Olof August Brodin

Född:1840-08-12 – Gävle församling, Gävleborgs län
Död:1911-01-31 – Gävle församling, Gävleborgs län

Skeppsbyggmästare, Redare, Föreningsgrundare, Kommunalman


Band 06 (1926), sida 325.

Meriter

Brodin, Olof August, f. 12 aug. 1840 i Gävle, d. 31 jan. 1911 därstädes. Föräldrar: sjökaptenen Olof Brodin och Katarina Kristina Norman. Elev vid Gävle högre lärdomsskola; anställd dels på P. C. Rettig & C:os kontor, dels vid faderns varv; genomgick skeppsbyggeriinstitutet i Karlskrona; en av stiftarna av Gävle skarpskytteförening 1860; skeppsbyggmästare och skeppsredare i Gävle 1867–1909; stadsfullmäktig 1871–1907, ledamot (sedermera ordförande) av handels- och sjöfartsnämnden 1873–1910, ledamot av drätselkammaren 1876–85 och av drätselkammarens byggnadsavdelning 1886–87 och 1890–95 (v. ordförande 1886–87) samt suppleant i byggnadsnämnden; ledamot av navigationsskolans direktion från 1881 (ordförande 1907); ledamot av styrelsen för Gävle-Ockelbo järnvägs a.-b. 1882–1910; landstingsman 1882–92; ledamot av riksdagens andra kammare för Gävle stad 1887 B–1893 och 1897–1905 och var därunder bl. a. valman vid justitieombudsmannavalen 1888, 1889, 1893 och 1897–99, ledamot av första särskilda utskottet (sjölagsutskottet) 1891, av opinionsnämnden 1897, av andra särskilda utskottet (pensionsförsäkringsutskottet). 1898, av särskilda utskottet (ang. ersättning för olycksfall i arbete) 1900 samt av bevillningsutskottet 1901–05 (lagt.); en av stiftarna av och direktörerna i Nordisk skibsrederforening 1889–1905; ledamot av sjö-fartsnäringskommittén 8 jan.–12 sept. 1890; styrelseledamot i Gävle stads sparbank s. å.–1891 samt huvudman därstädes från 1894; ledamot av handels- och sjöfartskommittén 1 juli–29 okt. 1898; stiftare av Sveriges redareförening samt v. ordförande i styrelsen och ordförande i fullmäktige däri 1908; var dessutom ordförande i sjömanshusdirektionen, ledamot av styrelsen för Axel och Lully Rettigs barnhem och av handelskammaren i Gävle samt fullmäktig i handelsföreningen, förste ordförande i Gävle arbetarförening, v. ordförande i Gävle fastighetsägareförening samt ledamot av segelsällskapet. Erhöll 1869 guldmedalj för sina förtjänster vid branden i Gävle; RVO 1890; KVO2kl 1900.

Gift 20 okt.  1868 med Axeline Bernhardina Cecilia Hjertstedt, f. 19 maj 1848, d. 5 jan. 1906, dotter till instrumentmakaregesällen Adolf Gidon Hjertstedt i Stockholm.

Biografi

Den livliga varvsverksamhet, för vilken Gävle blivit berömt, skulle under 1800- talets sista hälft så gott som alldeles ha upphört, om ej B:s ansträngningar hållit rörelsen vid liv. B:s fader var anställd som konstruktör hos den bekante skeppsbyggmästaren L. A. Bång, som arrenderade Gävle stads norra varv, men etablerade sig iseder-mera som egen skeppsbyggmästare på det s. k. Fiskarevarvet söder om Gavleån 1849. Här fick B. tidigt sin första skolning, som sedan kompletterades i Karlskrona skeppsbyggeriinstitut, där han avlade examen vid tjugu års ålder. Efter faderns flod 1867 övertog B. varvet och fortfor att driva det till 1909, då rörelsen nedlades till följd av storstrejken. Under denna tid utgingo närmare 200 fartyg av olika slag från varvet. I förening med trafikchefen K. Hyckert och skeppsredaren J. A. Bång, son till den förut nämnde, hade B. emellertid redan 1873 anlagt ett nytt, bättre beläget varv på Brynäsudden strax utanför åmynningen. Detta varv övertogs s. å. av Gefle varvsaktiebolag, men företaget gick med förlust och måste 1876 försättas i konkurs. Verksamheten återupptogs 1883 av Aktiebolaget Atlas i Stockholm, som offrade betydliga belopp på nybyggnader men måste nedlägga rörelsen redan 1886, året innan B:s sista mera betydande konkurrent, firman P. C. Rettig & C:o nedlade sitt varv. Under någon tid arrenderade därpå B. varvet på Brynäsudden och utförde där haverireparationer, men 1896 övertogs varvet av Aktiebolaget Gefle verkstäder. Det blev nu moderniserat, och rörelsen bedrevs icke utan framgång, tills firman 1910 råkade på obestånd. Ett nytt bolag, Aktiebolaget Gefle varv och verkstäder, blev nu ägare, tills varvet 1915 inköptes av B:s son, skeppsredaren Erik Brodin, som först drev rörelsen för egen räkning men 1917 bildade Erik Brodins varvs aktiebolag, varefter en storartad men kortvarig blomstring följde.

Såsom skeppsredare utövade B. en mycket omfattande verksamhet. Bl. a. gingo hans fartyg i fraktfart på La Platafloden och flerstädes på Sydamerikas kuster. Sjöfarten var B:s livs stora intresse, och både som kommunalman och riksdagsman arbetade han för dess bästa. Från sitt första inträde i andra kammaren gjorde han sig bemärkt som utpräglad frihandlare, han stred »tappert för lättnader i tullen på skeppsbyggnadsmaterialier i avsikt att möjliggöra en svensk skeppsbyggnadsindustri i större skala, och han motionerade även om tullfrihet för inköpta fartyg i syfte att den svenska handelsflottan skulle tillföras en välbehövlig förstärkning av tonnage». B. var med bland stiftarna av Nordisk skibsrederforening och var ledamot av dess styrelse från början till 1905, då han utgick på grund av unionskrisen. 1908 tog han initiativet till bildande av Sveriges redareförening.

I Gävle togs B. i anspråk för en mångfald kommunala värv, och hans arbetsförmåga räckte till allt. I över trettio år var han stadsfullmäktig och ledamot av handels- och sjöfartsnämnden och i tjugu år ledamot av drätselkammaren. Vidare var han ordförande i sjömanshusdirektionen och i navigationsskolans direktion. B. var även en av stiftarna av Gävle skarpskytteförening och fick vid dess femtioårsjubileum 1910 dess minnesmedalj. Också för Gävle arbetarförening intresserade sig B. och var en tid dess ordförande.

Författare

P. Elfstrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Muntliga meddelanden; nekrologer i Gefle dagblad, Gefleposten och Norrlandsposten; J. Ekelund, Gefle stads hamn (1905); Svensk industri i ord och bild, 1 (1918—20).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof August Brodin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16985, Svenskt biografiskt lexikon (art av P. Elfstrand.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16985
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof August Brodin, urn:sbl:16985, Svenskt biografiskt lexikon (art av P. Elfstrand.), hämtad 2024-04-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se