Meriter

Broberg, Johan Valentin, f. 14 febr. 1825 i Stockholm, d. 28 aug. 1887 därstädes. Föräldrar: sidenkramhandlaren Johan Broberg och Sofia Eleonora Körner. Genomgick Klara skola och Stockholms gymnasium; student i Uppsala 8 juni 1844; disp. 26 maj 1847 (Quæ a rege Caroli XI ad ducem Gottorpiensem restituendum intra annos MBCLXXIX–MDCLXXXIX sint acta, dissertatio academica, p. VI; pres. K. F. I. Wahrenberg); fil. kand. 18 juni 1851; började studera anatomi vid Karolinska institutet i Stockholm hösten s. å; disp. i Uppsala 26 maj 1854 (Om pesten i Stockholm 1710; pres. J. H. Schröder); fil. doktor 9 juni s. å.; undergick första avdelningen av kirurgie magisterexamen vid Karolinska institutet 23 maj 1855; kirurgie kand. 24 maj s. å; avlade andra avdelningen av kirurgie magisterexamen 23 febr. 1859; kirurgie magister 21 dec. 1861. Stipendiat i fältläkarekåren 25 aug. 1851–1854; underläkare vid allmänna garnisonssjukhuset 1851–52; extra läkare vid Kalmar regemente 17 maj 1852; karantänsläkare vid Furusund och därefter vid Beten under koleratiden 1853; extra läkare vid Fårösund under koleraepidemien 13 sept. 1854; bibliotekarie vid Karolinska institutet 7 juni 1855; tillika protokollförare och sekreterare därstädes 1856–64; föreläste i medicinens historia därstädes årligen i maj månad 1856–74 och därefter med längre mellanrum; tjänstgjorde även som biträdande läkare vid gymnastiskt-ortopediska institutet 1857–79. Ledamot av Svenska läkaresällskapet 1862 och av Svenska fornskriftssällskapet 1867; med. hedersdoktor 5 juni 1879 vid universitetets i Köpenhamn jubelfest; RVO s. å. — Ogift.

Biografi

B. hade redan börjat sina medicinska studier och innehaft karantänsläkarbeställning, då han (1854) disputerade för vinnande av filosofie doktorsgrad. Hans avhandling var ägnad åt ett medicinskt ämne, pesten i Stockholm 1710, och var ett utmärkt arbete, som utkom i två upplagor och fördelaktigt vittnade både om B:s lärdom och stilistiska förmåga. Med anledning av sin lyckade debut som medicinsk historiker anställdes B. som bibliotekarie vid Karolinska institutet. I samband därmed erhöll han skyldighet att föreläsa i medicinens historia och behandlade under en lång följd av år under kortare kurser skilda delar av det stora ämnet. Hans föreläsningar besöktes både av studerande, professorer och praktiserande läkare i huvudstaden. Utmärkta både genom sitt innehåll, sin form och sitt underlag av gedigen forskning, trycktes de senare dels i oförändrat skick, dels ytterligare bearbetade. Så hade hans innehållsrika, tyvärr oavslutade »Bidrag från vår folkmedicins vidskepelser till kännedomen om våra äldsta tider» (1878) sitt ursprung från föreläsningar vid Karolinska institutet. En annan förtjänst om vår medicinska historia inlade B. genom att i Karolinska institutets festskrift vid Köpenhamns universitets fyrahundraårsfest 1879 avtrycka ärkebiskopen Olaus Martini's läkarbok, en upplaga, vars värde ytterligare förhöjdes genom en välskriven och värdefull medicinsk-historisk inledning och kommenterande anmärkningar. B. förenade med flit och grundlighet omfattande kunskaper i historia och teoretisk medicin, och hans förmögenhet gav honom tillfälle att följa sina intressen utan hinder av förvärvsbekymmer. Men han arbetade mycket långsamt och omständligt, och han blev aldrig den uppryckande och banbrytande lärare och författare i medicinens historia, för vilken utrymme funnits just vid denna tid, då ämnet började införas i medicine kandidatexamen. I sin bibliotekariebefattning ådagalade B. samma förtjänster och begränsning som i sin vetenskapliga verksamhet. Trots den plikttrohet, varmed han ägnade sig åt sitt kall, utvecklades biblioteket ej i samma tempo som under företrädaren. — Ett uppmärksammat inlägg, som på samma gång vittnade om hans humanistiska bildning, gjorde B. år 1860 under striden mellan universiteten och Karolinska institutet rörande sistnämnda institutions utvidgande såsom medicinsk läroanstalt. Gentemot föreställningarna om universiteten såsom universella läroanstalter (universitas litterarum) hävdade B. i skriften »Om universitets-idéens betydelse», att ur termen universitet (av universitas = korporation, gille, skrå) ej kunde härledas något krav på »alla vetenskapers sammanboende på ett ställe» — en tanke, som återgår i inskriften på institutets Nobelmedalj, där det heter: »Reg. universitas med. chir. Carol.»

Författare

C. M. Fürst

Arkivuppgifter

B:s ganska omfattande skriftliga kvarlåtenskap har tillfallit Karolinska institutets bibliotek och förvaras där som en särskild samling (sign. 62—64 a, b). Där finnas sålunda, jämte brev, ritningar och utkast samt föreläsningsanteckningar från B:s egen studietid, manuskript till flera av hans föreläsningar och tryckta arbeten, däribland »Bidrag till läkekonstens historia i Sverige, 1. Om ursprunget till den svenska folkmedicinen, dess läsningar och signerier», manuskript till ett arbete »Sveriges medicinska historia, första afdelningen» och »Medicinens historia», utkast kallade »Medicinens historia», »Herbarium», en översättning av H. Smid, »En skön, lystig ny Urtegaard» (skriven i Malmö 1546, tryckt i Rostock 1599) samt anteckningar om seder och bruk hos allmogen.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om pesten i Stockholm 1710. Sthm 1854. 48, (2) s. (Diss. Ups., prées. J. H. Schröder.) 2: a uppl. Sthm 1879. (4), 65 s. — Föreläsningar i medicinens historia. Ser. 1—2. Sthm 1856, 58. (4), 124 s. — Om universitets-idéens betydelse. Sthm 1860. 23 s. — Om den animala magnetismen och 18.de århundradets mysticism. Trenne föreläsningar. Sthm 1866. 105 s. (Medicinskt archiv, D. 3, N:o 1.) — Bidrag från 'vår folkmedicins vidskepelser till kännedomen om våra äldsta tider. Afd. 1*. Sthm 1878. (6), 114 s. — Om »Hjärnes testamente» (Hygiea, Bd 42, 1880, s. 283—286). — Öfversigt af koppornas och deras behandlings historia. Föreläsningar, hållna å Karolinska institutet maj 1877 (ibid., Bd 42, s. 459—476; Bd 43, 1881, s. 253—259, 287—299, 537—557). — Dessutom smärre artiklar och referat i Hygiea, Förhandl. vid Sv. läkare-sällsk. sammankomster m. fl.

Utgivit: Olai Martini Läkiare book, efter en i Karolinska mediko-kirurgiska institutets bibliotek befintlig handskrift utg. med en inledning och anmärkningar. Sthm 1879. 22, '57 s. (Även i Skrifter tillegn. universitetet i Kjöbenhavn vid dess fyrahundra-årsfest af Karolinska med.-kirurg, inst. .i Stockholm, Sthm 1879.)

Handskrifter: se texten.

Källor och litteratur

Källor: A. J. Bruzelius, Sveriges läkare-historia, 3:e följden, 1—2 (1886—99); Karolinska institutets historia, 2—3 (1910).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Valentin Broberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16975, Svenskt biografiskt lexikon (art av [a:14596:C. M. Fürst]), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16975
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Valentin Broberg, urn:sbl:16975, Svenskt biografiskt lexikon (art av [a:14596:C. M. Fürst]), hämtad 2024-04-19.