Nils G Bruzelius

Född:1826-04-28 – Västra Tommarps församling, Skåne län
Död:1895-04-23 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Gymnasierektor, Museiintendent


Band 06 (1926), sida 572.

Meriter

4. Nils Gustaf Bruzelius, den föregåendes brorson, f. 28 apr. 1826 i Västra Tommarps församling, d. 28 apr. 1895 i Lund. Föräldrar: prosten Johannes Bruzelius och Sofia Jakobina Kruse. Elev vid Lunds katedralskola 1839; student i Lund 8 okt. 1842; disp. 14 juni 1845 (Observationes zoologicae, 2; pres. V. Liljeborg); filol.-fil. kand. 12 juni 1847; disp. 21 juni s. å. (Theorierna angående menniskoslägtets racer, 8; pres. E. S. Bring); fil. magister 23 juni s. å.; vistades för studier i Köpenhamn 1 mars—aug. 1857 och besökte med understöd av universitetets större resestipendium Danmark, Tyskland, Schweiz och (Frankrike 1858 samt företog även senare utländska resor, bl. a. till arkeologkongresserna i Köpenhamn 1869 och Bologna 1871. E. o. amanuens vid Lunds universitets historiska museum och myntkabinett 29 maj 1849; amanuens därstädes 30 aug. 1851; e. o. biblioteksamanuens 24 dec. s. å.—okt. 1855; förordnades 10 mars 1855 att vid historiska museet och myntkabinettet bestrida föreståndarens göromål, tills professor i historia bleve utnämnd; docent i nordisk arkeologi vid Lunds universitet 18 maj s. å.; examinerade i studentexamen ht. 1856—ht. 1860; adjunkt vid Malmö h. elementarläroverk 12 dec. 1860; rektor vid Ystads 1. elementarläroverk 26 apr. 1865; åtnjöt tjänstledighet på grund av sjukdom irån dec. 1881; erhöll avsked 19 juni 1891. KorrespHA 1865; LFS 1870; hedersledamot av Sällskapet för Nordiska museets främjande 1880; RVO 1883; var dessutom ledamot av flera utländska lärda sällskap.

Gift 1) 3 aug. 1863 med Ida Charlotta Dyberg, f. 31 okt. 1840, d. 17 maj 1864, dotter till handlanden Olof Dyberg i Malmö; 2) 9 okt. 1867 med Karolina Gabriella Alexandra Hallbeck, f. 13 aug. 1844, dotter till fanjunkaren, possessionaten Karl Alexander Hallbeck.

Biografi

B. hade ärvt den kärlek till Sveriges fornminnen, som framträtt hos fadern, bekant som en vaken fornsakssamlare, och hos farbrodern Magnus B. Sitt intresse för arkeologien lade B. bl. a. i dagen under sin tjänstgöring vid historiska museet i Lund. Han var den förste, som på grundval av tidigare förteckningar över skilda fornsaksgrupper upprättade en gemensam fortlöpande katalog över samtliga föremål i museet. Katalogen påbörjades 1855 och fullföljdes av initiativtagaren de närmast följande åren. Det var under B: s' tjänstetid, som den dyrbara och ovanligt rikhaltiga Sven Nilssonska fornsakssamlingen inköptes, och under sina resor på kontinenten lyckades han genom köp och byte förvärva åtskilligt utländskt jämförelsematerial, t. ex. från pålbyggnaderna i Schweiz och från det märkliga gravfältet vid Hallstatt i det forna Österrike. Samtidigt anknöt han även personliga förbindelser med åtskilliga utländska lärda. Själv var B. en klarsynt, praktisk och intresserad vetenskapsman med öppen blick för den komparativa forskningens betydelse och med ingående kännedom om särskilt det skånska arkeologiska och kulturhistoriska materialet. Han var dessutom en energisk och outtröttlig samlare liksom så många av hans släkt. Han visade detta ej blott under sin museitjänstgöring i Lund utan framför allt som skapare av Ystads läroverks museum, på sin tid det största i sitt slag inom landet (över 5,000 nummer).

Såsom Vitterhets- historie- och antikvitetsakademiens stipendiat företog B. arkeologiska undersökningar i Skåne, Halland, Bleking-och Småland 1852—55 och i flera skånska härad 1859—66. Åren 1868—69 ledde han vid utgrävningen av Ystads hamn intressanta undersökningar och tillvaratog viktiga fynd för Ystads museum. Även på ålderdomen fortfor B. att ägna sitt intresse åt fornforskningen. Så var det bl. a. han, som räddande ingrep, då vid värmeledningens inläggande i Lunds domkyrka ett dyrbart arkeologiskt, material höll på att gå förlorat (jmfr hans uppsats i Lunds veckoblad 31 maj 1890).

Författare

Otto Rydbeck.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Beskrifning öfver fornsaker funna i Skåne jemte inledande anmärkningar öfver svenska antiqviteter i allmänhet. 1—2. Lund. 1850. 54 s., 3 pl. (Akad. avh.) — Svenska fornlemningar äftecknade och beskrifna. H. 1—2. Lund 1853, 60. (4), 89 s., 3 pl.; 118 s„ 6 pl. (H.' 2 även utg. som akad. avh. med titel: Beskrifning öfver svenska fornlemningar jemte-en kort framställning af den äldre jernåldern i norra och mellersta Europa. Lund 1860. 118 s.. 6 pl.) —¦ Beskrifningar om åtskilliga i Skåne och södra. Halland belägna fornlemningar, hvilka under åren 1853 och 1854 blifvit undersökta af författaren (Annaler f. nord. Oldkyndighed, 1854, s. 339—357;. 2 pl.). —¦ Beskrifning om ett i Skåne funnet bronzvapen (ibid., s. 357-—358). ¦— Beskrifning öfver några snäckhögar och ruiner efter boningar belägna på. Kullaberg (Oversigt over det K. danske Vidensk. Selskabs Forh., 1854, s.. 141—151). — Beskrifning om fornlemningar i Skåne och om en i Skåne funnen, gjutform för bronzsågar (Antiqv. Tidsskr., 1855—57, s. 72—87). — Några skånska fynd af fornsaker (Forhandl. ved de skand. Naturforsk:s 7: e Möde, Kria 1857, s. 649—650). — Beskrifning om ett i Skåne anträffadt fynd från, jernåldern (Annaler f. nord. Oldkyndighed, 1858, s. 177—190). — Beschrei-bung von einigen im Dorfe Önsvala... gefundenen Alterthumern (An-zeiger f. schweiz. Geschichte u. Alterthumskunde, Jahrg. 5—6, 1859—60,. s. 13—16). -— Antiqvarisk beskrifning öfver Bjeresjö eller Bergsjö socken (Samlingar t. Skånes hist., fornkunskap o. beskrifn., H. 2, 1868—69, s. 153—158; 3 pl.) — Om fynden i Ystads hamn 1868—69 (ibid., H. 4, 1871, s. 50—77; även på franska i Congrés intern. d'anthropol. et d'archéol. préhist., Compte rendu de la 4:.e session 1869, Köpenh. 1875, s. 15—26, och på tyska i Archiv f. Anthropol., 5, 1871, s. 45—67). — Runstenshögen i Lund (Samlingar t. Skånes hist., etc, 4, 1871, s. 147—151). — Några ord om undervisningsväsendet i äldre och nyare tider, särskildt med afseende på Ystads elementarläroverk. Ystad 1872. 4: o 15 s., 1 pl. (Inbjudningsskrift t. Ystads lärov:shus.' invigning.) — Antiqvarisk beskrifning öfver Valleberga socken i Ingelstads härad (Samlingar t. Skånes hist., etc, H. 6, 1874, s. 1—17: 5 pl.). •— Ulfs runsten i Tullstorps kyrkogårdsmur (ibid., s. 18—21; 1 pl.). — öremölla-fyndet, 1 (VA Månadsblad, Årg. 3, 1874, s. 9—11). — Sur des rochers sculptés découverls en Scanie (Congrés intern. d'anthropol. et d'archéoI. préhist., Compte rendu de la 7: e session 1874, Sthm 1876, s. 475—483). — Allmogelifvet i Ingelstads härad i Skåne under slutet af förra och början af detta århundrade. Kulturbild. Malmö 1876. (6), 120 s., 2 pl. (Även i Land o. folk, 1876, 77.) — Hällristningarna i Järrestads härad i Skåne (Antiqv. tidskr., D. 6, N: o 5, 1881; 22 s.) — Katalog öfver fornsaker'och etnografiska föremål i Ystads femklassiga läroverks museum. Malmö 1884—85. 4: o 19, (1) s. — Om Anser indicus Gmel. anträffad i Skåne (VVS Handl., Ny tidsf., H. 21, 1887; 8 s.). — Fynden i Lunds domkyrka (Lunds veckoblad 31 maj 1890). — Smärre artiklar i tidningar o. i tidskrifter.

[1]

Handskrifter: Handskrifter till antikvariska beskrivningar över åtskilliga härad i Skåne (LUB). — Antikvariska beskrivningar över Torna, Bara, Oxie, Skytts, Wemmenhögs, Ljunits, Herrestads, Ingelstads, Järrestads och Albo härader i Skåne, 1859—80 (Antikv.-topogr. arkivet, HA).

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep'. handl. 31 mars 1865 och 19 juni 1891 (meritförteckn.), RA. — G. Anrep, Sv. slägtboken, 1 (1871); S. G. Dahl, Läroverksmatrikel för år 1885 (1886); C. Sjöström, Skånska nationen 1833—1889 (1904); M. Weibull & E. Tegnér, Lunds universitets historia 1668—1868 (1868). — Se i övrigt: nekrologer i Stockholms dag-blad. Ystads allehanda och Lunds veckoblad.

Gjorda rättelser och tillägg

1. Borttagen text i enlighet med tryckta utgåvan, bd 6., 2014-11-24


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils G Bruzelius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17096, Svenskt biografiskt lexikon (art av Otto Rydbeck.), hämtad 2019-05-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17096
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils G Bruzelius, urn:sbl:17096, Svenskt biografiskt lexikon (art av Otto Rydbeck.), hämtad 2019-05-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se