Jacob Johan Ehrensvärd

Född:1666-05-11 – Finland
Död:1731-10-17 – Marstrands församling, Västra Götalands län (på Karlstens fästning)

Artilleriofficer


Band 12 (1949), sida 417.

Meriter

1. Jacob Johan Ehrensvärd (före adl. Schäffer), f. 11 maj 1666 (likpredikan, gravsten, huvudbanér) i Finland, d. 17 okt. 1731 på Karlstens fästning i Marstrand. Föräldrar: Petter Schäffer (se släktart.) och Maria Hein. Lärkonstapel vid artilleriet i Narva 1685; styckjunkare där 1700; fänrik 11 maj 1701; löjtnant 20 dec. 1704; fången vid Perevolotjna 1 juli 1709 men fick hempermission och blev s. å. utväxlad; löjtnant vid artilleriet i Stockholm 29 sept. 1709; kapten vid den för kriget i Skåne nyuppsatta fältartilleristaten 4 jan. 1710; artillerimajor i Göteborg 19 mars 1712; konfirm.-fullmakt 31 mars 1713; major vid artilleriet i Wismar 26 sept. s. å.; överstelöjtnant 24 jan. 1715; befälhavare för fältartilleriet i Skåne 1716; adlad 20 nov. 1717, men sköldebrevet ej utfärdat förrän 4 jan. 1720; överste och kommendant på Karlstens fästning 6 nov. 1719.

G. 1) 23 dec. 1709 i Stockholm m. Anna Margaretha Mannerheim, f. 23 aug. 1688 (gravsten), d. 25 juni 1723 i Marstrand, dotter av bankokommissarien Augustin Marheim, adl. Mannerheim, och Anna Elisabeth Olderman, adl. Cronstedt; 2) 24 juli 1725 m. grevinnan Sophia Polus, f. 15 juni 1684, d. 28 april 1761, dotter av K. rådet Thomas Polus, adl., frih. och greve Polus, och Margaretha Elisabeth Möller, samt förut g. 1711 m. kanslirådet Johan Peringer, adl. Peringskiöld, d. 1720.

Biografi

Bevarat källmaterial (se släktart.) ger inga belägg för att E:s fader, såsom tidigare uppgivits, skulle varit officer; vad han varit är okänt. E. blev moderlös vid omkr. två års ålder och faderlös vid omkr. nio år; vem, som efter föräldrarnas död uppfostrat honom, är icke heller känt. Det faktum, att han börjar sin artilleristbana i Narva, får väl anses ge någon fingervisning. Genom framstående begåvning och vidsträckta kunskaper bröt E. sig väg till högre poster och adelskap. Han deltog 1700 i kampanjen i Livland under O. Vellingks kommando och fick efter slaget vid Narva fänriks ställning. Han deltog i övergången av Düna, följde huvudarmén till Kurland och beordrades till Riga, där han kvarblev till 1704. Därifrån kom han med en sjötransport till polska Preussen och blev hösten s. å. löjtnant. Han var huvudarmén följaktig i Polen, Sachsen och Ryssland samt var med vid Holowczin, Desnaströmmen, Veprik och Pultava. Vid Perevolotjna blev han fången och fördes till Moskva men lyckades få tre veckors permission att resa till Sverige och blev i okt. s. å. utväxlad mot en rysk officer. I Stockholm gifte sig E. vid jultiden med dåv. artillerimajoren Carl Cronstedts systerdotter. Kommenderad på nyåret som kapten till Skåne med Stenbocks armé var E. med i slaget vid Hälsingborg 1710. Efter kommendering i Göteborg placerades han 1713 i Wismar, dit han lyckades ta sig in trots blockaden. Sedan han 1715 blivit överstelöjtnant vid artilleriet i fält, fick han ånyo som närmaste chef Carl Cronstedt. Schäffer, som han ännu hette, förblev i Wismar till 1716, då staden kapitulerade genom ackord. Återkommen fick han befälet över artilleriet under 1716 års fälttåg i Norge, tills armén drogs tillbaka. Han beordrades därpå till Karlshamn som chef för därvarande del av fältartilleriet. Medan E. var i Karlshamn, adlades han och avgav direkt till K. M:t rapporter angående fienden, t. ex. om uppbringade fartyg, fiendeflottornas verksamhet o. s. v.

För deltagande i det nya fälttåget mot Norge uppbröt E. från Karlshamn 12 juli 1718 med en styrka bestående av 6 st. 6-pundiga svåra metallkanoner, 6 st. 3-pundiga kanoner av »slangeart» och 16 regementsstycken, alla av metall och »av den nya inven-tionen». E. ankom 2 aug. till Vänersborg och rapporterade 1 okt. (till konungen), att han samma dag skulle bryta upp för att enligt erhållen marschrutt inträffa i Skee 8 okt. Arméns artilleri under Cronstedts överbefäl bestod dessutom av annat fältartilleri, kommande från Stockholm, samt av fästningsartilleri under fransmannen Dubrocards befäl, sammanfört från Stockholm, Jönköping, Kristianstad, Kalmar, Halmstad, Malmö och Landskrona. Dubrocard hade fått gjuta några kanoner av egen modell, vilken utmärktes genom ringa vikt, trots grov kaliber. Sedan artilleriet i jan. 1718 på Cronstedts förslag blivit omorganiserat och uppdelat på artilleriet »i fält» och »i fästningarna», blev E. placerad som överstelöjtnant på staben vid förstnämnda del av vapnet, d.v.s. som Cronstedts närmaste man, i vilken egenskap han deltog i fälttåget mot Norge 1718. Såsom redan antytts, var för ändamålet samlad en högst betydande artilleristyrka, särskilt vad grövre pjäser beträffar. Framförandet var förenat med betydande svårigheter, vilka dock blevo övervunna, så att 3 kanon- och 2 mörsarbatterier 25 nov. kunde öppna eld på 600 m. mot det närmaste anfallsmålet, skansen Gyldenlöve i Fredrikstens fästning. Efter tvenne dagars beskjutning var tornet borta och »skantzen syntes jämn med murarna» (Nordberg, 2, s. 678), varpå den intogs med storm utan större förluster. Om E:s personliga upplevelser under fälttåget föreligger ingen annan uppgift, än att han vid Fredrikshald hade vakt samma afton konungen blev skjuten. År 1719 blev E. överste och kommendant på Karlstens fästning men deltog i försvaret av Roslagen och ankom till Karlsten först i slutet av följande år, då fästningen till honom överlämnades av den avtågande danska garnisonen. Såsom kommendant kvarstod han ända till sin död, ehuru han under de senare åren under långa tider åtnjöt tjänstledighet på grund av en kroppsskada.

E. säges ha varit en driftig och oförskräckt man av ett särdeles muntert sinne. I tvenne på Riksarkivet (Tosterupsaml.) förvarade anteckningsböcker (»Annotationer i diverse ämnen», »Strödda anteckningar») behandlar han de mest mångskiftande ämnen, varav framgår, att han besatt stor bildning eller åtminstone stor kunskapstörst. Hans notiser röra latin och kemi, svensk historia och topografi, Livlands historia, Persiens geografi och naturvetenskap, filosofiens historia och kyrkohistoria. Det mesta utrymmet ägnas åt en översikt av Karl XII:s fälttåg till freden i Altranstädt. Innehållet kan ej gärna vara lånat från annat håll utan torde utgöra ett uttryck för vad E. själv förnummit eller upplevat, då han såsom officer vid artilleriet varit nära ansluten till högkvarteret. Anteckningarna måste därför tillmätas ett stort sanningsvärde. Sina egna upplevelser omnämner han dock icke. E. hade även konstnärliga anlag, som skulle gå i arv inom släkten, och intresserade sig bl. a. för etsningskonsten och framhåller J. Callot som en mästare däri.

Författare

Ludvig Hammarskiöld med bidrag av Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

E:s i litteraturen (Gezelius' biogr. lexikon, Anreps ättartavlor) omtalade »journaler» synas på 1700-talet ha tillhört den med E:s sondotter gifte kammarherren Carl F. Hillebrandsson Uggla; huruvida de äro bevarade (i så fall i privat ägo) är icke känt. Om E: s anteckningsböcker i Riksarkivet se ovan. En del papper efter E. kommo 1936 till museet Kulturen i Lund (se släktart. ovan s. 415).

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr., Militaria, Skrivelser från överstar för artillerireg. Kommendanters skrivelser, Tosterupsaml, RA; E:s originalsköldebrev, Riddarhuset; Anteckningar om E:s gravsten och huvudbaner i Marstrands kyrka, ATA. – A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare (1920–21); L. Lilliehöök Karl XII:s artilleri (Artillcri-tidskr, 6, 1946); J. Nordberg, Konung Carl XII:tes historia, 1 (1740); A. A. von Stiernman, Swea och Götha höfdinga-minne, 2 (1835); K. Warburg, Karl August Ehrensvärd (1893), s. 1 ff, 385 f.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacob Johan Ehrensvärd, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16742, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ludvig Hammarskiöld med bidrag av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16742
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacob Johan Ehrensvärd, urn:sbl:16742, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ludvig Hammarskiöld med bidrag av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-04-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se