Petrus Samuelis Brask

Född: – Ekeby församling (E-län), Östergötlands län
Död:1690/91

Band 06 (1926), sida 75.

Meriter

5. Petrus Samuelis Brask, »Lincopia-Gothus», den föregåendes son, translator, f. omkr. 1650 antagligen i Ekeby socken i Östergötland, d. i slutet av år 1690 eller början av 1691, var tydligen en studerad person men är endast känd genom sina skrifter och de antydningar, han där givit om sitt liv. Tack vare högt uppsatta gynnare, såsom hovrättspresidenten Knut Kurck och längre fram K. rådet Edv. Ehrenstéen, har han fått tillfälle att ägna sig åt litterär verksamhet samt åtnjutit en kunglig pension för sitt översättningsarbete (100 dlr smt). Av några ord i Urban Hjärnes Orthographia Suecana (s. 10) att döma synes B. en tid varit anställd i kansliet. Hans mor nämner i en skrivelse till Stockholms konsistorium 27 febr. 1694, att han då varit död i över tre års tid. Av samma källa synes, att han varit gift (se ovan, under B. 4).

Biografi

B:s författarskap, som huvudsakligen faller inom det religiösa området, omfattar väsentligen blott översättningar. Tolkningen av tvenne historiska verk (av Pufendorf) vittnar om hans användbarhet även för profana uppgifter. Ett starkt intresse för modersmålets vård och utveckling kommer till uttryck t. ex. i hans eget förord till andra upplagan av De La Serre's »Tankar om ewigheten» (1684), där han bl. a. åberopar Georg Stiernhielms och Urban Hjärnes auktoritet. Den sistnämnde, liksom Spegel, ogillade emellertid B:s ny stavningssträvanden. I sina poetiska arbeten visar sig B. ha tagit starka intryck av Lucidor, som han i teknisk färdighet kommer ganska nära. Över huvud är nog B. en av våra bästa versifikatörer under hela sextonhundratalet. Såsom psalmöversättare har han skänkt den svenska församlingen ett antal goda tolkningar av tyska psalmisters sånger, nästan alla utmärkta av en glad och frimodig, sund och manlig fromhet. Särskilt synes B. ha funnit behag i Paul Gerhardts soliga tröstepsalmer, av vilka han tolkat åtta stycken. Om också mer än hälften av B:s i Swedbergs psalmbok intagna psalmer uteslötos av censorerna (1695), kommo dock åtskilliga av hans i den officiella psalmboken icke upptagna sånger att leva i den enskilda andakten och i de smärre, pietistiskt påverkade kretsarnas fromhet. Så omtrycktes t. ex. hela samlingen »Ehn helig och hiärtelig sång-lust» (på en enda psalm när) tillsammans, med Liscovii »Tröstekälla» ännu 1732, och i tredje upplagan av »Mose och Lamsens wisor» ingingo åtta av hans ur psalmboken uteslutna sånger. T. o. m. i provpsalmböckerna under sjuttonhundratalet, kan man någon gång påträffa en överarbetad Brask-psalm, som dittills ej ingått "i den officiella psalmboken. — Som originalförfattare har B. även diktat några psalmer, bl. a. n:r 198-och 455 i 1819 års psalmbok, möjligen även den Lucidor eljest tillskrivna 463. B:s i samma psalmbok upptagna översättningar äro n:r 109, 137, 156, 192, 230, 253, 254, 389, 413, 441 och 457.

Av samtida ansågs B. som en »intet så oäven» poet, men mycket snart ha både hans person och namn fallit i glömska. Swedberg, som i sin psalmbok (1694) upptagit närmare fyrtio av hans psalmer, nämner honom ej en enda gång i sina anteckningar om psalmboksstriden utan tillskriver sig själv och andra författarskapet eller översättaräran vid omnämnandet av Brasks verk. Ej heller Harald Wallerius tycks ha haft något minne av honom, då han införde en del kompositörers och psalmisters namn i ett exemplar av 1697 års koralbok (UB, sign. T. 165).

Författare

E. LlEDGREN.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta skrifter: Originalarbeten. Werldens Fåfängias och Flättias Vndflygt widh ... Herr Crispin Flygges ... Jordsättning, som skedde i Stockholm den 30 Augusti 1674 Effter begiäran framstält aff P. B. — Farwäll all Werldzlig Flärdl... Vthi en Betraktelse wijd.. . Herr Wilhelm Drakenhielms. .. Jordsättning vthi Stockholms Riddarholms Kyrckia den 10. Decemb. Åhr 1676... Enfaldigast förestält aff P. Brask. — Ny Åhrs. Tanckar Medh Wanligh Önskan Vthi een Kling-Dicht Til... Her. Johan Stenbock... 1682 (undert. Petrus Brask).

Översättningar. Den Anderijke Frantsosens De La Serres Tankar om Ewigheten, Fäderneslandet til wälment Tienst enfaldigt förswenskade / och nu å nyo öfwersedde aff Petro Brask OGotho. Stockholm... 1684 (första uppl. 1677 enl. Schefferus). — D. Johannis Olearii Christelige Skriffter-måhls Book... Fäderneslandet til wälmeent tienst på Swensta [!] vthsatt Aff Petro Brask / OGotho ... Sthm 1679. (324 s.) — Samuelis Pufen-dorf, Inledning til Historien / Angående The Förnämste Rijker och Stater, som för Tijden vthi Europa stä oprätte. Förswenskad aff Petro Brask / Lincopia-Gotho. Sthm u. å. (enligt Schefferus 1680). — Andeligh Wattu-kiälla . .. Aldeles förbättrad.. . (med bl. a. »Siw nyie Läre-Sånger / nem-ligen En för hwar Dag i Wekan», som synas vara originaldikter av Brask), Sthm 1682. —¦ Den Sinrijke Frantsosens och Herrens De la Serres Söte Döds Tanckar / Alle säkre och Werldzlig-Sinnade Menniskior uti denne sidsta Werldsens ondskefulla Tijd til en troo-hiärtelig Opwäkkelse och Förmaning / att besinna sijn Dödligheet / Enfaldigt förswenskade Af Petro Brask Linc. Gotho. Sthm 1685. (487 s.) — Den Anderijke Italiänerns Johannis Bap-tistu Gudelige Betracktelser om Siälenes Kroppzens Paradijsetz eller Himmelens och Helfwetetz Ewigheet / förswenskade af Petro Brask / L. Gotho. Sthm 1685. — Samuel Pufendorfs Innledning till Swänska Historien / Med där till fogad Ökning ställt emot en Fransos / Antoine Varillas benämd; Under Authoris egen Censur uttålkad af Petro Brask Lincopia-Gotho.. ., Sthm 1688. (934 -j- 48 s.) — [Mag. Caspar Neumanns] Gyllende Böne Tempels Fämmte Del / Hwarutinnan är til finnande för ehn Jesum älskande Siäl Ehn Helig och Hiärtelig Sång-Lust / Beprydd med Uthwalda Nya -Psalmer af Tydskan uti wårt Tungomål afsatte ... Sthm 1690. [Innehållsförteckningen på baksidan av titelbladet till Böne Templets första del anger Brask som översättare.] — Samlade Vitterhetsarbeten af Svenska Författare... utgifna af P. Hanselli. Sjunde delen, s. 215—320 [omtryck av Brasks psalmer; delvis otillförlitligt], Ups. 1867.

Källor och litteratur

Källor: Braad, Ostrogothia Literata II, under år 1677 (msr. i Linköpings .Stiftsbibliotek); brev till K. rådet Edward Ehrensteen, UUB och till -översten Karl Gustav Oxenstierna, RA (sign. N. 473); Joannis Schefferi Svecia Litterata, Sthm 1680;i Christelig Lijkpredikan Öfwer... Mag. SamueJ Brask... hållen Aff Nicolao Rudbeckio. Sthm 1668; förorden till översätt-aningarna av Olearius' och De La Serres ovan anförda arbeten; H. Lundström, Bidrag till de kyrkl." böckernas historia under Karl XI :s regering, Kyrkohist. Årsskrift 1930 (s. 143); E. Liedgren, Bidrag till kännedomen •om Petrus Brask och hans litterära verksamhet [Bibelforskaren 1917, s. 253 —276]; dens., Petrus Brask [i Vox Angelica, Sthm 1917 (1918), s. 95—119].

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Petrus Samuelis Brask, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16877, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. LlEDGREN.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16877
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Petrus Samuelis Brask, urn:sbl:16877, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. LlEDGREN.), hämtad 2024-04-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se