Meriter

Edenius, Jordan (Jordanus Nicolai), f. 11 sept. 1624 i Edane, Brunskogs sn (Värml.), d. 20 maj 1666. Föräldrar: bonden Nils Nilsson i Edane och Brita Bengtsdotter. Student vid Uppsala univ. 11 sept. 1641; disp. pro gradu 3 maj 1648; fil. magister (primus) 29 febr. 1652; reste utrikes 1654–56; adjunkt i fil. fakulteten 3 juli 1656; fjärde teol. professor 15 febr. 1659 samt kyrkoherde i Börje (Upps.); disp. 8 okt. 1659; teol. doktor 31 jan. 1661; Värmlands nations 1:e inspektor 14 jan. 1663; univ:s rektor ht. s. å.; preses vid prästmötet i Uppsala 1665.

G. 1658 m. Magdalena Camoenia, som levde ännu 1673, dotter av superintendenten i Karlstad Sveno Benedicti Elfdalius Camoenius och Sara Erlandsdotter Norenia, samt omg. m. handlanden och rådmannen i Karlstad Arvid Kolthoff.

Biografi

E:s fader karakteriseras som »fattig bonde». Under sin korta livstid hann E. göra sig känd genom stora språkkunskaper och vidsträckt lärdom, framför allt inom de teologiska, klassiska och orientaliska ämnessfärerna. Vid endast tjugu års ålder framträdde han med orationen »Vindiciae pro innocentia Wermelandise seditionis iniuste accusatae», behandlande de oroligheter, som 1638 utbröto i Värmland med anledning av vissa nyinförda, för befolkningen misshagliga tullbestämmelser. Denna oration, i vilken E. på ett prunkande språk och med ungdomlig entusiasm för sina landsmäns talan, äger sitt givna intresse såsom en av de första av en värmlänning om Värmland författade skrifterna. Sina kunskaper i semitiska språk fick E. tillfälle att utnyttja, då han av J. Terserus anställdes som medarbetare i det bibelverk – en utgåva av hela Gamla testamentet på hebreiska med latinsk översättning jämte kommentar – vartill drottning Kristina hade givit inspiration. Den ur ortodox synpunkt icke helt pålitlige Terserus rönte åtskillig kritik för vad som hann publiceras av det för tiden alltför gigantiska verket; han beslöt då att i disputationer få de mest omstridda punkterna genomdiskuterade. En av dessa disputationer (16 nov. 1653) bevistades av drottning Kristina och kastade sitt rykte långt fram i senare tider. Som respondent uppträdde E., som opponent Georg Stiernhielm. Dissertationen, som behandlar vissa ställen i Gen. 5 ff, förvaras jämte ett handskrivet referat av diskussionen i Palmsköldska samlingen i Uppsala univ.-bibliotek.

Från 1654 ägde E. i M. G. De la Gardie, universitetets mäktige och för vetenskaperna varmt ivrande kansler, en frikostig välgörare. Tack vare dennes stöd blev det E. möjligt att våren 1654 anträda en utrikes studieresa, som gick genom Tyskland, Schweiz, Italien, Frankrike, England, Belgien och Holland. I brev hem har E. åtskilligt av intresse att förtälja om tidens ledande lärosäten och deras representanter. Vid hemkomsten på våren 1656 började en besvärlig vandring fram mot akademisk befordran. 1650-talet var en de akademiska stridernas förlovade tid; olika viljor brötos mot varandra, och stridsskrivelser följde slag i slag. En ledig professur i historia gick E. förbi – någon större orättvisa skedde säkerligen icke härigenom. Terserus' utnämning till biskop i Åbo 1658 gjorde emellertid, att en av teologiska fakultetens lärostolar kunde vikas för E.

Som professor hade E. dogmatiken, loci communes, på sin lott, men hans egentliga gebit var exegetiken. Vad E: s teologiska inställning beträffar intog han, liksom lärofadern Terserus, en åtskilligt friare hållning än dåtidens teologer i gemen. Allsidigt kunskapsbegär, solid språklig underbyggnad samt en lärd och stillsam forskarpersonlighets fria ande satte sin prägel på hans vetenskapliga forskning, där ofruktbart dogmatiserande och konfessionell polemik lysa med sin frånvaro. Förvisso skulle hans teologiska författarskap, om det ej så tidigt avbrutits, burit rika frukter.

Författare

Arne Eklund.

Arkivuppgifter

– Ett 30-tal brev från E. till M. G. De la Gardie samt ett brev till Erik Oxenstierna finnas i Riksarkivet; två brev från E. till Lars Stigzelius finnas i Uppsala univ.-bibliotek.

Tryckta arbeten

Tryckta skrifter: a) akad. och synodalavhandl. samt program se J. H. Liden, Catalogus disputationum, 1 (1778), även Addenda s. 544, 5 (1780), Suppl. add. G. Marklin (1820) och E. Meyer, Program utg. vid Upsala universitet 1599–1700 (1905); personalvers i A. Eklund, J. Edenius (1942), se nedan Källor; b) övriga arbeten: Epistola ad Hottingerum. U. o. o. å. [Enl. J. Schefferus, Svecia literata, 1698, s. 194–195; enl. Fryxell, Bibi. Wermelandica, s. 57 »ej tryckt och förkommet»]. – Vindiciae pro innocentia Wermelandias seditionis iniuste accusatae, quas in... svecorum academia . .. 1645... pronunciabat. . . Upps. u. å. 4:o 16 bl. [Övers, till sv.:] Wärmelands oskuld i ett samma land otilbörligen påbördadt upror å daga lagd uti ett förswars tal ... Karlstad 1750. 4:o 30 s. – Dissertationes theologicae de christianas religionis veritate, theologia in genere, & scriptura sacra in academia Upsaliensi publice habita?. Upps. 1664. 4 bl., 309 s., 8 inre titelbl. [= åtta av de hos Liden upptagna disp.] — Memoriale biblicum summas librorum sacri codicis et singulorum capitum prajcipuas res atque sententias exhibens. Upps. 1664. 3 bl., 98 s. — Opuscula theologica . . . Upps. u. å. [1665 eller senare?] 1 bl., 309 s., 1 bl., 98 s. [Omfattar de två föreg. arbetena; de i innehållsförteckningen omnämnda Epitome controversiarum theologicarum och Compendium historias ecclesiasticffi: Veteris et Novi testamenti saknas, men senare hälften av Compendium etc. = följ. ^rb.] – Epitome historias ecclesiasticas Novi testamenti... ,[Ed. Joh. Gezelius], Abo 1681. 1 bl., 150 s. [Ny uppl.:] 1708. 2 bl., 164 s. (Båda uppl. anon.)

Källor och litteratur

Källor: Skrivelser till M. G. De la Gardie, Kanslersämbetets handl.: inkomna skrivelser 1654–61, 62–67, Skrivelser till Erik Oxenstierna, RA; Fr. Fryxell, Wermelandia ecclesiastica, 4, dens., Bibliotheca Wermelandica/ dens., Wärmelands släktebok, KB; Brev till L. Stigzelius (G 191), Palmsk. 336; C. Annerstedt, Samlingar till Upsala univ.s historia, Avd. 1, n:o 2, Avd. 2, n:o 16 (U 40:2, 40:47), Anteckningar efter E:s föreläsningar 1660–61: Observationes ad chronologiam et historiam ecclesiasticum Veteris testamenti pertinentes och Observationes in chronol. & hist. ecclesiasticam V. t:i (H. 391), UB; Uppsala domkapitels prot., Börje kyrkoarkiv, Uppsala landsarkiv; Kon-sistorii prot., Teol. fakultetens prot., Uppsala univ:s arkiv. – O. Verelius, Inbjudn. till E:s begravning 17/0 1666 (rektorsprogr., Upps.); personalverser till och över E. av E. Scarinus (18/c 1663), A. Brandt (19/6 1666) och J. Columbus (1666). – C. Annerstedt, Upsala univ:s historia, 1–2: 1–2 & Bih. 2 (1877, 1908–10); C. A. Cornelius, Några bidrag till Upsala theologiska fakultets historia (UUA 1874–75, Program); A. Eklund, Jordan Edenius, Värmlands nations förste inspektor (Nationen och hembygden, 3, 1942; med litt.); J. Hammarin, Carlstads stifts herdaminne, 3 (1849); K. W. Herdin, Bygge och bo, 2 (1934); R. Holm, Johannes Elai Terserus, 1 (1906), s. 173 f.; N. Lindahl, Katalog över Frvxellska saml. i Karlstads stifts- och lärov.-bibl. (1930).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jordan (Jordanus Nicolai) Edenius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16609, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arne Eklund.), hämtad 2026-04-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16609
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jordan (Jordanus Nicolai) Edenius, urn:sbl:16609, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arne Eklund.), hämtad 2026-04-21.