och i Stockholms skärgård s. å.; tjänstgjorde vid fästningsbyggnadsarbetena å Karlstens fästning vid Marstrand 1849; tjänstgörande fortifikationsbefälhavare i Göteborg och på Nya Älvsborgs fästning 1850–51; undervisade i matematik och teckning vid åtskilliga skolor i Göteborg 1850–51; löjtnant i armén 1 juni 1854; arkitekt vid Sveriges statsbanor 1855–30 mars 1895; led. av ridderskapet och adeln vid riksdagarna 1859–60, 1862–63 och 1865–66; avsked från kåren med tillstånd att som löjtnant kvarstå i armén 6 mars 1860; kapten 9 juli s. å.; avsked ur krigstjänsten med majors n. h. o. v. 16 febr. 1864; stadsfullmäktig i Stockholm 1867–87; erhöll ridderskapets och adelns stora guldmedalj för sina förtjänster om riddarhusgårdens ordnande 1872; deputerad i Stockholms stads brandstodsbolag 1881–1911; led. av Stockholms brandförsäkringskontors överstyrelse 1885–1911; vice preses i Akademien för de fria konsterna 22 jan. 1898; preses där 22 febr. 1902–03. RVO 1862; RNO 1866; LLA 1867; LFrKA 1871; RNS:tOO 1882; KVO1kl 1888; HedLLA 1891.

G. 14 dec. 1852 i Göteborg m. Emelie Ulrika Blidberg, f. 26 jan. 1829 där, d. 24 maj 1914 i Stockholm (Finska), dotter av handlanden Peter Blidberg och Ulrika Eleonora Hjelmberg.

Biografi

E. började som infanteriofficer men fann ej tillräcklig tillfredsställelse i detta yrke. Under arbetskommendering 1844 till Strömsholms kanalbyggnad kom han att i stället intressera sig för byggnadsverksamhet samt begärde och erhöll 1845 transport till Ingenjörkåren. Efter olika fästningskommenderingar tog han 1860 avsked ur kåren och 1864 ur krigstjänsten som major. Av naturen konstnärligt begåvad hade han under militärtjänsten alltmer sysslat med arkitektur och studerade under resor 1850–56 på kontinenten och i England bland annat järnvägsbyggnader. Vid arbetet på de svenska järnvägarnas tillkomst 1855 anlitade Nils Ericson E. som arkitekt vid uppförandet av stationshusen med tillhörande magasins- och ekonomibyggnader. E. förblev statsjärnvägarnas arkitekt under hela fyrtio år, därav trettiofem sedan han avslutat sin militära bana. De flesta under denna långa period uppförda tidspräglade stations- och andra järnvägshusbyggnader äro utförda efter E :s ritningar eller under hans ledning, bland andra de stora stationsbyggnaderna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Uppsala. Han visade därvid mycket förutseende och skicklighet. E. var emellertid även en konstnärligt inriktad privatarkitekt, och många privata och andra, offentliga byggnader uppfördes efter hans ritningar och delvis under hans personliga ledning. Som militär var han mot slutet av tjänstgöringen bosatt i Göteborg, där han uppmärksammades också i sin egenskap av lärare vid Slöjdföreningens skola. Vid stiftandet av Göteborgs konstförening 1854 blev han ledamot av dess direktion, och 1856 invaldes han också i Slöjdföreningens styrelse. Han fick i uppdrag att rita Hagakyrkan och Engelska kyrkan i staden, vidare barnhuset, cellfängelset och navigationsskolan samt flera andra skolhus. År 1861 byggde E. kyrkorna i Trollhättan och Jonsered, 1863 ritade han prinsessan Eugénies villa Fridhem på Gotland, var 1862 arbetsledare vid Nationalmusei uppförande i Stockholm samt ritade s. å. industriutställningsbyggnaden i Karlstad. E. skapade också 1866 års provisoriska utställningsbyggnad i Kungsträdgården i huvudstaden. När sammanbindningsbanan i Stockholm skulle utföras och Riddarhusets gård ordnas 1871 fick E. i uppdrag att utföra detta. Bekant är det hus nr 12 vid Smålandsgatan i Stockholm, som E. uppförde för egen räkning, och där han i fasadbehandlingen gjorde en ansats att återupptaga den nederländska stilen. E. gjorde ingående studier rörande de svenska lanthusen i allmänhet och hade tänkt publicera sitt samlade material härom men medhann ej detta. Dessa studier voro emellertid en av anledningarna till hans inval i Lantbruksakademien 1867. Inom akademien upptog han de länge fortsatta diskussionerna, om bränntorvens allmännare användning i stället för ved. Han deltog ivrigt i akademiens förhandlingar, bland annat genom föredrag i frågor rörande lantbruksbyggnader, arbetarbostäder och dylikt, ibland även föredrag om allmännare ämnen. Han väckte motion om utgivande av en handbok till bekämpande av ogräs, vilket föranledde en pristävlan och publicering av prisskriften. Åren 1876–91 ledde E. som föredragande akademiens mekaniska avdelning. Efter sin avgång som sådan blev han akademiens hedersledamot. I Stockholm var han verksam även som kommunalman. Som publicist verkade han bland annat i Tidskrift för byggnadskonst och ingeniörsvetenskap. E. tillhörde länge Nationalmusei nämnd för inköp av konstverk. Han uträttade vid fyllda åttiotvå år ett betydande arbete för den 1906 i Konstakademien anordnade utställningen av material rörande Stockholms utveckling. Även för Föreningen för Stockholms fasta försvar verkade E. nitiskt.

E. var försynt och anspråkslös, utomordentligt arbetsam samt i sättet älskvärd och förekommande.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

– I Göteborgs stadsbibliotek finnas brev från E. till S. A. Hedlund 1859–62 och 1896.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Beskrivning öfver Westra stambanan: Göteborg—Töre-boda jemte underrättelser för resande. Med jernvägskarta.. . Göteb. 1859, 2 bl., 59, (1) s., 1 pl.-bl. 2 vikta kartbl. (Anon.; tills, med S. A. Hedlund.) – Om hoteller, jemte projekt till ett mindre sådant (Tidskr. f. byggnadskonst och ingeniörsvetenskap, Årg. 1, 1859, s. 14–17). – Om kyrkors inredning (ibid., s. 19–22; anon.). – Kapell och skolhus i Göteborg (ibid., s. 129–131). – Om vinterarbeten (ibid., Årg. 2, 1860, s. 35–37). – Husbyggnader vid statens jernvägar (ibid., s. 43–45). – Om byggnads-programmer (ibid., s. 54–56). – Jonsereds kyrka (ibid., s. 129–131). – Torpstugor, jemte anvisning till deras, och husbyggnaders i allmänhet, uppförande å entreprenad (ibid., s. 174–181). – Om landtbyggnadskonstens utveckling i Sverige under de sednaste årtiondena. Föredrag . . . (LA Tidskr., Arg. 8, 1869, s. 129–143, 193–204; tills, med C. E. Löfvenskiöld; även särtr. 28 s.). – [Om värdet och beskaffenheten af, efter nyare byggnadssätt uppförda, s. k. gjuthus] (ibid., Årg. 17, 1878, s. 301–303). – Några anteckningar om jernvägarnas inflytande på jordbruket, näringarna och byggnadsverksamheten under de 25 första åren af deras trafikerande. Föredrag... (ibid., Årg. 21, 1882, s. 65–88; även särtr. 24 s.). – Sveriges konungalängd intill närvarande tid med tre taflor och två tabeller. Sthm 1896. 4 bl., 122 s., tillägg s. 123–126, 5 pl.-bl. fol. (Sv. historisk undervisningsmateriel, N:o 1; tills, med F. W. Edelsvärd). – Esperanto. En spådom och många verkligheter av Spero. Sthm 1918. 30 s. & omsl. (Pseud.; omsl.: Världsspråket och världsfreden.) – Anföranden till Ridd. och adelns prot. 1859/60, 1862/63, 1865/66. – Utgivit: Tidskrift för byggnadskonst och ingeniörsvetenskap, Årg. 1–8, 1859–66 (tills, med G. Nerman). Handskrift: biografi över fadern Fredrik Wilhelm Edelsvärd (se under denne: Källor).

Källor och litteratur

Källor: Hvar 8 Dag, 5 (1904), s. 653; O. Nycander, Adolf Wilhelm Edelsvärd (Lantbruks-akad:s handl. o. tidskr., 58, 1919); Stockholms stads brandstodsbolag till försäkring av lösegendom 1843–1943 (1943).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Adolf Wilhelm Edelsvärd, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16599, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2018-12-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16599
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Adolf Wilhelm Edelsvärd, urn:sbl:16599, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2018-12-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se