Magnus Bruzelius

Född:1786-08-10 – Västra Tommarps församling, Skåne län (I Västra Tommarps prästgård)
Död:1855-01-29 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Präst, Historiker, Arkeolog


Band 06 (1926), sida 562.

Meriter

1. Magnus Bruzelius, f. 10 aug. 1786 i Västra Tömmarps prästgård, d. 29 jan. 1855 i Lund. Föräldrar: kontraktsprosten Nils Nilsson Bruzelius och Johanna Charlotta Sommar. Student i Lund 12 juni 1799; disp. ;20 nov. 1802 (Commentatio academica de Boiorige cimbrorum Italiam invadentium duce; pres. J. Lundblad); filol. kand. 14 dec. 1804; fil. kand. 18 maj 1805; disp. 12 juni s. å. (Dissertatio philosophica de origine et natura disciplinee, quam metaphysicam dicunt; pres. M. Fremling); fil. magister 23 juni s. å. ; bevistade J. J. Berzelius' föreläsningar i kemi 1807. Docent i kemi vid Lunds universitet 15 febr. 1809; kollega vid Lunds lärdomsskola 14 nov. 1810; tillika e. o. adjunkt vid Lunds universitet 6 aug. 1817; prästvigd 5 aug. 1819; kyrkoherde i Löderup och Hörup 14 jan. 1824; prost över egna församlingar 24 maj 1826; riksdagsfullmäktig för Lunds stift 1834. Erhöll av Svenska akademien Lundbladska priset 1822; LNO 1850; LFS 1816; KorrespHA 1831; ledamot av Götiska förbundet (under namnet Svipdager) och av Det K. nordiske oldskrift-selskab.

Gift 31 jan. 1826 med Sofia Vilhelmina Johansson, f. 3 febr. 1805, d. 23 aug. 1866, dotter till kofferdikaptenen Peter Johansson i Stockholm.

Biografi

Fysiker, arkeolog, historiker och präst, hörde B. till de män, som överförde naturforskningens empiri till humaniora. Medarbetare till K. A. Agardh under olika skeden av sin bana, utgör han ett slags parallelltyp till denne, om än på underordnat plan. Efter en disputation 1808 om Rumfords nya upptäckter inom värmeläran drogs han över till den talrika krets av antikvariskt intresserade vid Lunds universitet, som efter sekelskiftet, bland dess både lärare och lärjungar, växte fram kring den kände fornforskaren N. H. Sjöborg. Frukten av detta akademiskt-arkeologiska intresse blev en serie privata fyndsamlingar från särskilt Skånes (och Blekinges) förhistoriska tid. Bland dem synes B: s' kollektion, genom att förena en avsevärd omfattning (»3 á 400 nummer») med en utpräglat lokal inriktning (Trälleborgstrakten), ha varit en av de värdefullare. Sten-sakerna i denna samling beskrevos och klassificerades i en av B. som akademiadjunkt författad och under honom ventilerad avhandling 1816—18, bronsföremålen däremot i fyra årgångar av Götiska förbundets tidskrift Iduna. B. fäster, likt sin lärare och sina studiebröder (av vilka Agardh skänkt honom ett par dyrbarare fynd), ett väsentligt avseende vid själva propagandan för de försummade fornlämningarnas bevarande eller insamlande. Men han föregrep också tekniskt den metodiska vetenskapliga bearbetning av hopat antikvariskt stoff, på vilken dåtiden väntade. Detta framgår såväl av hans grundläggande omsorg om sina avbildningar som av hans rikhaltiga, jämförande belägg ur utländsk facklitteratur och hans ivriga, personliga kontakt med danska lärde på området.

Ett starkt pedagogiskt intresse, som förenade B. och Agardh, kom dem att gemensamt utarbeta dels en grammatik i franska (det grundläggande främmande språket), dels en översättning; i sammandrag (och med inledningar) av Pestalozzi's »Elementarbücher», första delen. Såsom ett komplement till detta. sammandrag (där biologien och räkneläran fallit på Agardh's lott) kan man anse B: s' »Sverges historia för ungdom», som utkom i fyra upplagor. Liksom de två föregående hjälpredorna så gör också denna historia en bestämd front mot gängse slentrian: dels det själlösa minneskramet, dels den upplysta, kulturella hyperkritiken i vår historiska undervisning. Den empiriska utgångspunkten ledde här B., till ett övertygat försvar för de »forntida» sagor och medeltida legender, som visserligen icke alltid vore exakta i detaljer men i stort, med sin »okonstlade» utläggning, träffade det centrala i historiens personligheter och situationer. Målet vore en eggande och varaktig vision av det förgångna, »liksom ett skönt landskapsstycke står för inbillningen i hela sin glans och fullständighet». Det tekniskt ytliga men principiellt framtidsdigra programmet medförde å ena sidan ett återupptagande i läroböckerna av redan utmönstrat gods (Snorre), å den andra en utsträckning av det episka momentet till jämväl periferiska ting (Birger jarls mor, kung Valdemars oäkta ättlingar). Anders Fryxell, vars »Berättelser» började utkomma ungefär tio år efter den Bruzeliska historiens första upplaga, ärvde den senares både fel och förtjänster. Dock är B. genomgående svagare, i den pedagogiska utformningen, framför allt i fråga om Nyare tiden, där hans hand alltmer slappnat. — Även i kyrkopolitiska frågor samverkade B. på 1830-talet med Agardh: så i frågan om prästbristen i Lunds stift samt prästbildningen vid rikets akademier.

Det porträtt, som stundom reproduceras såsom föreställande B., återger enligt uppgift av hans broders sonson, apotekaren Nils Bruzelius, icke dennes drag. Något porträtt av B. synes ej existera.

Författare

W. Carlgren.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Fransysk grammatik. Lund 1807. (8), 125 s. (Tills, med C. A. Agardh.) —• Diss. phys.-chem. theoriam Rumfordii de propagatione calorici in fluidis exponens. Lund 1808. 4: o 15 s. (Diss., resp. J. Holmberg.) — Beskrifning på några antiqviteter af koppar funna i Skytts härad, Malmöhus län (Iduna, H. 6, 1816, s. 45—72, pl. 1; undert.: B—s). — Specimen antiquitatum borealium. P. 1—3. Lund 1816—18. 4: o 26 s., 2 pl. -f- tit.-bl. (Diss., resp. C. A. Rääf m. fl.) — Nordiska fornlemningar (Iduna, H. 7, 1817, s. 189—205, 1 pl.; H. 8, 1820, s. 89—105, pl. 1; undert. B—s). — Svcrges historia för ungdom. D. [1]: 1—2 & 2. Lund 1817—27. (4), XX, 156 s.; (4), 247 s.; (4), 609, (2) s. 4:e tillökta och förb. uppl. Lund 1833. (4), 728' s. — Diss. theol. de summo theologiae dogmaticae principio. Lund 1819. 4: o 22 s. (Diss., resp. A. Bruzelius.) — Nordiska fornlemningar från Skåni (Iduna, H. 9, 1822, s. 285—333, pl. 1, fig. 1—21; undert.: B—s).

översatt: H. Pestalozzi, Elementarböcker. D. 1*. Lund 1812. VIII, 57, 47, 183 s., 3 tab. (Tills, med C. A. Agardh.)

Utgivif Handlingar rörande prestbristen i Lunds stift samt prestbild-ningen vid rikets academier. Lund 1836. IV, 262 s. (Tills, med C. A. Agardh.)

Källor och litteratur

Källor: Lunds kanslers koncept 1809 och 1817, Lunds akademis skrivelse till samme kansler 2 febr. 1809, RA. — G. Anrep, Sv. slägtbokc.r, 1 (1871); S. Cavallin, Lunds stifts herdaminne, 4 (1857); M. Ekdahl, Matrikel öfver Lunds stift... 1832 (1832); R. Hjärne, Götiska förbundet och dess hufvudmän (1878).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Magnus Bruzelius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17093, Svenskt biografiskt lexikon (art av W. Carlgren.), hämtad 2019-10-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17093
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Magnus Bruzelius, urn:sbl:17093, Svenskt biografiskt lexikon (art av W. Carlgren.), hämtad 2019-10-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se