Biografi

Brusewitz, släkt, utgörande en gren av en gammal medeltidssläkt frän Mecklenburg, vilken 1251 flyttade till Pommern, varest den ännu fortlever. Grenar av släkten hava funnits även i Schlesien och Polen. Till Göteborg inflyttade mot slutet av 1600-talet Martin B. (f. 1646, d. 1720), vilken blev handlande därstädes och fader till assessorn i Svea hovrätt Martin B. (f. 1687, d. 1740), vars släktgren, den s. k. Stockholmsgrenen, utdog i förra hälften av 1800-talet, och till handlanden och rådmannen i Göteborg Johan Fredrik B. (f. 1690, d. 1742). Av dennes söner blev den äldre, sidenfabrikören och bolagskamreraren i Göteborg Jacob Gabriel B. (f. 1726, d. 1781) stamfader för den s. k. västgötagrenen, och den yngre, justitieborgmästaren i Göteborg Carl Gustaf B. (f. 1733, d. 1800), stamfader för den s. k. Göteborgsgrenen, till vilken samtliga nedannämnda släktmedlemmar höra. Justitieborgmästaren Carl Gustaf B. hade två söner, justitieborgmästaren i Göteborg, lagmannen Eric Elias B. (f. 1771, d. 1846), vars ättlingar utgöra den äldre Göteborgsgrenen, och grosshandlaren i Göteborg Gustaf B. (f. 1777, d. 1828), vars ättlingar bilda den yngre Göteborgsgrenen. Bland den äldre grenens medlemmar märkas justitieborgmästaren Eric Elias B:s söner a) expeditionssekreteraren Carl Gustaf B. (f. 1801, d. 1876), fader till kommendörkaptenen Eric Cornelius B. (se nedan 3), b) grosshandlaren i Göteborg Elis Fredric B. (f. 1802, d. 1867), fader till myntdirektören Emil Henric B. (se nedan 2), samt c) stärbhusnotarien i Göteborg Adolph B, (f. 1808, d. 1870), farfader till professor skytteanus Axel B. (se nedan 4). Till den yngre Göteborgsgrenen höra bl. a. den ovannämnde grosshandlaren Gustaf B:s söner artisten och intendenten Gustaf Henrik B. (se nedan 1) och industriidkaren Fredrik Ludvig B. (f. 1816, d. 1888), vilken efter utbildning i utlandet år 1853 erhöll ledningen av Limmareds glasbruk samt anlade Bollsjö glasbruk 1857 och Strömsfors glasbruk 1871. Åren 1867–75 var han ledamot av första kammaren, där han yttrade sig särskilt i finansiella frågor och bl. a. var ledamot av statsutskottet 1869–75.

Brev från medlemmar av släkten Brusewitz finnas i M. Lagerbergs saml. i KB.^[1]

Författare

Källor och litteratur

Källor: Göteborgs domkyrkoförsamlings död- och begravningsbok samt bouppteckning efter Johan Fredrik B., Göteborgs landsarkiv. — W. Berg, Samlingar till Göteborgs historia, 1 (1882); G. Elgenstierna, Sv. släktkalendern 1912, 13, 15—16, 19; C. Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669— 1906 (1907); L. M. V. Örnberg, Sv. slägtkalender 1886.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Brusewitz, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17082, Svenskt biografiskt lexikon (art av
), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17082
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Brusewitz, släkt, urn:sbl:17082, Svenskt biografiskt lexikon (art av
), hämtad 2024-04-24.