Meriter

1. Anders Bratt, f. 14 febr. 1769 i Vartofta-Åsaka, d. 27 febr. 1811 i Greifswald. Föräldrar: kyrkoherden i Åsaka, sedermera i Fröjered, f. d. docenten och adjunkten i matematik vid Åbo akademi Johan Bratt och Johanna Hesselia. Genomgick Skara skola; student i Uppsala 4 okt. 1788; disp. 13 juni 1789 (Specimen academicum de cura veterum legislatorum augendi frequentiam populi; pres. J. F. Neikter) och 30 apr. 1791 (Dissertatio de dubiis recentioribus contra diversam luminis refrangibilitatem; pres. Z. Nordmark); fil. magister 16 juni 1791. Docent i astronomiens teori 30 juli 1795; e. o. kanslist i kanslikollegiets expedition 4 mars 1796; erhöll förslagsrum till professuren i matematik i Åbo efter anförda besvär genom K. M:ts resolution 21 maj 1799 samt tredje förslagsrummet till professuren i astronomi i Uppsala 14 sept. s. å.; professor i matematik och fysik i Greifswald 20 nov. 1800; akademiens rektor 1804. — Ogift.

Biografi

B. hade från fadern ärvt sin matematiska begåvning, och han författade ett flertal disputationer både i Uppsala och Greifswald. I sin Uppsalaavhandling, »De memorabili quodam loco geometrico quarti ordinis», framställde han ekvationen för den 4:e-gradskurva, först påpekad av C. Maclaurin i hans »Geometria organica», som genereras av en skärningspunkt mellan två givna roterande vinklar, då den andra skärningspunkten tvingas följa en likaledes given konisk sektiom som ej går genom vinklarnas spetsar. Professor i Greifswald blev han antagligen på rekommendation av sina gynnare i Uppsala P. F. Aurivillius och Z. Nordmark. Här skrev han bl. a. »De variis physicam tractandi methodis», en kort historik över de exakta naturvetenskaperna, samt sin mest berömda avhandling: »Problema geometricum triangulum datum a dato puncto in duas partes sequales secandi.» Problemet är ju tämligen enkelt och ibehandlingen är analytisk. För syntetisk geometri hade han, i motsats till sin föregångare K. Brisman, en av Samuel Klingenstierna starkt påverkad matematiker, endast ett platoniskt intresse. Han skrev visserligen i de av F. Drotty 1811 försvarade teserna: »In disquisitionibus mathematicis solutiones per geometriam calculo sunt prseferendse», men detta torde ha avseende på den rent analytiska geometrien. Bland sina ämbetsbröder intog B. en aktad ställning och bekämpade kraftigt alla planer på nedläggandet av universitetet. De oroliga tiderna kommo honom dock att tänka på att återvända till Sverige och söka ett prästkall. I detta syfte skrev han en teologisk avhandling, men döden hindrade förverkligandet av planen.

Författare

H. J. Heyman.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Diss. de memorabili quodam loco geometrico quarti ordinis. Upps. 1794. 4: o 12 s. (Diss., resp. E. C. Grenander.) — De annulo Saturni. P. 1—2. Upps. 1797. 4: o 19 s.; 19 s. (Diss., resp. P. 1 G. Kullberg, P. 2 S. Themptander.) — De antiquitate telluris specimen academicum. P. 1—2. Greifswald 1802. 4: o 12 s.; 12 s. (Diss., P. 1 resp. C. P. Brovall, P. 2 A. S. Eristedt). — Afhandling om minsta afståndet emellan tvänne ellipser eller ock en ellips och en parabel, som hafva en gemensam focus (VA Handl., 1803, s. 108—128, pl. 3). — De variis physicam tractandi methodis dissertatio. P. 1—3. Greifswald 1803 . 4: o (8), 8 s.; (6) s., s. 9—16; 12 s. (Diss., P. 1 resp. J. A. Nygren, P. 2 J. Janzon, P. 3 C. J. Drysén.) — Pro-blema geometricum triangulum datum a dato puncto in duas partes tequales secandi. Greifswald 1807. (Diss., resp. J. P. Carlmark.) — De motu corporis e luna projecti. Greifswald 1809. 4: o 16 s. (Diss., resp. A. G. Törnquist.) — Diss. de satisfactione Christi vicaria. Greifswald 1810. 45 s. (Diss., resp. C. Ziemssen.) — Ueber die projectirte Aufhebung der Universität zu Greifswald. Greifswald 1810. 56 s. (Anon.) — Har dessutom utgivit tre teser (1810, 11) samt presiderat för en av respondenten förf. avhandling (1804).

Källor och litteratur

Källor: Åbo universitetskanslers skrivelser till K. M:t 15 jan. och 28 . 1799, Uppsala universitetskanslers inkomna handl. och koncept, RA. — T. Kosegarten, Manibus Andreæ Bratt (1815-); T. G. L. Kosegarten, Geschichte der Universität Greifswald, 1 (1857).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Bratt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16882, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. J. Heyman.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16882
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Bratt, urn:sbl:16882, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. J. Heyman.), hämtad 2024-04-25.