Meriter

Bryde, Vilhelm J: son, f. 28 apr. 1888 i Stockholm. Föräldrar: handlanden Fredrik Vilhelm Johansson och Emilia Matilda Eriksson. Elev vid Östermalms h. allmänna läroverk ht. 1899—vt. 1905; elev vid tekniska skolans aftonskola i Stockholm 1 okt. 1905 och vid dess byggnadsyrkesskola 3 nov. 1906; avlade avgångsexamen 30 apr. 1909; elev vid Dramatiska teatern s. å.; premiärelev därstädes 1910—11. Anställd å Ragnar Östbergs ritkontor 1907—08 och hos Ferdinand Boberg 1908—09; engagerad vid Dramatiska teatern 1911 och vid Svenska teatern 1913—våren 1919; verkställande direktör och arkitekt för möbelinredningsavdelningen i Konst- och antik-a.-b. i Stockholm apr. 1918—maj 1922; suppleant i styrelsen för samma bolag 26 juni 19l8—30 sept. 1921; inredningsarkitekt och skådespelare vid Skandias film-a.-b., sedermera a.-b. Svensk filmindustri 1920—22 och ånyo från aug. 1923; gästspelade på Folkteatern maj 1923; ledamot av Svenska teaterförbundets styrelse sedan 1924 och av styrelsen för Film-a.-b. Minerva 6 mars 192'5 (verkställande direktör apr. s. å.). Innehar österrikisk orden.

Gift 20 maj 1915 med Anna Elisabet (Lisa) Holm, f. 3 okt. 1888 i Stockholm, dotter till musikdirektören Karl Holm.

Biografi

Under de år, B. var knuten till Svenska teatern, spelade han med skarp men väl avvägd karakteriseringsförmågä ett flertal framträdande andraplansroller inom både' den allvarliga och den komiska genren, såsom Falk i »Röda rummet», Don Juan i »Mycket väsen för ingenting», Pasinsky i »Muhlheimer och Katzberg», Bertold i »Frökens man», Weyrauch i »Finfin hörntomt till salu», hertig Fredrik Adolf i »Magdalena Rudenschöld», Clitandre i »Misantropen», Lind i »Kärlekens komedi» samt försvarsadvokaten i »Rödakorssystern», hans sista roll på Svenska teatern. Sedan han därpå i ett par år ägnat sig åt handel med konst och antikviteter, övergick han till filmen. I dess tjänst har han medverkat i en rad filmskådespel men framför allt framträtt som inredningsarkitekt, varvid hans sceniska erfarenheter, goda smak och kunskaper i arkitektur blivit väl utnyttjade. Den förmåga att skapa en tidsenlig miljö, som han ådagalagt vid inspelningen av »Gösta Berlings. saga», »Lyckoriddaren», »Högre ändamål», »Damen med kameliorna», »Farbror Frans» m. fl., har väsentligen bidragit till dessa filmers framgång. — B: s hustru Lisa Holm genomgick operans balettskola 1897—1907 och tjänstgjorde som sekonddansös från 1908 och som solodansös 1910—19 vid Oskarsteatern. Sedan 1921 innehar hon Lisa Brydes dansskola.

Författare

G. Thomaeus

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Vilhelm J:son Bryde, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17099, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Thomaeus), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17099
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Vilhelm J:son Bryde, urn:sbl:17099, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Thomaeus), hämtad 2024-04-19.