Meriter

Thor Emanuel Ekecrantz, f. 18 jan. 1856 i Stockholm (Maria), d. 1 nov. 1939 där (Hedv. El.). Föräldrar: apotekaren i Sala Olof August Ekecrantz och Maria Fredrika Holmgren. Genomgick 5 klasser vid Maria lägre elementarläroverk i Stockholm; elev på. apoteket Kronan i Göteborg 1872–75; farmacie kandidatex. 7 okt. 1875; apotekstjänst i Göteborg (Kronan), Skene och Stockholm (Enhörningen) 1875–78; apotekarex. 29 jan. 1880; apoteksanställning i Stockholm (Enhörningen och Fenix) och Göteborg (Kronan) 1880–85; arrendator av apoteket i Mölndal 1885–93; mogenhetsex. i Nyköping 16 dec. 1893; student vid Stockholms högskola vt. 1894; uppdrag att där leda övningar i organisk syntes 1894–96; tjänstgöring å apoteket Nordstjernans droghandel under s.å.; stud. vid Polytechnicum i Zürich 1896, vid Uppsala univ. 1896–97 och vid Stockholms högskola 1897–1900; fil. lic, i Uppsala 15 sept, 1900; disp. där 10 okt. s. å.; fil. dr 31 maj 1901; chef för a.-b. Th. Ekecrantz' kemiska laboratorium 1901–04; tf. professor i kemi och kemisk farmaci vid farmaceutiska inst. 1903–04; professor i samma ämnen där 27 aug. 1904–15 sept. 1921; föreståndare för inst. 1904–10 och 1918–22; chef för Apotekarnas droghandels a.-b: s analytiska laboratorium i Stockholm 1921–26; kontrollant vid a.-b. Pharmacia 1921–30 och chef för dess experimentlaboratorium 1923–30. RNO 1918.

G. 26 febr. 1886 i Stockholm med Amanda Schill, f. 14 jan. 1860 i Storfors (Värml.), d. 27 aug. 1932 i Tällberg, dotter av mjölnaren Johan Erik Schill och Johanna Claesson.

Biografi

Thor E. valde sin faders yrke men hade alltför mångsidiga intressen för att i längden finna utrymme inom den vanliga apotekarkarriären. Vid 37 års ålder, sedan han under åtskilliga år för egen räkning förestått apotek, tog han studentexamen, och sju år senare disputerade han för filosofie doktorsgrad med kemi som huvudämne. Under denna studietid fick han tid övrig att grunda och redigera Svensk farmaceutisk tidskrift, som han med stor energi upparbetade till en mönstertidskrift inom området, innan han 1906, sedan den året förut belönats med första pris på en bokutställning i Bryssel, lämnade den i andra händer. Under studietiden författade han ett skämtsamt »historiskt» skådespel om Birger Jarl, som uppfördes vid en vinterfest på Stockholms högskola och som hade sina dramatiska förtjänster.

E. visade redan på ett tidigt stadium av sin Stockholmsvistelse ett livligt intresse för den farmaceutiska undervisningen i vårt land. Då i slutet av 1890-talet fråga uppstod om en omorganisation av farmaceutiska institutet, gjorde han sig i en rad uppmärksammade artiklar till talesman för en modernare undervisning med ökad självständighet i studierna och möjlighet till vetenskaplig forskning för eleverna samt koncentration i studieomfattningen och eliminering av obehövliga ämnen. När sedan, ny stadga för institutet trädde i kraft 1902, visade det sig att åtskilliga av de ändringar E. förordat hade blivit genomförda. Märkligt är dock att både han och hans blivande professorskollega H. V. Rosendahl då, fast utan resultat, föreslogo, att ämnet farmaceutisk teknologi, som numera har självständiga professurer vid de flesta farmaceutiska fakulteter, skulle inordnas under ämnet kemisk farmaci. Sedan E. 1904 tillträtt professuren i kemi och kemisk farmaci vid institutet och ungefär samtidigt blivit dess föreståndare, togs hans organisatoriska skicklighet starkt i anspråk för modernisering av undervisningen och förbättring av institutets lokalförhållanden. Hans intresse för den vetenskapliga farmaceutiska utbildningen har manifesterats i ett stort antal arbeten, publicerade av elever, delvis i samarbete med honom själv. Hans många gånger svåra och tålamodsprövande arbete för institutets lokala förbättringar resulterade 1922 i ett riksdagsbeslut, enligt vilket institutet förlades i sina nuvarande, betydligt utökade lokaler i en byggnad, förut tillhörig Tekniska högskolan vid Kungstensgatan.

E:s vetenskapliga verksamhet faller huvudsakligen inom den organiska och den farmaceutiska, delvis också inom den fysiologiska kemiens områden. Han har därunder tidvis, icke utan framgång, bearbetat svårlösta uppgifter och förlade under någon tid sitt arbete till universitetet i Berlin på Nobelpristagaren Emil Fischers laboratorium. E. var en ganska flitig läroboksförfattare. Den lärobok i organisk kemi för nybörjare, som han utgav 1906, har använts vid universitet och högskolor, likaså hans kortfattade översikt över kemiens historia, som utkom ett år senare. Hans för farmaceutiska institutet avsedda läroböcker i farmaceutisk kemi, oorganisk och organisk, blevo emellertid nästan genast omoderna på grund av de grundläggande vetenskapernas radikala utveckling från århundradets början.

E. deltog mycket intresserat i det farmaceutiska föreningslivet. Han var sekreterare 1894–1902 samt ordförande 1916–21 och 1925–27 i Farmaceutiska föreningen, som 1936 utsåg honom till sin hedersledamot. Han var under många år en ivrig samlare av äldre farmaceutiska bokverk, vilken samling numera tillhör Apotekarsocieteten, och har även utarbetat en effektiv metod för rengöring av äldre böcker. Efter sin avgång från tjänsten studerade E. bl. a. ivrigt teaterhistoxia.

Författare

Oscar von Friedrichs.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Birger Jarl och hans söner eller Påfven och lawn-tennis. »Historiskt skådespel» i 3 akter. Andra akten afdelad i 2 tablåer. Uppfördt å Studentföreningens vid Stockholms högskola vinterfest den 5 februari 1895. Westervik 1895. 43, (1) s. (Anon.) – [Tal på Scheeledagen den 9 dec. 1895] (Farmaceut, tidskr, Årg. 37, 1896, s. 5–7). – Öfver nitrosofenylhydroxyl-aminmetylester (VA Öfversigt, Årg. 53, 1896, s. 635–646). – Bidrag till kännedomen om nitrosometyluretans reaktioner. 1* (ibid, Årg. 53, 1896, s. 673–686). – Zur Kenntniss des Nitrosophenylhydroxylamins (Berichte d. deutsch. chem. Gesellsch, Jahrg. 29, Bd 2, Berlin 1896, s. 2412–2414; tills, med E. Bamberger). – Carl Remigius Fresenius f (Sv. farmaceut, tidskr, [Årg. 1,1 1897, s. 17–22; sign. T. E–z). – En syntes ur toluol (Meddel. fr. Farmaceut, fören, 1897, s. 22–36). – Zur Kenntniss der Phloroglucinazofarbstoffe (VA Öfversigt, Arg. 54, 1897, s. 633–652; tills, med A. Rising). – Huru böra farmaceutiska fackorgan inom Sverige och angränsande länder vara beskaffade för att fylla berättigade kraf ? Föredrag .. . (Sv. farmaceut, tidskr, Årg. 2, 1898, s. 56–58). – Vårt farmaceutiska undervisningsväsen. 1. Behofvet af omorganisation. 2, Betydelsen af en sund teoretisk-farmaceutisk utbildning. 3. Historik öfver det farmaceutiska undervisningsväsendets utveckling i Sverige och dess förhållande till staten. 4. Kritik af Farmaceutiska institutets nuvarande undervisningsplan och organisation (Sv. farmaceut, tidskr, Årg. 2, 1898, s. 49–51, 65–72, 81–86, 97–100, 113–120, 133–142, 169–174, 185–192, 233–249; anon, men svaren på diskussionsinläggen ingående i dessa artiklar undertecknade). – Vårt farmaceutiska undervisningsväsen. En granskning af undervisningsförhållandena vid statens läroanstalt Farmaceutiska institutet. Sammanfattning af denna frågas behandling i Svensk farmaceutisk tidskrift under innevarande år. Sthm 1898. 126 s. – Bidrag till kännedomen om oximklorhydratens konstitution (VA Öfversigt, Arg. 56, 1899, s. 985–1002). – Granskning af förslaget till ny stadga för Farm. institutet, afgifvet af dess styrelse (Sv. farmaceut, tidskr. Arg. 3, 1899, s. 257–261, 273–277). – Några ord med anledning af K. Medicinalstyrelsens förslag till nya stadgar för Farmaceutiska institutet (ibid, Årg. 4, 1900, s. 333–336). – Om införandet af kvicksilfver uti cykliska föreningar (Meddel. fr. Farmaceut, fören, 1900, s. 45–51). – Studier öfver benzaldoximer och deras reaktionsprodukter med diazometan. Upps. (tr. Sthm) 1900. 72 s. (Gradualavh.) – Om farmaceutiska studiestipendier (Meddel. fr. Farmaceut, fören, 1901, s. 23–31). – Tioårsdagen efter Scheelestodens aftäckande. Tal... 1902 (Sv. farmaceut, tidskr. Arg. 6, 1902, s. 382–384). – Ett Berzeliusminne (ibid, Årg. 7, 1903, s. 383–385; sign. T. E–z). – Grunddragen af den elektrolytiska dissociations-teorien. Profföreläsning . . . 1903. Sthm 1903. 14 s. – Om glykosider. Prof-föreläsning. . . 1903. Sthm 1903. 12 s. – Per Teodor Cleve f (Sv- farmaceut, tidskr, Årg. 9, 1905, s. 197–199; sign. T. E–z). – Förslaget till ny giftstadga (ibid. Arg. 10, 1906, s. 173–177; sign. T. E–z). – Carl Wilhelm Sebardt. 1866–1906 (ibid. Arg. 10, 1906, s. 349–351; anon.). – Kort lärobok i organisk kemi. Sthm 1906. V, 211 s. – Berättelse öfver en med statsunderstöd företagen resa i syfte att 1. såsom Sveriges representant deltaga i den VI. internationella kongressen för tillämpad kemi hållen i Rom 26 april–3 maj 1906; 2. att studera farmaceutiska undervisningsförhållanden i utlandet. Sthm 1907. 47 s. (Bil. t. Farmaceut, inst. årsberätt, 1906.) – Den kemiska forskningens historia. Kortfattad öfversikt. Sthm 1907. VII, 235, (1) s. Tysk övers. Geschichte der Chemie. Kurzgefasste Darstellung. Leipz. 1913. VIII, 230, (1) s. [Med anledning av rec. i Schweizerische Apotheker-Zeitung, Jahrg. 52, 1914, och därav föranlett omnämnande i Farmaceut, revy, Årg. 13, 1914, publicerade E.:| Svar till »Spectator» (Farmaceut, revy, Årg. 13, 1914, s. 321–323). – uber die Reaktion zwischen Cyankalium und o-Nitrobenzalde-hyd (Berichte d. deutsch. chem. Gesellsch, Jahrg. 41, Bd 1, Berlin 1908, s. 878—881; tills, med A. Ahlqvist). – Lärobok i farmaceutisk kemi. 1–2: 1. Sthm 1909–10. 1. Oorganisk kemi. VII, (1), 526, 1 utvikn.-bl, (1) s. 2. Organisk kemi. 1. Metanderivat. VII, (1), 288 s. [Med anledning av rec. i Hygiea, Bd 71:1, 1909, publicerade E.:J Några ord med anledning af prof. S. Jolins litteraturanmälan: Th. Ekecrantz, Farmaceutisk kemi. 1. Oorganisk kemi (Hygiea, Bd 71:2, 1909, s. 871–875). – Zur Kenntniss der Benzoinkondensation (VA Arkiv f. kemi, mineral, o. geol, Bd 3, 1908–10. N:o 13, tr. 1909. 2ö s. Tills, med A. Ahlqvist). – Bidrag till kännedomen om svensk tallbarrsolja (Hygiea, Bd 72:2, 1910, s. 1289–1295). – Uber die Existenz des o-(2.2')-Dinitrobenzoins (Berichte d. deutsch. chem. Gesellsch, Jahrg. 43, Bd 3, Berlin 1910, tr. 1911, s. 2606—2Ö09; tills, med A. Ahlqvist). – Uber die Harzbildung aus aliphatischen Aldehyden bei der Einwirkung von Alkali-hydroxyden. 1* (VA Arkiv f. kemi, mineral, o. geol, Bd 4, [191011 1912–13. N:o 27, tr. 1911. 34 s.). – Zur Kenntniss des Wachsöles (Archiv d. Pharmazie, Bd 248, Berlin 1910, s. 500—513; tills, med E. Lundström). – Bestämning af halten kalciumhydroxid i kalkvatten (Sv. farmaceut, tidskr. Arg. 15, 1911, s. 405–410; tills, med H. Palme). – En modifikation af Rieglers metod för bestämning af urinämnemängden i urin (ibid, Årg. 16, 1912, s. 85–88; tills, med K. A. Söderman). Tysk övers. Eine Modifikation der Riegler-schen Methode, die Harnstoffmenge im Harn zu bestimmen (Zeitschr. f. physiol. Chemie, Bd 76, Strassburg 1911–12, s. 173–176). – En korrektionsfaktor vid bestämningen af urinämnemängden i urin (Sv. farmaceut, tidskr, Årg. 16, 1912, s. 325–328; tills, med S. Erikson). Tysk övers. Ein Korrektionsfaktor bei der Bestimmung von der Harnstoffmenge im Harn (Zeitschr. f. physiol. Chemie, Bd 79, Strassburg 1912, s. 171–176). – Några blad ur våra luktämnens historia (Populär nat.-vet. revy, Årg. 2, 1912, s. 81–87). – Om aldehydhartsers kemiska byggnad (Sv. kem. tidskr, Årg. 24, 1912, s. 53–59). – Undersökning över aldehydhartser. Föredrag . . . 1912 (Farmaceut, förems förhandl, Bd 2, n:o 3, 1912, s. 38–45). – Apparat für Löslichkeits-bestimmungen bei Abwesenheit der Luftkohlensäure (Zeitschr. f. analvt. Chemie, Jahrg. 51, Wiesbaden 1912, s. 292–294; tills, med H. Palme). – Arsenik-haltiga handelsvaror och arsenikundersökningsmetoder (Populär nat.-vet. revy, Årg. 3, 1913, s. 75–84). – Den elfte internationella farmaceutiska kongressen i Haag-Scheveningen. Föredrag... 1913 (Farmaceut. fören:s förhandl, Bd 2, n:o 5, 1913, s. 90–95). Även sep. utg. Sthm 1913. 6 s. – A.-B. Oxygenol. Göteb. 1914. 32 s, 2 pl.-bl. (Anon.; tills, med I. Röing.) – Adolf Leonard Billmanson f (Sv. farmaceut, tidskr, Årg. 18, 1914, s. 138–140; sign. T. E–z). – Solutio superoxidi hydrogenici (ibid, Årg. 19, 1915, s. 185–186). – [Svar på enquéten: Vilka äro Edra tankar om den svenska farmaciens nuvarande ställning, dess utvecklingsmöjligheter och dess framtid ?J (Farmaceut, revy, Årg. 14, 1915, s. 177–178). – Aktiebolaget Svensk färgämnesindustri. 1*. Fabrikerna i Södertälje. Sthm 1919. 31, (1) s. (Anon.) – Beiträge zur Kenntniss des schwedischen Kiefernadelöles (Meddel. fr. VA Nobelinst, Bd 5. N:o 19. 1919. 8s.). – Om sulfitsprit. Föredrag ... 1920 (Sv. farmaceut, tidskr. Arg. 24, 1920, s. 557–562). – [Sakkunnigutlåtande vid tillsättande av professuren i kemi och kemisk farmaci vid Farmaceutiska institutet) (ibid. Arg. 26, 1922, s. 570–578). – Carl Wilhelm Scheele (A. Levertin, C. F. V. Schim-melpfennig & K. A. Ahlberg, Sveriges apotekarhistoria, 3, 1923–25, s. 1538–1551). – Undersökning av Paraffinum liquidum (Farmaceut, revy, Arg. 24, 1925, s. 24–25, 116–117). – La lécithine et son action sur la résistance des globules rouges du sang (Acta med. scand. Vol. 72, 1929, s. 291–307; tills, med A. Grönberg och Å. Lundberg). — Dessutom talrika rec. och smärre artiklar i Farmaceutisk tidskrift och Svensk farmaceutisk tidskrift.

Utgivit (och redigerat): Svensk farmaceutisk tidskrift. Årg. 1–10. Sthm 1897–1906. – Meddelanden från Farmaceutiska föreningen. Sthm 1897–1902. – Farmaceutiska institutets årsberättelser, 1906—09. Sthm 1907—10.

Handskrifter: Minnen från ett långt och växlingsrikt liv, deponerad i K. biblioteket; Farmaceutiska föreningens historia 1861—1936, deponerad hos Farmaceutiska föreningen. Båda avsedda att hållas tillgängliga tidigast 25 år efter författarens död. — Kompendium att användas vid undervisning i analytiska arbeten av värnpliktiga apotekare, 1918; Den farmaceutiska undervisningens mål och medel, föredrag i Farm. fören. 1916; Om jodolja i kemiskt hänseende, föredrag i Fören. för inv. medicin 1930. De båda sistnämnda ingå i bihang till ovannämnda »Minnen». — Fritz Arlberg, ett konstnärsöde från förra seklet, 1934 överlämnat till K. biblioteket.

Källor och litteratur

Källor: C. F. V. Schimmelpfermig & K. Ahlberg, Sveriges apotekar-historia, 5 (1936); Sv. farmaceutisk tidskrift 1897 o. följ. årgångar; E. Österlund, Bokvandringar (Bokvandringar, red. av J. V. Johansson, 1945), s. 46 ff. – Meddel. av E:s dotter fröken Elsa Ekecrantz; personlig bekantskap.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Thor Emanuel Ekecrantz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16810, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oscar von Friedrichs.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16810
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Thor Emanuel Ekecrantz, urn:sbl:16810, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oscar von Friedrichs.), hämtad 2024-04-24.