Meriter

Ehlin, Gustaf Sigfrid Wilhelm, f. 8 jan. 1883 i Västerlövsta sn (Vm.), d. 7 sept. 1932 i Stockholm. Föräldrar: folkskolläraren och organisten Erik Ehlin och Alma Carolina Andriette Garfvé. Studentex. i Gävle 4 juni 1901; e. o. tjänsteman vid Riksbankens avdelningskontor i Gävle 30 sept. 1901—20 febr. 1902; e. o. tjänsteman vid Postsparbanksstyrelsen 29 jan. 1902–4 mars 1903, tillfälligt biträde där under åren 1902–04; elev i violinspelning vid K. musikkonservatorium vt. 1902–ht. 1903; e. o. kammarskrivare vid Marinintendenturkåren 27 aug. 1902; särskild elevkurs vid Marinintendentskolan avslutad 30 mars 1904; särskild aspirantkurs där avslutad 24 sept. 1904; genomgått andra årets aspirantkurs där 22 juni 1905; marinunderintendent 29 sept. 1905; elev i kontrapunkt vid K. musikkonservatorium vt. 1907–ht. 1908 och ht. 1909; marinintendent av 2. gr. i flottan 28 sept. 1907; lärare vid Marinintendentskolan 1910–14; sekr. vid utredning angående anmält överskridande av reservationsanslaget till flottans övningar 7 mars–30 april 1911 och 14 juni 1911–31 jan. 1912; marinintendent av 2. gr. i Marinintendenturkåren 30 dec. 1911; sekr. hos sakkunniga för utredning rörande förenkling av marinens redovisnings-väsende 8 okt. 1912–31 aug. 1913; sekr. hos sakkunniga för att inom sjöfartsdepartementet biträda med utredningar och uppgörande av förslag till organisation av till flottans stationer hörande myndigheter 1 jan. 1913–28 jan. 1918 i olika omgångar; musikanmälare i Social-Demokraten 1911–14; sakkunnig för uppgörande av preliminärt förslag till lönereglering vid marinen 17 juni 1915–19 jan. 1916; sekr. hos marinens redovisningssakkunniga 20 nov. 1916–15 juli 1917; lärare vid Sjökrigsskolan 1 okt. 1917–30 sept. 1918; marinintendent av 1. gr. vid Marinintendenturkåren 14 dec. 1917; tjf. kamrer vid Musikaliska akademien 27 nov. 1918–26, ord. 1926–27 nov. 1928; sekr. hos sakkunniga för beredning inom Finansdepartementet om frågan om inrättande av ett riksrevisionsverk 2 juni–18 dec. 1919; sakkunnig för ordnandet av förrådsverksamheten vid marinen 21 okt. 1919–15 maj 1922 i olika omgångar; förste marinintendent i Marinintendenturkåren 8 sept. 1922; chef för Stockholms konserthus 10 juni 1925; tjänstledig för överföring till Marinintendenturkårens övergångsstat 30 sept. 1925; överförd till övergångsstat (frivilligt) 19 febr. 1926; verkst. direktör i Konsertföreningen 1 juli 1927. LÖS 1919; LMA 1921; RVO 1923.

G. 23 febr. 1922 i Stockholm m. sin kusin, reklamexperten Anna Konstantia Åkerlund, f. 18 dec. 1892 i Hille sn (Gävleb.), dotter av folkskolläraren och skrivboksförläggaren Per Olof Åkerlund och Emma Garfvé, samt förut g. 1917 m. författaren Sigge Strömberg, d. 1920, och sedermera omg. 1934 m. redaktionssekreteraren Fridulf Rosenborg.

Biografi

»Det låg något tragiskt över Sigfrid Ehlins livsöde. Icke så att hans liv förbittrades av olyckor och motgångar av skilda slag, tvärtom var hans ganska korta levnadslopp i osedvanlig grad präglat av framgången, men tragiskt därutinnan att Ehlin, vilkens fysiska krafter ingalunda svarade mot de själsliga, dukade under på grund av denna motsättning just då han nått så långt att han eljest kunnat och också ämnat njuta frukterna av sin möda», heter det i C. Ekmans minnesteckning. Denne framhåller i fortsättningen, att E. gjorde sin mest uppmärksammade insats i förvaltningstjänsten som ledamot eller sakkunnig i kommittéer. Han samarbetade därvid med dåvarande statskommissarien, sedermera generaldirektören för Riksräkenskapsverket Chr. L. Tenow. Dennes tanke skulle varit, att E. skulle inträda i det planerade Riksräkenskapsverket som byråchef, men E. avböjde denna om stor uppskattning vittnande plan.

E:s »organisatoriska begåvning och skicklighet, hans sakkunskap och arbetsförmåga» omvittnas även i Musikaliska akademiens dåvarande sekreterare O. Morales' minnesord, och »de togos här flitigt i anspråk såväl inom tjänsten som i utredningar och kommittéer». Minnestecknaren framhåller beträffande E:s senare verksamhet som chef för Stockholms konserthus och verkställande direktör i Konsertf öreningen, att E. »trogen sina ideella syften på dessa uppgifter nedlade ett oförtröttat intresse och arbete, ständigt rik på initiativ och med förmåga att med kraftig vilja förverkliga sina konstnärliga och administrativa idéer».

Det blev icke så mycken tid övrig för E. att odla sina musikaliska anlag, vilka dock ingalunda voro obetydliga; hans lärare i kontrapunkt, professor E. Ellberg, har intygat, att »företedda kompositioner och instrumentationsförsök hänvisa på oförtydbara kompositionsanlag och mycket god musikalisk uppfattning».

Slutligen må nämnas, att E., som vuxit upp i blygsamma ekonomiska omständigheter, åtminstone i yngre år synes ha varit ganska radikal i sin syn på samhälleliga frågor. Sålunda skriver C. Ekman i sin förut citerade minnesteckning på tal om E:s verksamhet som musikanmälare i Social-Demokraten, att denna tidning »väl ganska nära motsvarade Ehlins inställning i ungdomen till de politiska och sociala frågorna». E: s intresse för förbättrade levnadsvillkor för mindre väl lottade fick även uttryck i hans omsorger om Konsertföreningens musiker; bl. a. deltog han i grundandet av orkesterns pensionskassa. Ett nitiskt arbete nedlade han också inom Marinintendentföreningen.

Författare

G. Törnbom.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Betänkande och förslag beträffande förrådsverksamheten vid marinen. Avgivet av... tillkallade sakkunniga. Sthm 1921. IX, 301 s. (Anon.; undert. som kommittéledamot). – Musikrec. i Social-Demokraten 1911—1914.

Källor och litteratur

Källor: Generalrulla över marinintendenturkåren (handskr. hos marin-överintendenten); Mus. akad:s protokoll 1911 o. 1918, Mus. akad:s bibliotek. – Mus. akad:s årsberättelse [1932] (Svensk tidskr. för musikforskn., Årg. 14, 1932, s. 133–134); C. Ekman, Sigfrid Ehlin (Tidskr. i sjöväsendet, Årg. 95, 1932, s. 613 ff.); A. Malm, [Nekrolog] (Musikern, Årg. 25, 1932, s. 222).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Sigfrid Wilhelm Ehlin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16652, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Törnbom.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16652
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Sigfrid Wilhelm Ehlin, urn:sbl:16652, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Törnbom.), hämtad 2024-04-24.