Meriter

3. Edward Mårten Edholm, den föregåendes broder, f. 19 juli 1831 i Stockholm (Hovf.), d. 22 dec. 1913 där (Hovf.). Student vid Uppsala univ. 11 febr. 1850; med. fil. kand. där 17 nov. 1852; med. kand. där 13 dec. 1856; med. lic. 27 maj 1859; disp. 29 maj s. å.; med. doktor 1 juni s. å.; kir. magister 21 maj 1860; underläkare vid Allmänna garnisonssjukhuset 1 april—1 okt. 1854, därefter förordnanden vid olika förband, till sjöss eller lands, vid läroverk, anstalter eller vid Sundhetskollegium ett tiotal år, jämsides med eller mellan andra uppdrag; pensionär i Fältläkarkåren 1857; resestipendium för militärläkare 1862; studerade detta år samt intill april 1863 i olika europeiska länder, bl. a. hos F. Arlt och F. Hebra i Wien, hos Claude Bernard, Ch. L. A. Laveran, Jean Civiale och A. Nélaton m. fl. i Paris; deltog i oftalmologisk kongress där 1862; sommaren och hösten s. å. åter vid Garnisonssjukhuset, där han från 1 nov. 1860 förordnats till sjukhusläkare; 2: e bataljonsläkare vid Svea livgarde 25 nov. 1863; beordrad 24 febr. 1864 till danska kriget för sjukvårdsstudier under två månader; l:e bataljonsläkare vid Livgardet till häst 13 sept. s. å.; läkare hos änkedrottningen Josefina sommaren 1866; tjg. livmedikus hos Karl XV 27 okt. s. å.; medföljde som sådan på kungaparets resor i utlandet samt på konungens sista resa till Aachen sommaren 1872 och hemåt till Malmö; av Sundhetskollegium förordnad att under två månader studera hälsovården under fransk-tyska kriget okt, 1870; 1: e bataljonsläkare vid Pontonierbataljonen 9 jan. 1871 samt regementsläkare vid Livreg: tets dragonkår 9 juni s. å.; adjungerad led. i Sundhetskollegium 14 dec. 1871; förordnad t. v. att bestrida ett ledigt medicinalrådsämbete 2 maj 1872; medicinalråd 21 aug. 1874; överfältläkare vid armén 2 okt. s. å.; initiativtagare till bildandet av Svenska militärläkareföreningen 12 juli 1875; ordf. i dess centralkommitté 1876—1913; uttog tillståndsbevis för utgivande av Tidskrift i militär helsovård 15 jan. 1876; dess huvudred» 1877—1913; förordnad 18 mars 1876 samt utnämnd 8 juni 1877 till överfältläkare vid Allmänna garnisonssjukhuset samt vid Stockholms garnison; beordrad 28 april 1876 att i hygieniskt avseende inspektera härens och flottans etablissement; ordf. i kommitté för ordnandet av den militära hälsovården 24 nov. s. å.; direktor vid militärläkarkurs och lärare i militär hälsovårdslära där 27 dec. s. å., vilka uppdrag förnyades intill 1897; avsked från överfältläkarämbetet i Medicinalstyrelsen 25 sept. 1896 med generaldirektörs n. h. o. v.; avsked från befattningen vid Garnisonssjukhuset 31 dec. 1898; led. av Svenska läkaresällskapet 1860; RVO 1867; RNO 1872; LKrVA s. å.; HedLÖS 1882; KVO1kl s. å.; RCXIII:sO 1884; HedLN-Milmed Selskab 1887; HedLFinska läk:sällsk. 1890; KNS:tOO1kl 1895; led. av Svenska frivilliga sjukvårdsväsendets centralråd 1906; led. av utländska lärda sällskap och innehavare av utländska ordnar.

G. 26 okt. 1867 i Stockholm (Hovf.) m. hovfröken (hos änkedrottning Josefina) Lovisa Christina Charlotta (Lotten) von Heijne (se nedan), f. 18 april 1839 på Edeby, Helgarö sn (Söd.), d. 12 juli 1930 i Stockholm (Hovf.), dotter av ryttmästaren Georg Fredrik von Heijne-Lillienberg och Juliana (Julie) Charlotta Silfverstolpe.

Biografi

Genom sin fars anknytning till konungahuset och de många tillfällen E. hade att träffa prinsarna under uppväxtåren och senare vid akademien i Uppsala, hade E. fått förbindelser, som gynnade hans läkargärning på mer än ett sätt. Jämte sin broder E. W. af E. (E. 2) kom han att tillhöra Karl XV :s närmaste omgivning. E. fick konungens förtroende och återgäldade som hans livmedikus och vän detta genom skicklig och trofast vård intill monarkens sista dag.

Edward E. — av skolkamraterna kallad »Mårten» och i Karl XV: s hovkrets »Måns» — kom eljest att göra sin mest betydande insats som militärläkare. I dansk-tyska kriget deltog han från 1 mars 1864 som underläkare i danska hären, var med vid Dybböl och på Als samt tjänstgjorde särskilt vid Augustenborgs fältlasarett. Tiden var det internationella Röda korsets, Florence Nightin-gale levde och verkade ännu, minnena från Solferino (1859) voro levande, men ännu var det långt till sårfebrarnas behärskande. Under det amerikanska inbördeskriget hade man dock för första gången i historien sett fördelarna av ett genomtänkt, förebyggande sani tetsväsende vid en härsmakt, och tyskarna hade i kriget 1870 —71 tagit lärdom härav. Själva lämnade amerikanerna uppfordrande redogörelser i sin berömda Report on the Hygiene of the United States Army o. s. v., Circular n:o 8, dat. Washington 1 maj 1875. E. hade på resor i likasinnades sällskap eller ensam skaffat sig betydande erfarenheter från fred och krig, hemma och ute. Han hade 1860 åtföljt generaldirektör M. Huss under dennes inspektionsresor i Sverige. År 1863 väckte E:s meddelanden utrikes ifrån ett visst uppseende i Svenska läkaresällskapet; i samband därmed blev han redaktör för dess tidskrift Hygiea under åtta år. I det egna landet besökte E. därefter de flesta militära förläggningsorter, förde flitiga anteckningar och nedskrev på platsen sina önskemål. Som överfältläkare vid armén från 1874, vid Allmänna garnisonssjukhuset och Stockholms garnison från 1877, förberedde E. sina arbeten mycket noga. Medveten om de svårigheter, som väntade honom, utan eget administrativt organ, stiftade han med hjälp av förstående kamrater, bland andra regementsläkarna C. A. Haak och C. M. Appelberg, 1875 den Svenska militärläkareföreningen, en av de första fackliga sammanslutningarna i vårt land. Föreningens tillkomst och syfte väckte allmänt intresse. Sällan har en K. kommitté haft friare händer än den, som 1876 tillkallades för att handlägga viktiga militärmedicinska uppgifter. E. var ordförande; som sekreterare hade G. J. A. Dunér (se denne) förordnats. Allteftersom E: s kommitté — man kan lugnt kalla den så — hann avverka avlämnade eller ingivna ärenden, matades den med nya uppgifter. Faktiskt tjänstgjorde den under flera år som ett slags halvperma-nent ämbetsverk, med militärläkarföreningen och dess tidskrift som rådgivande organ och propagandamedel. Redan i sitt för nordisk militärmedicin klassiska arbete »Om svenska arméns helsovård» (1880) hade E. avslutningsvis kunnat säga: »Så hava i garnisons-orterna, vid fästningarna och mötesplatserna åtskilliga byggnader blivit uppförda med större hänsyn till hälsovårdens anspråk än förr, och dylika byggnader, även militärsjukhus, äro f. n. under arbete. Proviantstaterna och beklädnaden äro även förbättrade.» Man märke E: s anspråkslösa ordval. Hans översyn gällde vitt skilda områden. Genom E:s initiativ förbättrades militärläkarnas usla löner. En särskild militärläkarkurs höjde deras fackliga utbildning; på allt sätt sökte E. främja samarbetet och förståelsen mellan den aktiva militärpersonalen och läkarna. I ett förbryllande antal fall lyckades kommittén eller E. personligen åstadkomma en bättre tingens ordning på tämligen obrukade marker.

E. införde inom Röda korsets ram 1884 samaritidén i Sverige; på sex år hunno 7,000 personer genomgå fullständig undervisning i första hjälpen. Han var med i en mängd, här ej särskilt nämnda kommittéer, konferenser, kongresser, nämnder, sammanslutningar, studieresor och övningar. Sista åren i tjänst hade E. besvärligheter av rätt brydsam art. Myndigheterna önskade ett till materia och liv nyskapat garnisonssjukhus i Stockholm, utan att dock härför vilja anvisa erforderliga medel, ett motsatsförhållande, som ännu i tjugu år eller mer efter E. skulle i hög grad sysselsätta hans efterträdare.

E. hade i sitt inre en farlig medtävlare till sina ämbetsupp-gifter. Han var en hängiven naturvän, hade i ett par omgångar stu- derafc botanik i Uppsala under Elias Fries och samlat ett betydande herbarium. Han fällde vid något tillfälle ett omdöme, som förvisso innehåller väsentligheter: »trädgårdsmästare och bibliotekarie äro de bästa sysslor i världen». E. hade en vacker boksamling. Han läste historia och vitterhet. Han var också en referent som få och en antecknare som ingen. Särskilt Tidskrift i militär helsovård innehåller av hans hand ett myller av referat av allt upptänkligt tidens medicinska och militärmedJcinska vetande. Han började också där den serie minnesteckningar, som ännu fortsätter. E. förde från tidigaste tonår en underbar dagbok, där hans klara, lugna språk återfinnes i prydligaste handstil. Hans fina vett, hans rädsla att såra ha väl gjort hans litterära saker, närmast då hans memoarbok »Från Carl XV: s dagar», mindre givande i fråga om personkarakteristiker än vad en kunskapsgirig nutidsmänniska skulle önska; de förbliva dock värdefulla miljöskildringar (jfr även E. 2 ovan).

Karl XV-vännen var en god iakttagare och en genombildad världsmedborgare. Han var intresserad av frimureri. För ytligare blickar syntes han väl allvarlig, men var ändå fylld av intresse för aktuella ting, njöt av ungdom och rolighet. E. var lyckligt gift, och hans kvicka, musikaliska, litet raljanta, socialt företagsamma hustru, Lotten af E., född von Heijne, som 1865—67 var hovfröken hos änkedrottning Josefina, torde med sitt lynnes läggning både ha dämpat ned och friskat upp makens otroliga nit. Lotten af E. tillhörde den änkedrottningens och drottning Lovisas krets, som tog initiativ till kvinnornas deltagande i Svenska Röda korset, vars ordförande fru af E. var 1865—1906 (ordf. för dess sjuksköterskehem till 1918). Hon tog även initiativ 1886 till att i Arvfurstens palats ordna den första matlagningskursen i Stockholm. År 1919 utgav hon de självbiografiska anteckningarna »Från barndom till ålderdom».

Författare

Richard Erhardt.

Arkivuppgifter

-- E:s dagböcker finnas hos fd. överläkaren Erik Edholm, Stockholm; enstaka brev från E. finnas i Uppsala univ'.-bibliotek.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om syphilis hos späda barn. Acad. afh. Upps. 1859. 2 bl., 76 s., 1 bl. — [Brev från en studieresa] (Förhandl. vid Sv. läkare-sällsk:s sammankomster 1862—63, tr. 1863, s. 57—64). —Reseanteckningar af en militärläkare, 1—4 (Hygiea, Bd 26, 1864, s. 115—122, 145—165, 231—251; även särtr.: Reseanteckningar af en militärläkare under danska kriget 1864. 1 bl., 49 s.). ¦— Samuel. Gustaf Troilius. [Nekrolog] (Hygiea, Bd 26, 1864, s. 177—181; anon.). — Protokoll vid sammanträde mellan Svenska farmakopékomiténs ledamöter . . . för uppgörande af . . . stadganden för dé nordiska rikenas farmakopéer (ibid., Bd 27, 1865, s. 422—429). — Bantings kur mot korpulens. Efter prof. Nie-meyer m. fl. utländske förf. samt enligt erfarenhet derom i Sverige populärvetenskapligt framställd. Sthm 1866. 64 s., 1 bl.; 2:a uppl. 1867. 64 s.; 3:e uppl. 1880. 67 s. — Organisationen af Kejserliga Josefsakademien i Wien samt sammansättningen af österrikiska fältläkarekorpsen och sanitetstrupperna. Rapport till Kongl. Sundhets-collegium (Sv. läkare-sällsk':s nya handl., Ser. 2, D. 1, 1866, s. 102—131; förtr. Sthm 1865 med titeln: Reseanteckningar af en militärläkare. Österrike. 32 s.).—August Timoleon Wistrand. [Nekrolog] (Hygiea, Bd 28, 1866, s. 211—214; anon.). — Studier och anteckningar af en militärläkare (ibid., s. 336—346, 390—404, 479—500; Bd 29, 1867, s. 108—116; särtr.: Studier... af en militärläkare. Amerikanska kriget 1861 —1865. Sthm 1867. 1 bl., 54 s., 1 bl.; båda anon.). — Studier och anteckningar af en militärläkare. Frivillig sjukvård i fält under tyska och italienska krigen sommaren 1866 (ibid., Bd 29, 1867, s. 75—78; anon.). — Reseanteckningar af en militärläkare under tysk-franska kriget 1870 (ibid., Bd 32, 1870, s. 565—584; Bd 33, 1871, s. 15—29, 76—94, 181—191, 329—343; särtr: Sthm 1871. 1 bl., 76 s.; båda anon.). — Berättelse om . . . drottning . .. Lovisas sista sjukdom .. . (ibid., s. 161—163; tills, med P. H. Malmsten och V. Lundberg; även särtr., 3 s.). —¦ Studier och anteckningar af en militärläkare. 1870—1913. Sthm 1871—1914. 1 h. pr år, 50 å 150 s. (Anon.) — Berättelse om... konung Carl XV:s sista sjukdom (Hygiea, Bd 34, 1872, s. 566—568; tills, med V. Lundberg). — Rapport till Kongl. Sundhets-collegium om de preussiska fältsjukhusen och den preussiska sanitets-korpsens organisation (Sv. läkare-sällsk:s nya handl., Ser. 2, D. 4:2, 1872, s. 57—122). —• Transportmedel i fält för sårade och sjuke (Hygiea, Bd 36, 1874, s. 94—97). — Militärläkarnes antal under de senare krigen (ibid., s. 97). — Utdrag ur . . . rapport om fälttjänstöfningarne i Småland och Westergötland år 1874 (ibid., s. 557—569, 603—609; även särtr. 19 s.). —¦ Återblick på Föreningens för frivillig sjukvård i fält utveckling i skilda land, med särskildt afseende vid det senaste årets verksamhet. Föredrag.. . (KrVA Tidskr., 1874, s. 768—774; 1875, s. 14—23; särtr. 1875, 16 s.). — Helso- och förbandslära för underbefälsskolor. Sthm 1875. VIII, 78 s.; 2:a uppl. 1876. VIII, 78 s„ 1 pl.; 3:e uppl. 1889. 1 bl., VI, 142 s.; 4:e uppl. 1892. — Några drag ur militärmedicinens utvecklingshistoria, med särskildt afseende vid den militära helsovårdens framsteg i våra dagar till följd af de stora krigen. Föredrag... (Tidskr. i milit. helsovård, Bd 1, 1876, s. 1—21). — [Nekrolog över Gustaf Fredrik Hjort] (ibid., s. 225—227). — Om svenska härens helsovård, med särskild hänsyn till de militära etablissementen (ibid., Bd 2, 1877, s. 1—18, 101—127, 233—269, 341—360; Bd 3, 1878, s. 1—22, 121—147, 249—299, 365—413; Bd 4, 1879, s. 1—36, 141—170, 265—295, 377—397; Bd 5, 1880, s. 1—29, 119—138; utg. i bokform Sthm 1880. 1 bl., XII, 409 s., 29 kartbl.). — Johan Magnus Lemchen. [Nekrolog] (ibid., Bd 2, 1877, s. 323—325). — Från kriget (ibid., s. 325—329). — Handbok i militär helsovård och sjukvård för arméns befäl. Sthm 1878. 4 bl., 76 s. — Helsovård och sjukvård. Utarb. enligt uppdrag från general-fälttygmästa-ren... Sthm 1878. 3 bl., 76 s. & omsl. (Handbok för artilleri-befälet, D: i, Kap. 8). — Rapport om fälttjenstöfningarna i Nyköpings och Stockholms län år 1878 (Tidskr. i milit. helsovård, Bd 4, 1879, s. 72—85). — Engelska arméns senare krigsföretag. [Zulukriget, Afghanska kriget] (ibid., Bd 5, 1880, s. 342—350). — Underdånigt betänkande med förslag angående ordnande af härens sanitetsväsende afgifvet af militära helsovårdskomitén den 12 april 1881. Sthm 1881. IV, 102, (1), 118, (1), 88 s. (Anon.; undert. föret, såsom kom-mittéordf.). — Vid 1881 års ingång (Tidskr. i milit. helsovård, Bd 6, 1881, s. 1—12). — Carl.Johan Holmström. [Nekrolog] (ibid., s. 270—272). — Vid 1882 års ingång (ibid., Bd 7, 1882, s. 1 —17). — Hygieniska utställningen j Berlin 1882 (ibid., s. 135—138). — Garnisonssjukhuset på Carlsborgs fästning (ibid., s. 241—255). — Samaritinstitutionen i Tyskland. Föredrag... (ibid., s. 337—343). — Vid 1883 års ingång (ibid., Bd 8, 1883, s. 1 — 16). — Olyckshändelse under minexercis (ibid., s. 211—214). —• Hygieniska utställningen i Berlin [1883]. [11—3 (ibid., s. 255—264; Bd 9, 1884, s. 45—62, 126—145; även särtr., Sthm 1884, 1 bl., 47 s.). — Om samaritföreningarnes verksamhet i utlandet och om bildandet af sådana föreningar i Sverige (Tidskr. i milit. helsovård, Bd 9, 1884, s. 1—14; förkort, även i särtr. s. å. 10 s.). •— Från läkarekongressen i Köpenhamn (ibid., s. 324—342). — Om samaritverksamheten i Sverige år 1884[—] 1887/88 (ibid., Bd 10, 1885, s. 80—84; Bd 11, 1886, s. 111—116; Bd 12, 1887, s. 199—204; Bd 13, 1888, s. 146—150, 386—393). — Reseanteckningar af en militärläkare 1885. Finland (ibid., Bd 10, 1885, s. 233—275); Norge (ibid., Bd 11, 1886, s. 264—282); Ryssland (ibid., s. 357—378); [Berlin] (ibid., Bd 12, 1887, s. 287—299; Bd 13, 1888, s. 1—17); Från utställningen i Köpenhamn (ibid., s. 213—224). — Flyttbar sjukbarack vid Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm (ibid., Bd 12, 1887, s. 315-—¦ 319). — Från Berlin (ibid., Bd 14, 1889, s. 46—52). — Kronprinsens husar- regementes etablissement i Helsingborg (ibid., s. 153—163). — Blekinge bataljons mötesplats (ibid., Bd 15, 1890, s. 45—55). —- Kejsarinnan Augusta (ibid., s. 66—69). — Några drag af Röda korsets och samaritföreningens verksamhet under den senaste tiden (ibid., s. 151—158; Bd 16, 1891, s. 391 — 400). — Från läkarekongressen i Berlin (ibid., Bd 15, 1890, s. 207—220). — Södra skånska infanteriregementets mötesplats Refvinge (ibid., s. 274'—281).-— Nya militäretablissement på Gotland (ibid., s. 281—290). — Dan Vincent Lundberg. [Nekrolog] (Hygiea, Bd 53:2, 1891, s. 368—373; även särtr. 6 s.).

— Svenska portionsstater under pomerska kriget 1757—1762 och deras inverkan på helsotillståndet (Tidskr. i milit. helsovård, Bd 16, 1891, s. 55—60). — Svea och Andra lifgardets nya kaserner (ibid., s. 122—133). —• Olof af Acrel (ibid., s. 209—219). ¦— Kavallerietablissementet å Ladugårdsgärdet (ibid., s. 333—344). — Internationella utställningen i Leipzig 1892 (ibid., Bd 17, 1892, s. 101—105). — Tortoise-fältsjukhus (ibid., s. 254—266). — Wilhelm Roth (ibid., s. 270—273). — Röda korsets 5. internationella konferens i Rom 1892 (ibid., Bd 18, 1893, s. 37—50). — Magnus Gabriel von Block (ibid., s. 171 — 185). — Felice Baroffio. [Nekrolog] (ibid., s. 219—222). — Handbok för sjukvårdssoldater. Sthm 1894. X, 240, 56 s. (Tills, med C. Ekeroth). — Grégoire Frangois Du Rietz (Tidskr. i milit. helsovård, Bd 19, 1894, s. 205—214). — Om belysning af slagfält efter strid. Föredrag... (ibid., s. 311—-315). — Jaromir Mundy. [Nekrolog] (ibid., s. 356—-360). —¦ Några anteckningar om Gustaf II Adolf af en militärläkare (ibid., Bd 20, 1895, s. 14—22). — Robert Schultz. [Nekrolog] (ibid., s. 23—26; anon.). — Återblick på Svenska militär-läkareföreningens 20-åriga verksamhet 1875—1895. Föredrag... (ibid., s. 193—213). — Från kriget mellan Japan och China (ibid., s. 240—243). — Carl Magnus Appelberg. [Nekrolog] (ibid., Bd 21, 1896, s. 179—186; även särtr. 7 s., 1 portr.-bl.). — Från Danmark (ibid., Bd 22, 1897, s. 55—65). — En svensk läkareslägt 1681—1849. [Schultz-Schulzenheim] (ibid., s. 185—200).

— Svenska Röda korsets verksamhet under grekisk-turkiska kriget (ibid., s. 240—243). •— Röda korsets 6. internationella konferens i Wien 1897 (ibid., s. 400—404). — Reseanteckningar från Finland (ibid., Bd 23, 1898, s. 148— 157, 231—242). — Louis Appia. [Nekrolog] (ibid., s. 165—167). — Henry Dunant (ibid., s. 167—169). — Ernst Gurlt. [Nekrolog] (ibid., Bd 24, 1899, s. 102—103). —• Salomon Schiitzer [och] Herman Schiitzercrantz (ibid., s. 241—255). — Manfred Furst. [Nekrolog]' (ibid., Bd 25, 1900, s. 51—54). — Återblick på Svenska militärläkareföreningens 25-åriga verksamhet 1875—1900. Föredrag... (ibid., s. 285—302). — Carl Jakob Rossander. [Nekrolog] (ibid., Bd 26, 1901, s. 72—77). — Alwin von Coler, Johan Henrik August Falk, Georg von Winther (ibid., s. 413—423). — Minnen från konung Carl XV:s sista dagar. Aftryck ur Stockholms dagblad. Sthm 1902. Stor fol. (4) s. (Sign. E. E—m.). — Edvard Forssberg. [Nekrolog] (Tidskr. i milit. hälsovård, Bd 27, 1902, s. 66—69). — Generalfältläkaren Johan Möller. [Nekrolog] (ibid., s. 161—162). — Handbok för sjukvårdsunderbefäl. Sthm 1903. X, 244 s. (Tills, med C. Ekeroth). — Minnen från konung Carl XV:s dagar. Efter samtida, egna anteckningar och bref. Separataftr. ur Stockholms dagblad. [1—4]. Sthm 1903. Stor fol. 4 bl. (Sign. E. E—ni.). — Kongl. archiaterns .. . Carl Linnad anmärkningar om brännwin (Tidskr. i milit. hälsovård, Bd 28, 1903, s. 196—200). — Sanitära anstalter i Köpenhamn (ibid., s. 277—283). — August Almén. [Nekrolog] (ibid., s. 410—413). — Herman Wilhelm Hiilphers. [Nekrolog] (ibid., Bd 30, 1905, s. 112—118). — Återblick på Svenska militärläkareföreningens 30-åriga verksamhet 1875—1905. Föredrag... (ibid., s. 187 —213). — Carl Axel Haak. [Nekrolog] (ibid., s. 244—248). — Medevi från militär hälsovårdssynpunkt (ibid., s. 306—310). '¦—• Från Carl XV :s dagar. Minnen, bref och anteckningar. Sthm 1906. 308 s., 5 portr.-bl.; 2:a uppl. s. å.

— Axel Ulrik Quennerstedt. [Nekrolog] (Tidskr. i milit. hälsovård, Bd 31, 1906, s. 271—277). — Ernst von Bergmann. [Nekrolog] (ibid., Bd 32, 1907, ¦s. 185—187). — Magnus PIuss som militärläkare. Föredrag... (ibid., s. 365— 369). — Ur öfverfältläkaren Hans Christoffer Kewenters skildringar från svenska fälttåg, 1805—1814 (ibid., s. 382—392). — Friedrich von Esmarch. [Nekrolog] (ibid., Bd 33, 1908, s. 60—64). — Mortaliteten vid »västra armén» 1808—1809 (ibid., s. 125—130). Tillägg till uppsatsen »Mortaliteten vid västra armén 1808—1809 af Pehr af Bjerkén» (ibid., Bd 34, 1909, s. 46—49). — Tiburtius: Historia om finska kriget 1741 och 1742 (ibid., Bd 33, 1908, s. 244 — 247). — Svenska läkaresällskapets hundraårsdag (ibid., s. 350—354). — Friherre Hjalmar Palmstierna. [Nekrolog] (Tidskr. för frivillig sjukvård i krig, 1909, n:r 3, s. 3—5). — Axel Gustaf von Heijne. [Nekrolog] (ibid., n:r 5, s. 11—-13). —¦ Från Linnés militärläkartid (Tidskr. i milit. hälsovård, Bd 34, 1909, s. 135—142). — Regementsträdgärdar (ibid., s. 193—196). — Anteckningar under fälttågen 1813 och 1814 av Daniel Wilhelm Westrell (ibid., s. 252—266). — Johan Wilhelm von Döbeln. [Nekrolog] (ibid., Bd 35, 1910, s. 158—161). — Henri Dunant. [Nekrolog] (ibid., s. 353—356). — Roger Magnus Eugene Curt Björnstjerna. [Nekrolog] (Tidskr. för frivillig sjukvård i krig, 1910, n:r 5, s. 3—6). — Gencvekonventionen 1906 (Tidskr. i milit.hälsovård, Bd 36, 1911, s. 205—207). — En militärläkartyp från karolinska tiden (ibid., s. 342—346). — Sanitetsgeneralen Thaulow. [Nekrolog] (ibid., Bd 37, 1912, s. 154—157). — Per af Bjerkén. 1765—1818 (ibid., s. 235—247). — Anteckningar från Strängnäsbiblioteken (ibid., Bd 38, 1913, s. 116—128). — David Pontin 1836—1913, Mårten Sondén 1846—1913 [Nekrologer] (ibid., s. 160—165). — Carl Peter Curman 1833—1913. [Nekrolog] (ibid., s. 300— 304). — Hundraårsminnen (ibid., s. 304—308). — Beträffande referat, rapporter, notiser, litteraturöversikter m. m. se "bibliografierna i Sveriges läkare-historia, N. F. och F. 3 och 4. — Utgivit: Hygiea 1864—1871; Tidskrift i militär helsovård 1876 ff.

Källor och litteratur

Källor: E:s dagböcker, se ovan. — Erik af Edholm, Svunna dagar... utg. av hans son [E. G. af Edholm] (1944); dens., På Carl XV:s tid... utg. av hans son [E. G. af Edholm] (1945). — O. Aleman, Garnisonssjukhuset i Stockholm 1834(1811)—1934 (Tidskr. i milit. hälsovård, 59, 1934; även särtr.); H. Boeck, Norske, svenske og finske Frivillige Officerer og Lägger i den danske Hasr og Flaade i Krigene 1848—50 og 1864 (Personalhist. Tids-skr., 10:2, 1935); F. von Dardel, Minnen, 3—4 (1912—13); dens., Minnen från senare år 1888—1898 (1931); E. Edholm, Edward Martin Edholm (Tidskr. i milit. hälsovård, 50, 1925); Sveriges läkarehistoria, N. F. utg. af A. H. Wistrand, A. J. Bruzelius & C. Edling, Bd 1 (1886), F. 3 utg. af A. J. Bruzelius, Bd 1 (1886), Bd 3 (1901), F. 4 utg. av A. Widstrand, Bd 1 (1930). — Personliga hågkomster; meddel. av fd. överläkaren Erik Edholm.— Om L o 11 e n a f E., f. von H e i j n e, se, utom hennes ovan angivna memoarbok: Hvar 8 Dag, 7 (1905—06), s. 20; N. S. Lundström, Svenska kvinnor i offentlig verksamhet (1924).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Edward Mårten Edholm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16618, Svenskt biografiskt lexikon (art av Richard Erhardt.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16618
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Edward Mårten Edholm, urn:sbl:16618, Svenskt biografiskt lexikon (art av Richard Erhardt.), hämtad 2024-04-19.