Ehrensvärd, släkt



Band 12 (1949), sida 412.

Biografi

Ehrensvärd, släkt. Karolinen Jacob Johan Schäffer, som 1717 adlades med det sedermera så ryktbara namnet Ehrensvärd (E. 1) och slutade som överste, skall enligt likpredikan (otryckt) över honom av C. C. Rönnow 1731 själv ha i en egenhändig anteckning lämnat några av Rönnow angivna familjeuppgifter. Det heter där, att J. J. E. var född 1666 i Finland av »oförnäme» föräldrar, att fadern var regementskvartermästaren »Petter Scheffer» (anges d. omkr. 1674) och modern Maria Hein (anges d. omkr. 1668). I en tydligen senare, otryckt genealogi uppges »Petter Scheffer» ha varit regementskvartermästare vid ett finskt regemente, varvid överste J. J. E:s son Augustin E. (E. 2; jfr också nedan) tillagt vid »Åbo läns infanteriregemente». Sistnämnda uppgift är bevisligen oriktig, ej heller kan man finna något bevis för den förstnämnda. Någon officer Petter Schäffer (Scheffer) finns i varje fall ej i de bevarade svenska armérullorna för 1600-talets slut, således ej heller vid Åbo läns infanteri, vilket framgår av Krigsarkivets personregister till rullor, som f. n. går t. o. m. 1699. Själva namnuppgifterna och notiserna om tiden för Petter Schäffers och Maria Heins död få anses troliga, då de härstamma från sonen. Litteraturuppgiften, att Petter Schäffer stammade från Stralsund, är icke på något sätt styrkt, ej heller har han tillhört Åbosläkten Schæfer (Scheffer), ur vilken utgått adliga ätten Heerdhielm. Emellertid fanns i svensk krigstjänst i Tyskland på 1640- och 1650-talen en i Erfurt stationerad artillerikapten Johannes (Johann) Scheffer eller Schäffer. Denne »kapten Schäffer» i Erfurt omtalas i talrika brev från överstelöjtnanten Andreas Sommerfeldt till Carl Gustaf Wrangel, bl. a. i flera brev 1651. Från artillerikaptenen föreligga även talrika brev 1647–51 till C. G. Wrangel, från april 1648 dagtecknade i Erfurt. Brevskrivarens namnteckning är i breven »Johannes Scheffer», men i flera inlagor, som han själv medsänder, kallas han »Johann Schäffer». Då inom artilleriet son ofta följde i faderns yrke och då J. J. Schäffer-Ehrensvärd, själv artillerist och fader till tre artillerister, har det ena dopnamnet, Johan, gemensamt med artillerikaptenen i Erfurt 1648–51, synes viss sannolikhet kunna föreligga för släktsamband (J. J. E:s farfar?), ehuru saken f. n. ej kan ledas i bevis.

Med Jacob Johan E: s barn kom släkten att delas i två huvudgrenar. Äldste sonen, Sveaborgsbyggaren Augustin E. (E. 2) blev 1764 friherre jämte sina två bröder Carl E. (E. 3) och Fredrik E. (om denne se här nedan), båda generalmajorer; en syster var g. m. riksrådet greve Gustaf Adolf Hjärne. Augustin E., slutligen fältmarskalk, blev 1771 greve (grevebrevet utfärdat först 1802) och är stamfader för släktens mest kända linje, den grevliga ätten. Hans enda barn, generalamiralen och konstfilosofen greve Carl August E. (E. 4) var liksom sin fader även utövande konstnär. Genom sitt gifte med Sophie Sparre kom han att föra sin släktgren till Skåne. Hennes fader, generallöjtnanten greve Johan (Jan) Sparre, hade nämligen 1783 inköpt den danska Braheättens berömda gods Tosterup, vars borg, till sin äldsta del troligen från omkr. 1500, vid 1760-talets slut något ombyggts av överste Rutger Barnekow. Redan Carl August E. bodde tidtals där och begrovs i Tosterup. Godset köptes från Jan Sparres änka 1810 av dottern Sophies (se ovan) andre make (från 1803), generallöjtnanten Isaac Lars Silfversparre. Vid Sophie Silfversparres, född Sparre, död 1832 ärvdes 1/3 av Tosterup av hennes och generalamiralens enda barn, greve Gustaf Carl Albert August E. (f. 1787, d. 1860), som s. å. inköpte de återstående 2/3 av godset från styvfadern. Denne Gustaf E. var officer, deltog som stabsadjutant hos greve J. Puke i juli 1809 i expeditionen till Västerbotten samt i striderna vid Sävar och Ratan och erhöll därför guldmedalj för tapperhet i fält. Han var under fälttåget 1813–14 med vid Grossbeeren, Dennewitz och Leipzig samt vid blockaden av Maastricht, blev kammarherre hos prinsessan Sofia Albertina samt var 1825–35 överste och chef för Skånska dragonregementet. Brev från Gustaf E. till dels J. De la Gardie, dels J. Rabbén finnas i Lunds univ.-bibliotek; brev från Gustaf E. till G. A. B. Cederström finnas i frih. Eugène Cederströms saml., Kristianstad. I sitt första gifte med en dotter till C. J. Adlercreutz var Gustaf E. fader till bl. a. landshövdingen i Göteborg, utrikesministern greve Albert Carl August Lars E. (E. 8), som också ägde Tosterup. Efter dennes bortgång har godset bibehållits hos hans ättlingar med varierande andelar hos olika personer. Av (E. 8) söner märkas amiralen greve Carl August E. (E. 9) samt envoyén greve Johan Jakob Albert E. (E. 10), känd även som essäist och översättare av fransk lyrik. Av greve (E. 8) döttrar var en g. m. riksmarskalken greve L. W. A. Douglas (se denne). De två andra voro Henriette Eleonore Ingeborg E. (f. 1853, d. 1939), g. m. överstekammarjunkaren friherre J. W. Wrangel von Brehmer till Hyby fideikommiss, samt Augustine Sophia Amalia E. (f. 1862, d. 1944) på Tosterup, vilka båda hade ärvt släktens konstnärliga, intressen. Den begåvade och spirituella friherrinnan Ingeborg Wrangel, född E., efterlämnade sålunda en utförlig, av henne författad historik över Hyby, präntad och målad på pergament med utsökt illumineringskonst, ett unikt klosterarbete (nu hos dottern friherrinnan Augusta von Essen). Fröken Augustine E. åter gjorde en stor insats bl. a. som befrämjare av textil hemslöjd (spetsar, hålsömnad) i Österlen. I uppsatsen »Något om Tosterups-spetsar» (i Föreningens för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne skrifter, 2, 1926) har hon redogjort för den betydelse familjen E. i ett par generationer haft för dylik hemslöjd. Fröken Augustine E:s eget arbete var därvid närmast ett fullföljande av modern grevinnan Hedda Ers, född Vogt, befrämjande av denna textilkonst. Söner till amiralen Carl August E. (E. 9) äro konteramiralen greve Gösta Carl Albert E. (f. 1885, d. 1973[1]), f. n. befälhavande amiral i sydkustens marindistrikt, kanslirådet i Ecklesiastikdepartementet greve Augustin E. (f. 1887, d. 1968[2]) och generalmajoren greve Carl August E. (f. 1892, d. 1974[3]), f.n. militärbefälhavare för I. militärområdet; den sistnämnde, som deltog i finska frihetskriget 1918 och i finska vinterkriget 1940, är även känd som militär författare; han äger 4/5 av Tosterup.

Av friherrliga ätten Ehrensvärd utgick äldre grenen från generalmajoren friherre Carl E. (E. 3), fader i sitt första gifte till bl. a. hovmannen, teaterchefen och memoarförfattaren friherre Gustaf Johan E. (E. 5) och diplomaten friherre Carl August E. (E. 6) samt i sitt senare gifte till oppositionsmannen friherre Carl Fredrik E., sedermera Gyllembourg -E. (E. 7). Deras farbroder, (E. 2) och (E. 3) yngste broder, generalmajoren friherre Fredrik E. (f. 1719, d. 1807), som genom gifte ägde Södertuna (Söd.) vid Gnesta, synes ha varit föga märklig. Hans brorson generalamiralen Carl August E. har en obetalbart komisk skildring av ett möte med »farbror Fredrick» 1799 (C. A. E:s brev, 2, s. 231), som vars valspråk C. A. E. i ett annat brev (a. a., s. 284) ironiskt anger sentensen »Festina lente». Från Fredrik E:s son kaptenen friherre Gustaf Fredrik E. (f. 1760, d. 1812), som uppträdde som »jakobin» 1793, härstammar den ännu levande friherrliga ätten E.

Av det på Tosterup sedan Sparreska tillträdet 1783 tillkomna arkivet har huvudsamlingen blivit av amiralen C. A. E. (E. 9) 1919 deponerad i Riksarkivet såsom Tosterupsamlingen där; enstaka nya depositioner ha vid olika tillfällen tillkommit, senast 1947. Detta arkiv omfattar papper efter bl. a. generallöjtnanten greve J. Sparre (d. 1791), generaladjutanten greve C. H. Sparre (d. 1820) och generallöjtnanten I. L. Silfversparre (d. 1833) samt Ehrensvärdska ättens medlemmar, särskilt J. J. E. (E. 1), Augustin och Carl August E. (E. 2 och E. 4), översten greve Gustaf E. (se ovan), Albert E. d. ä. (E. 8), amiralen Carl August (E. 9) och Albert E. d. y. (E. 10). En förteckning från 1804 på (E. 2) och (E. 4) »samlingar av böcker, kartor, ritningar och estamper» finns i Wiksaml., vol. 166 a, Riksarkivet. Ett parti av det efter 1919 på Tosterup kvarvarande arkivet — huvudsakligen från (E. 2) tid, men även av (E. 1) och (E. 4) papper — jämte böcker ur det äldre biblioteksbeståndet på Tosterup utbjödos till salu 1936 genom antikvariat i Göteborg (se kataloger under Källor nedan), varvid museet Kulturen i Lund genom donation av direktör B. W. Olofson, Malmö, lyckades förvärva den nu s. k. Ehrensvärdska samlingen. Denna utgör större delen av det till salu lämnade beståndet, 300 nr med över 1,000 akter, bestående av handteckningar och manuskript, mestadels av militär karaktär, och ett rikt kartmaterial (förteckn. i cardskatalog). Andra delar av 1936 års samling köptes av Örlogsmannasällskapet i Karlskrona, Sjöfartsmuseet i Göteborg och Samfundet Ehrensvärd i Finland. En del Ehrensvärdska papper, som tillhörde amiralen (E. 9) kusin bok- och myntsamlaren, ryttmästaren greve Carl Augustin E. (f. 1854, d. 1934), förvarades på Liatorp vid Hälsingborg, sedan på Svaneholm, Skurups sn (Malm.). Det mesta skingrades vid hans död 1934 genom försäljning å bokauktion i Stockholm okt. s. å., varigenom en del (mest militära handlingar rörande Augustin E., E. 2, och något rörande Carl August E., E. 4) av denna Svaneholmssamling kom till Krigsarkivet, medan några brev och teckningar av C. A. E. (E. 4) samt skrivelser och lavyrer av Augustin E. (E. 2) hamnade hos olika köpare.

Författare

Bengt Hildebrand med bidrag av Ludvig Hammarskiöld.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Om de Ehrensvärdska arkiven se: Tosterupsaml. och förteckning däröver, RA; Ehrensvärdska saml., Kulturen, Lund; Auktions-protokoll 1934 från Stockholms stads bokauktionskammare, Stockholms stadsarkiv; några handl. i Vemmenhögs härads fornminnes- och hembygdsförenings samlingar, Svaneholms slott. – J. Hellstenius, Om och ur Sveriges privat-archiver (Nord. universitetstidskr., 10, 1866, s. 49–71); Månadsblad om böcker från Thulin & Ohlson, antikvarisk bokhandel, Göteborg, Kataloger n:ris 98, 99 och 100, 1936; Kulturen. En årsbok... 1937 (1938), s. 200 f.; Meddel. från sv. riksarkivet, N. F., 1:51–53 (1922), s. 16; Stockholms stads bokauktionskammare, [katalog] 1934–1935, n:r 5 & 6: Förteckning över greve Augustin Ehrensvärds å Svaneholm bibliotek (1934). – Om Ehrensvärdska målningar och teckningar samt deras ägare se även [R. Hoppe & E. J£:son Uggla], Utställning omfattande arbeten av Augustin Ehrensvärd 1710– 1772 och Carl August Ehrensvärd 1745—1800 (Nationalmusei utställningskataloger n:r 23, 1926–27). – Om släkten Ehrensvärd och om Tosterup: Brev till Carl Gustaf Wrangel, obundna serien, i Skoklostersaml., RA; Personreg. till rullor, Kr A; K. Warburg, Karl August Ehrensvärd (1893), s. 385 f. och där angivna handskriftsuppgifter. – E. Althin, Om Glemminge och Tosterups församlingar i gången tid och nu (1925), s. 27–30, 95; Finsk biogr. handbok, utg. av T. Carpeian, 1 (1903); J. J. A. Ehrensvärd, Alexandrine Henriette Sparre (Ord och bild, 5, 1896); B. Hildebrand, Till frågan om släkten Ehrensvärds härstamning (Personhist. tidskr., 46, 1948; i korr.); Sigrid Leijonhufvud, Två människoöden (1927); G. Ljunggren, Skånska herregårdar, 4 (1856); H. H. von Schwerin, Skånska herrgårdar efter Roskilde-freden (1932); Brita Stjernswärd, En slottsfrus vardagsbestyr. Ur gamla papper från Tosterup (Fataburen 1945); Svenska slott och herresäten: Skåne (1909). – Om översten greve Gustaf E.: [Sophie Ekman, född Kurck, & Amelie Cederström, född Ehrensvärd], Minnen 1848–1852. [Utg. av Ette Coyet & Eugéne Cederström.] (Tr. i 14 numr. ex., 1923); Sigrid Leijonhufvud, Två människoöden (1927); C. G. [von] Platen, Kongl. skånska dragonregementets historia. Personhist. anteckningar... 1676–1900 (1901). – Om fröken Augustine E.: Amelie Posse, Kring kunskapens träd (1946), s. 260; Th. Tufvesson [nekrolog] (Sydsv. Dagbl. Snällposten 28 maj 1944). – Om Fredrik E.: C. A. Ehrensvärds brev, utg. av Gunhild Bergh, 2 (1917). – Om Gustaf Fredrik E.: R. F. Hochschild, Memoarer, utg. af H. Schuck, 3 (1909), s. 31; C. F. Ridderstad, Gömdt är icke glömdt, 7 (1849), s. 63; B. von Schinkel & C. W. Bergman, Minnen ur Sveriges nyare historia, 3 (1853), s. 289. – Meddel. av generalmajoren greve C. A. Ehrensvärd, friherrinnan Louise Adelswärd, född Douglas, generalskan Margareta Cederschiöld, född Wrangel von Brehmer, författaren Theodor Tufvesson och amanuensen fil. lic. Bertil Broomé.

Gjorda rättelser och tillägg

<p>3. D&ouml;ds&aring;r tillagt</p>, 2017-10-27
1. Dödsår tillagt, 2017-10-27
2. Dödsår tillagt, 2017-10-27


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ehrensvärd, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16728, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand med bidrag av Ludvig Hammarskiöld.), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16728
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ehrensvärd, släkt, urn:sbl:16728, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand med bidrag av Ludvig Hammarskiöld.), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se