Meriter

Ekman, Olaus Jonae, f. 1639 i Fellingsbro (Vm.), d. 23 jan. 1713 i Falun. Föräldrarna voro bondfolk. Skolstudier i Arboga och Västerås; student vid Uppsala univ. 18 febr. 1663; två disp. 1672; fil. magister 12 dec. s. å.; prästvigd 22 febr. 1675 i Västerås till adjunkt vid Storkyrkoförsamlingen i Stockholm; efter en tid hovpredikant hos riksrådet och fältmarskalken frih. Henrik Horn; fältsuperintendent i Livland; domprost i Strängnäs 1681, tilltr. 1682; preses på prästmötet i Strängnäs 1685; kyrkoherde i Falun 15 febr. 1688, tilltr. 1689; utnämnd superintendent i Visby 1692 men undanbad sig denna befordran, och återställde fullmakten.

G. 30 nov. 1681 i Stockholm (Nik.) m. Catharina Fabricia, d. 3 febr. 1724 i Falun, dotter av en för övrigt obekant Nathanael Fabricius; modern uppges ha. varit en syster till biskop C. Carlsson.

Biografi

E. har framför allt blivit bekant genom sitt 1680 utgivna »Siönödzlöffte» och sina i detta uttalade kyrkoreformatoriska tankar. På hemresan från Livland hösten 1676 hade E. lidit skeppsbrott och härvid avgivit ett löfte att uträtta något till »Guds ära, Guds församlings förbättring och människornas salighet». Lyckligen hemkommen till Sverige avböjde han anbudet om en förmånlig plats och ägnade de följande två åren åt att infria sitt löfte genom att i samma anda som Rostockteologen Theophil Grossgebauers »Wächterstimme aus dem verwusteten Zion» (1661) skriva sin bok med ovannämnda titel. Den innehåller både en kritik av samtidens kyrkoliv och ett program till dess förbättrande. I mörka färger tecknas ortodoxien, som väl lett till ett yttre deltagande i det offentliga gudstjänstlivet och till en ytlig observans av borgerlig anständighet men icke medfört någon sinnelagets förändring eller avhjälpande av okunnigheten, som är så stor, att många ej ens känna de »första bokstäverna av Guds ord». E. har också en öppen blick för de sociala missförhållandena; den gemena hopen är så utarmad och förtryckt, att den ej ens äger de materiella förutsättningarna för att leva ett kristet liv. Skulden ligger hos de styrande inom kyrkan. Prästerna ge vackra och väl utformade, stundom djupsinniga utredningar, men de lämna »den invärtes människan orörd och ouppbyggd» och »största delen av de arma fåren få icke veta, varuti deras kristendom består eller huru de sin kristendom uti sann gudaktighet öva skola».

I sitt positiva program stannar E. icke vid kravet på en ny anda i de gamla kyrkoformerna. Han kräver, liksom Grossgebauer och P. J. Spener, till vilken senares »Pia desideria» E:s Sjönödslöfte betraktats  som ett motstycke, lekmännens deltagande i församlingsarbetet, dock ej konventiklar. Men framför allt är E:s program märkligt, då hos honom för första gången kravet reses på en särskild skolundervisning – en skola i varje församling – vid sidan av kyrkans kateketiska verksamhet och som en förberedelse till denna, och denna linje kom sedan att följas av folkskolesträvandena under frihetstiden. På samtiden utövade E. icke något stort inflytande, men hans bok är ett ytterst intressant uttryck för de nya religiösa behov och tankar som började röra sig inom Sveriges kyrka vid denna tid, och den blev längre fram .det dokument, som både kyrkomän och pietister åberopade. – E:s övriga författarskap utgöres av kateketiska och uppbyggliga arbeten samt ett stort antal likpredikningar. Som församlingslärare verkade han nitiskt och plikttroget i sina egna kyrkoreformatoriska tankars anda.

Författare

Bror Olsson.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: De regimine philosophico ruditer adumbrato. Ups. [1672]. (36) s. (Diss.; prass. P. Aurivillius.) – De iure Dej inhomines. Ups. [1672]. (44) s. (Diss.; pras. C. Arrhenius.) – Siönödz-löffte aff twå deelar, i then första, före-stelles then förfalna christendomen, i then andra, wijsas på medel aff Gudz ord, huru then förfalna christendomen kan förbättras och uprättas . .. Sthm 1680. (12), 540, (2) s. Ny uppl. Sthm 1733. (4), 460, (6) s. – Christi tienares plicht och iön uthi en christelig lijkpredijkan öfwer . . . Olaus Rosendalius . . . kyrkio-heerde uthi Nyköpings wästra försambling . . . då hans salige lekamen , . . uthi Nyköpings wästra församblings kyrkia den 10 maij åhr 1685 nedersattes . . . Strengnäs u. å. 4:o (64) s. [Jämte: Personalia.] – In articulum formulär con-cordiae ultimum, de seterna prsedestinatione et electione filiorum Dei ad salutera. Strängnäs [1685]. (72) s. (Diss; pras. C. Lilhman.) – The trognas salig-heet och starckheet, förklarat uthi en christeligh lijk-predikan öfwer . . . Catharina von Eussem. . . bookhållarens Johan Adam Nordenholms kiärälskelige maka och huusähra då hennes sahlige lekamen . . . uthi Fahlu Ny kyrkia den 29 sept. 1691 nedersattes i jorden... Sthm u. å. 4:o (2), 52, (9) s. [Jämte: Personalia.] – Een christelig lijkpredikan . . . öfwer . . . bergmästare . . . Erick Erickson, hwilken sitt timmeliga lijf . .. genom... döden... ändade åhr 1694 then 23 aprilis . . . hållen tå hans döde lekamen . . . begrofs uthi Gambia Kopparbergs kyrkia den 17 maij samma åhr. Ups. u. å. 4:o 55 s. [Jämte Personalia.] – En christelig lijk-predikan . . . öfwer . . . Jon Oloffson . . , bergsman ... då hans döde lekamen . . . nedersattes i sin hwijlokammar, som skedde den 10 junii 1694 uti Stora Kopparbergs gambla kyrkia. Sthm u. å. 4:o (2), 57, (5) s. [Jämte: Personalia.] – En christelig lijk-predikan öfwer... Karin Larss-dotter, salige herr rådmannens Baltzar Hanssons effterlåtne kiäre maka; hållen den 14. aprilis 1695, tå hennes döde lekamen... begrofs i Fahlu Ny-kyrkia. Sthm u. å. 4:o 46 s. – Åtherlösningz-wärcket föreställt uthi en christelig lijk-predijkan öfwer . . . Helena Anders dotter Bergia, . . . bookhållarens . . . Anthon Swaabs kiärälskelige maka och huus-ähra, hållen tå hon uti Fahlu nya kyrkia den 21 augusti, a:o 1698 . . . begrafwen blef. Sthm u. å. 4:o 78 s. – Christendoms öfning, af Gudz ord, och wåra fem christendoms stycken sammanfattad; och församlingarna wijd Stora Kopparberget uthi 18. åhrs tijd, uthi catechismi förhör, underwisningar och repetition, hwart åhr, heel och hållen, rote efter rote förestäld, ett stycke i sänder;... Ups. 1708. 160, (4) s. Nya uppl. Sthrn 1708 och 1721. Ny uppl. Westerås 1726. 24, 128, (4) s. – Crux Christi sive enarratio historia; passionis Christi, in qua exegesis perspicue exponitur . . . Sthm 1713. (4), 258 s. – Wälment och oförgripeligit förslag, huru landet kunde någorlunda hjelpas utur sin fattigdom, besynnerligen den gemene mannen och åkermannen, och höga öfwerheten lättare bekomma sina rättigheter och ingälder, så ock hwilka ibland äro orsakerne til det allmänna trångmålet i landet; öfwersändt til. .. landshöfdingen Nils Gripenhielm, at föredragas uti secrete-utskåttet wid K. Maj :ts ständers sammankomst i Stockholm år 1697. Sändt ifrån Fahlun af kyrkoherden Ekman (Den swenska Mercurius, Arg. 2, 1756–57, s. 786–793).

Utgivit: Elementa rhetorices, et logices, haec ex manuali logico Scharfii, illa ex partitionibus Vossii, is usum scholas Stregnensis ita collecta, ut brevitas spicua sit discentibus. . . Strängnäs 1683. (92) s. Ny uppl. Strängnäs 1690. (93) s.

Källor och litteratur

Källor: Nikolai förs. vigselbok, Stockholms stadsarkiv. – K. A. Hagström, Strengnäs stifts herdaminne, 1 (1897), s. 233 ff.; E. Linderholm, Sven Rosén (1911); J. F. Muncktell, Westerås stifts herdaminne, 2 (1844), s. 481 ff.; H. Pleijel, Karolinsk kyrkofromhet, pietism och herrnhutism 1684–1772 (Sv. kyrkans historia, 5, 1935); A. Warne, Till folkskolans förhistoria i Sverige (1929); dens. Den svenska folkundervisningen från reformationen till 1809 (Sv. folkskolans hist, 1, 1940); Västmanlands-Dala nations album 1639–, utg. av H. Lagergren & H. Berthelson (1936), s. 94.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olaus Jonæ Ekman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16859, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bror Olsson.), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16859
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olaus Jonæ Ekman, urn:sbl:16859, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bror Olsson.), hämtad 2024-04-20.