Arvid Sture Bruzelius

Född:1799-03-09 – Västra Tommarps församling, Skåne län (På Tågarp)
Död:1865-01-28 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Läkare, Botanist, Obstetriker, Kirurg


Band 06 (1926), sida 569.

Meriter

3. Arvid Sture Bruzelius, den föregåendes kusin och broder till B. 1, f. 9 mars 1799 på Tågarp i Västra Tommarps församling, d. 28 jan. 1865 i Lund. Efter skolgång i Lund student därstädes 9 jan. 1816; disp. 5 apr. 1819 (Dissertatio theologica de summo theologicae dogmaticse principio. Specimen examinis pastoralis; pres. M. Bruzelius); filol. kand. 19 dec. 1820; fil. kand. 21 maj 1823; disp. 31 maj s. å. (Aphorismi botanici, p. XII; pres. K. A. Agardh); fil. magister 20 juni s. å.avlade med. farm. examen 8 juni 1826; med. kand. 15 dec. s. å.; med. lic. 6 juni 1828; disp. 20 juni 1829; med. doktor 30 nov. s. å.; kirurgie magister 7 nov. 1831; företog ett flertal studieresor i södra Sverige, Norge och Tyskland. Docent i botanik 27 mars 1824; tf. botanisk demonstrator under tre månader 24 juli 1826; extra bataljonsläkare vid skånska husarregementet 25 jan. 1827—5 nov. 1829; andre läkare vid länslasarettet i Lund 3 febr. 1827; docent i obstetrik (med bibehållande av docenturen i botanik) 26 jan. 1829; e. o. adjunkt i obstetrik 11 nov. 1831; förste läkare vid länslasarettet i Lund 1 okt. 1835 till sin död; förordnades 20 nov. s. å. att bestrida undervisningen i kliniska institutet; uppfördes på andra förslagsrummet till professuren i botanik och ekonomi i Lund 3 febr. 1836; disp. 7 nov. 1840 för teologisk examen men blev ej prästvigd; uppehöll (efter olika förordnanden) professuren i obstetrik i Lund under femton terminer ht. 1840—ht. 1847; direktör för kliniska institutet i Lund 9 juli 1844 och tillika lärare vid undervisningsanstalten för barnmorskor i Lund 31 okt. s. å., vilka befattningar han bibehöll till sin död; uppfördes på första förslagsrummet till professuren i kirurgi och obstetrik i Lund 13 jan. 1845 och, sedan platsen efter besvär ånyo förklarats ledig, på andra förslagsrummet 18 mars 1847; kallades av patronus till kyrkoherde i Igelösa och Västra Odarslöv 1846 och 1859, men avböjde kallelsen; e. o. professor i kirurgi och obstetrik i Lund. med säte och stämma i medicinska fakulteten 3 dec. 1847; intendent vid Ramlösa brunn 1852—53; uppehöll professuren i kirurgi och obstetrik ht. 1856—vt. 1858; uppfördes på andra förslagsrummet till professuren i kirurgi och obstetrik i Lund 24 apr. 1858; erhöll avsked från e. o. professuren i samma ämnen 12 dec. s. å. LFS 1824; RVO 1837; ledamot av Svenska läkaresällskapet 1843; RDDO 1857; RNO 1858.

Gift 21 maj 1833 med Fredrika Maria Borg, f. 7 maj 1815, d. 30 sept. 1888, dotter till färgerifabrikören Jöns Peter Borg i Lund.

Biografi

B. utgick som lärjunge från Lunds medicinska fakultet på en tid, då denna — under 1800-talets första decennier — hade som medlemmar så verkligt framstående män som anatomen Arvid Henrik Florman, lika utmärkt som forskare och som lärare, den originelle och geniale Eberhard Zakarias Munck af Rosenschöld, den förtjänte obstetrikem Karl Fredrik Liljewalch, uppburen både som praktiker och undervisare. B. blev också själv en mycket dugande praktisk läkare med stort anseende särskilt som kirurg och obstetriker och var under många år ej blott Lunds stads utan hela Skånes mest ansedde och vid svåra sjukdomsfall mest anlitade läkare. Under nära trettio år var Lunds lasarett B: s' förnämsta verksamhetsfält, där han först under mer än ett decennium skötte sjukvården å alla sjukavdelningarna och senare förestod de kirurgiska och obstetriska avdelningarna. Dessutom gav han, ehuru blott e. o. professor utan avlöning av universitetet, under många år å lasarettet de medicine studerande praktisk handledning i kirurgi. I denna sin dubbla verksamhet på lasarettet ådagalade han enligt vad hans lärare och företrädare å Lunds lasarett, professor K. Gr. Schönbeck, betygat »en ovanlig förmåga att använda och meddela  sina kunskaper». Som kirurg var B. en habil och lycklig operatör med för sin tid vackra operationsresultat. Han uppgives hava varit •en mycket prydlig man, som i det operativa arbetet iakttog noggrann renlighet, vilket av många den tidens kirurger på ett olyckligt isätt försummades — så brukade han exempelvis, enligt vad den muntliga traditionen förtäljer, påtaga sig ren skjorta före varje större operation; flertalet kirurger den tiden bytte snarare skjorta efter en operation. Vidare berättas om B., att han vid sin sårbehandling begagnade sig av lapislösning, som sedan visat sig vara ett starkt antiseptikum, ännu i användning inom kirurgien för vissa Ändamål. Beträffande B: s' praktiska skicklighet som kirurg påpekades av konsistoriet i Lund — i ett dess. yttrande i en befordringsfråga — »de många faktiska intyg, som. dagligen vandra levande och tacksamma omkring i stad och land».

För B. var den stora motgången och missräkningen i livet helt säkert, att han trots sin mångåriga, högt skattade verksamhet på Lunds lasarett, sitt stora anseende som praktisk kirurg och sitt vikarierande som professor under tillsammans ej mindre än nitton lästerminer dock aldrig uppnådde att bliva ordinarie professor. Vid två tillfällen var han nära målet men blev båda gångerna efter segslitna och uppmärksammade befordringsstrider förbigången. År 1846, då professuren i kirurgi och obstetrik skulle tillsättas efter Liljewalch, uppfördes B. först av konsistoriet på första rummet men blev, då tjänsten på grund av klagomål ånyo ledig-förklarats, vid ärendets förnyade behandling åtminstone delvis tack vare professorn i praktisk medicin J. Sönnerberg, som sedan gammalt var mindre välvilligt stämd mot honom, uppförd på endast andra rummet, vilket hade till följd, att den redan rätt åldrige professor J. B. Framberg, som egentligen var anatom och aldrig utövat någon nämnvärd praktisk verksamhet som kirurg, erhöll transport till professuren i fråga. Än smärtsammare kändes för B. utgången av konkurrensen till samma professur år 1858, då den mer än tjugufem år yngre K. J. Ask vid utnämningen föredrogs framför honom, ehuru han erhållit förord av både universitetets prokansler, biskop J. H. Thomander, och kansler, greve Gr. A. V. Sparre. Vid dessa befordringsfrågor anfördes mot B., att han ej var tillräckligt .vetenskaplig; han hade ej »gjort sig särskilt känd som författare i sin vetenskap», som en hans medsökande mot honom anmärker. Säkerligen var denna kritik ej obefogad, då B: s' vetenskapliga barlast ej var stor, om också J. F. Dieffenbach, Tysklands dåvarande främste kirurg, uttalade sig rätt erkännsamt om hans avhandling rörande trepanation å skallen. B: s' förtjänster lågo framför allt i hans praktiska skicklighet som läkare och kirurg. Från mer allmän synpunkt är hans största betydelse den att hava varit den förste verklige kirurgen i Lund — de som före honom vid universitetet representerade kirurgien voro huvudsakligen anatomer — och att hava infört klinisk undervisning vid sjuksängen i kirurgi vid Lunds universitet.

Beträffande B: s' person meddelar hans släkting A. J. Bruzelius i Sveriges läkarehistoria: »B. hade ett humant och behagligt väsende, och i hela sitt sätt att vara var han en man av värld. Han hade mycket sinne för musik och en särdeles vacker sångröst.»

— Jämte professorerna B. F. Fries, N. H. Loven och K. J. Sundevall samt kyrkoherden K. A. Bergman tog B. initiativet till instiftandet av Akademiska föreningen i Lund (1830).

Författare

Gustaf Petrén.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten

Tryckta skrifter: Artiklar i nedan nämnda av B. utgivna periodiska publikationer. Tryckta arbeten: Observationes in genus Charas. Lund 1824. 24 s. (Diss.,. resp. E. Liljewalch.) — Om en förlossning, fullkomligt hindrad genom ei> benväxt. Lund 1829. 24 s. (Gradualavh.) — De Christo passionem, mortem et resurrectionem suam prsedicente. Lund 1840. 4: o 16 s. (Diss., resp. A. Kahl.) ¦—¦ In doctrinam trepanationis cranii meletemata. Lund 1846. 70, (1) s., 2 pl. (Diss., resp. F. A. Lundberg; även på tyska i Zeitschr. f. Erfahrungsheilkunst,. 1847.)

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 3 dec. 1847, 23 juli 1858 (meritförteckn.),-RA. — Nekrologer i Lunds weckoblad och Malmö snäll post; J. Borelius, Historik öfver Lunds lasaretts uppkomst och utveckling (Årsberättelse för år 190Ö från Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, 1901); Efterräkning i fråga om chirurgiska professionen i Lund (Bihang t. Snällposten N:o 132, 4 nov. 1858); M. Weibull & E. Tegnér, Lunds universitets historia 1668—1868 (1868); A. H. Wistrand, A. T. Bruzelius & C. Edling-. Sveriges läkarehistoria, N. F. (1873).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Arvid Sture Bruzelius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17090, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustaf Petrén.), hämtad 2019-03-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17090
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Arvid Sture Bruzelius, urn:sbl:17090, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustaf Petrén.), hämtad 2019-03-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se