Casper Wilhelm Michaël Ehrenborgh

Född:1786-04-14 – Nyköpings Alla Helgona församling, Södermanlands län
Död:1844-01-05 – Kristianstads Heliga Trefaldighets församling, Kristianstads län

Riksdagsledamot, Häradshövding, Hovrättsassessor, Kammarherre


Band 12 (1949), sida 234.

Meriter

1. Casper Wilhelm Michaël Ehrenborgh, f. 14 april 1786 i Nyköping, d. 5 jan. 1844 i Kristianstad. Föräldrar: kaptenen Johan Daniel Ehrenborg och grevinnan Wilhelmina Douglas. Student vid Uppsala univ. 4 okt. 1799; hovrättsex. där 2 juni 1803; auskultant. i Svea hovrätt 21 juli s. å.; e. o. kanslist i Justitierevisionsexpeditionen 29 jan. 1806; förordnad att förestå Hammarkinds domsaga i Östergötland 29 juni 1807 och 12 juli 1808; häradshövdings fullmakt 29 juni 1809; kammarherre hos drottning Hedvig Elisabeth Charlotta 10 aug. s. å.; assessor i Svea hovrätt 20 dec. s. å.; led. av Övre borgrätten i Stockholm 7 april 1812; tf. statssekr. vid Kammarexpeditionen 5 febr. 1817; friherre 7 okt. s. å. med namnet Ehrenborgh; statssekr. vid Kammarexpeditionen 11 maj 1818; president i den nybildade Hovrätten över Skåne och Blekinge 20 mars 1821; led. av ridderskapet och adeln vid riksdagarna 1809 –10, 1815, 1817–18, 1823, 1828—30 (led. av lagutsk.), 1834–35 (led. av konstitutionsutsk.). RNO 1818; KNO 1823; led. av Nord. Oldskriftsselskabet 1841.

G. 1 maj 1823 på Marsvinsholm, Balkåkra sn (Malm.), m. friherrinnan Ebba Fredrika Charlotta Ruuth, f. 24 dec. 1802 på Gundralöv (nu Ruuthsbo), Bjäresjö sn (Malm.), d. 13 sept. 1887 i Kristianstad, dotter av hovmarskalken, greve Gustaf Erik Ruuth och Hedvis Eleonora Modée.

Biografi

E:s levnadsbana torde ha bestämts av två faktorer, dels hans genom börd betingade tidiga hovtjänst med ty åtföljande hastiga avancemang på den civila ämbetsmannabanan, dels hans inlösen 1814 av Vegeholms dåförtiden stora gods söder om Skälderviken. Genom sin fader ägde E. nämligen åtskilliga fränder på herrgårdarna i Skåne. Som statssekreterare i Kammarexpeditionen hade han att föredraga administrativa, civila ärenden men synes knappast ha satt större spår i dess utveckling. Såvitt eftervärlden kan döma, var han en habil ämbetsman med en viss formell talang och i ungdomen förvärvad rutin men utan djupare begåvning, som hovman en person med prydligt, nästan ståtligt yttre, förbindligt sätt mot kolleger och överordnade, mot underordnade ej utan »motbjudande» översitteri (Ulfsparre). Som statssekreterare fick han av Karl XIV Johan »åtskilliga enskilda bestyr att uträtta» för dennes räkning som godsuppköpare och var väl anskriven hos monarken. Samtiden ansåg, att Skånska hovrätten av Karl XIV Johan skapats (1820; dess tillkomst var konstitutionellt olaglig eller i varje fall med tvivelaktig rätt) för att bereda E. den höga presidentlönen och därmed, upphjälpa E:s dåliga ekonomi. Han hade emellertid uppenbarligen goda representativa gåvor och fungerade vid flera sammankomster som ordförande, deltog med talfört, intresse i början av 1834 års riksdag och erbjöds ordförandeskapet i konstitutionsutskottet men avböjde och lämnade snart riksdagen. I brev till Jacob De la Gardie från riksdagen ställde sig E. mycket kritisk mot konungens politik vid sagda riksdag.

Ovannämnda inköp av Vegeholm, som avslöts just innan den ekonomiska fredskrisen efter Napoleonkrigen satte in, visade sig finansiellt vara mycket ofördelaktigt för E. Så länge E. var i tjänst och uppbar sin lön, kunde ställningen hållas uppe genom omfattande frånsäljningar av arrendegårdar under herrgården, där E. för övrigt långa tider vistades även under presidenttiden och förde stort hus, men efter hans död gick boet i en uppmärksammad konkurs (tillgångar 136,484 rdr b: ko, skulder 182,900 rdr b: ko). Å andra sidan blev E:s dåliga ekonomi (»själv stor jordägare med mycken skuld», enligt hans eget omdöme i brev 1833 till J. C. Askelöf) anledning till att han tog initiativ till bildande av Skånska hypoteksföreningen. Med anlitande av C. A. Agardhs stilistiska talang för en kringsänd reklambroschyr var E. 1833 och senare ivrigt verksam för tillkomsten av hypoteksföreningen 1836, och detta torde vara hans verkligt bestående insats i svenskt, samhällsliv.

Genom sitt gifte med en sondotter till Gustav III:s finansminister, drogs E. på 1820- och 1830-talen även in i den vidlyftiga och vacklande »Ruuthska massan» (Höganäs förnyade stenkolsverk m. m.), varav endast bekymmer skördades. Att E:s änka, som icke veterligen beklätt någon hovcharge, alltjämt stod väl hos konungahuset, torde framgå därav, att hon ännu vid sitt frånfälle 1887, fyrtiotre år efter mannens död, uppbar en årlig »gratifikation från Konungens handkassa» (enl. bouppteckn.) av 500 kronor.

Författare

Ebbe Kock.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

– Brev frän E. finnas bl. a. i Wirsénska och Skogmanska saml. i Riksarkivet, i K. biblioteket samt i Uppsala och Lunds univ.-bibliotek.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Handlingar rörande väckt fråga om jämnkningar i Upsala Kongl. academies constiiutioner. Ups. 1821 162 s. (Anon.; undert. som kommittéled.). – Anmärkningar vid Förslaget till Allmän Civillag författade vid . . . den Presidenten uti Kongl. Hofrätten öfver Skåne och Blekinge anbefallda granskning. Sthm 1827. IV -4- 191 s. (Anon.) – Protokoll, hållne wid de af Kongl. maj :t i nåder förordnade committerades, till underdånigt utlåtandes af-gifwande, angående wissa Kongl. maj :ts och rikets hof-rätter rörande ämnen, sammankomster .. . år 1827. Sthm 1828. 54 s. (Anon.; undert. som kommittéled.).

Källor och litteratur

Källor: E:s brev till J. C. Askelöf (5 st.), M. Rosenblad (1 st.), KB, till Fr. Gyllenborg (19 st.), UB, till J. De la Gardie (19 st.), W. Faxe (2 st.), J. V. Zetterstedt (2 st.), LB; Adliga bouppteckningar, Landsarkivet, Lund; Adliga bouppteckningar, Skånska hovrättens arkiv, Malmö. – Ridderskapet o. adelns protokoll vid riksdagen 1834–35; [J. J.J Thoma;us, Minnesord vid ... C. W. M. Ehrenborghs begrafning i Christianstads kyrka d. 15 jan. 1844 (1844). – A. Borgström, Kongl. holrätten öfver Skåne och Blekinge (1901); W. v. Geijer, Wegeholm (Sv. slott o. herresäten, N. F., Skåne, 1920); C. C. Halling, Minnen (Saml. utg. för de skånska landsk, hist. o. arkeol. fören, 7–9, 1878–80); G. Heckscher, Konung och statsråd i 1809 års författning (1933); E. Kock, Till Skånska hovrättens 100-årsdag (1921); dens. Skånska hovrätten och Malmö stad (1946); S. A. Leijonhufvud, Minnesanteckningar (1919); R. Liljedahl, Kansliet från 1789 intill departementalreformen (Kungl. Maj:ts kanslis historia, 1, 1935); G. Ljunggren, Skånska herregårdar (1854); Ur Henrik Reuterdahls bref till Christian Molbech (Hist. tidskr. för Skåneland, 2, 1905); E. Sommarin, Skånska hypoteksföreningen (1936); N. Stjernquist, Ständerna, statsregleringen och förvaltningen. Striden om makten över uteifterna 1809–1844 (1946); G. Ulfsparre, Från Karl XIV Johans dagar (1907); K. Warburg, J. G. Richert (1905).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Casper Wilhelm Michaël Ehrenborgh, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16663, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ebbe Kock.), hämtad 2019-09-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16663
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Casper Wilhelm Michaël Ehrenborgh, urn:sbl:16663, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ebbe Kock.), hämtad 2019-09-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se