Pehr Brändström

Född:1803-03-21 – Göteborgs stad, Västra Götalands län
Död:1874-06-04 – Stockholms stad, Stockholms län

Diplomat, Telegrafdirektör, Expeditionssekreterare


Band 06 (1926), sida 604.

Meriter

2. Pehr Brändström, den föregåendes sonson, f. 21 mars 1803 i Göteborg, d. 4 juni 1874 i Stockholm. Föräldrar: grosshandlaren i Göteborg Karl Erik Brändström och Johanna Vilhelmina Bratt. Elev i Gävle elementarskola 1815; student i Uppsala 12 okt. 1819; avlade kansliexamen 10 juni 1822 och hovrättsexamen 2 dec. s. å.. E. o. kanslist i kanslistyrelsens expedition 20 juni 1822; tilllika e. o. kanslist i justitierevisionen s. å. och auskultant i Svea hovrätt s. å. (ed 20 dec); auskultant i kommerskollegium 27 sept. 1824; kopist (och tf. registrator) i kanslistyrelsens expedition 30 juli 1825; sekreterare i kommittén angående tid och sätt för ändrings sökande i och kommunikation av utslag i ekonomie- och politiemål 1826—36; kopist (och tf. registrator) i hovkanslersexpeditionen 25 apr. 1827; kopist 31 jan. 1828, tf. kanslist dec. 1829 och kanslist 28 juli 1831, allt i kommerskollegium; tf. generalkonsul i Neu-Vor-pommern och Mecklenburg-Schwerin samt tillika tf. postkommissarie i Greifswald 30 nov. 1833—11 nov. 1834 och förrättade även därefter tjänsten till maj 1835; protokollssekreterare i K. M: ts kansli 28 juli 1837; kanslist i hovkanslersexpeditionen 26 okt. 1838; biträdde 1839 svenske ministern i Berlin, baron A. K. M. d'Ohsson, vid uppgörandet av ny postkonvention med Preussen; sekreterare i K. direktionen över Nya Trollhätte. kanalverk 1840—58; protokollsekreterare i civildepartementets expedition 20 apr. 1842; erhöll avsked från kommerskollegium s. d.; förste expeditionssekreterare i K. M:ts kansli 23 jan. 1843; ledamot av svensk-norska handels- och sjöfartskommittén i Kristiania 1,8 aug. 1845—14 dec. 1846; biträdde 1846 svenska ministern i S:t Petersburg G. af Nordin vid uppgörandet av ny postkonvention med Ryssland; tf. expeditionschef i civildepartementet 10 apr. 1848; expeditionssekreterare i departementet 27 jan. 1852; ledamot av kommittén för Sveriges deltagande i 1855 års allmänna konst- och industriutställning i Paris 1854'; svensk kommissarie vid nämnda utställning 1855; ordförande i konvojkommissariatet 2 febr. 1858; generaldirektör och chef för telegrafverket 24 okt. 1862; avslöt 1864 telegrafkonvention med Preussen; svenskt ombud vid telegrafkonferenserna i Paris 1865, i Wien. 1868 och i Rom 1871 och 1872. RNO 1849; KVO 1860; innehade dessutom ett flertal utländska ordnar.

Gift 4 juni 1840 med sin kusin Johanna Henrietta Bratt, f. 19 okt. 1817, d. 19 okt. 1888, dotter till grosshandlaren i Stockholm Henrik Vilhelm Bratt.

Biografi

Efter avslutade studier ägnade sig B. åt ämbetsmannabanan och förvärvade en mångsidig erfarenhet genom tjänstgöring i flera verk och ett längre generalkonsulsförordnande i det forna svenska Pommern. I fjorton år (1848—62) tjänstgjorde han som expeditionschef i civildepartementet och togs under denna tid bl. a. i anspråk för den krävande uppgiften som kommissarie för den svenska avdelningen vid världsutställningen i Paris 1855. I skiftande befattningar hade sålunda B. haft tillfälle att ådagalägga sin användbarhet i administrativa värv, då han år 1862 kallades att efterträda den svenska elektriska telegrafens grundläggare Karl Fredrik Akrell som chef för telegrafverket. Det var då tio år sedan det avgörande beslutet om införandet av elektrisk telegraf fattats. Som expeditionschef hade B. handlagt detta ärende och hans ämbetsställning hade sedan givit honom tillfälle att nära följa det nya kommunikationsverkets raska utveckling. Då han tillträdde chefsbefattningen, hade telegrafförbindelserna redan utsträckts till de flesta mera betydande platser inom landet; endast den sista mera avsevärda länken, linjen Sundsvall—Östersund, tillkom under B: s ämbetstid (1863). Hans främsta uppgift blev att ordna själva tjänsten på det sålunda utbyggda nätet, och under B: s ledning fick verket i huvudsak den organisation, som sedan kvarstod, till dess att telefonväsendet som en ny faktor framtvingade andra och vidgade former. Vid sidan av detta organisationsarbete ägnade B. noggrann omsorg åt nätets utsträckning även till platser av mindre betydenhet, och den raska utvecklingen av telegraf förbindelserna inom landet fortgick alltså. Även i förbindelserna med utlandet gjordes under B: s chefstid stora framsteg, framför allt i fråga om den internationella trafikens reglering. B. bevistade som Sveriges ombud telegrafkonferenserna i Paris 1865, Wien 1868 och Rom 1871 och 1872. Redan på den första av dessa, konferensen i Paris 1865, uppgjordes förslag till en allmän telegrafkonvention, som jämväl samma år kom till stånd och föranledde utfärdandet av nya, för de olika länderna väsentligen gemensamma bestämmelser angående telegramtrafiken. Sedan den internationella telegrafbyrån i Bern skapats 1869, tog B. initiativ till Sveriges medlemskap i denna. Bland särskilt anmärkningsvärda åtgärder inom telegrafverket under B: s tid märkes vidare inrättandet av telegrafverkets pensionsinrättning samt dess änke- och pupillkassa, båda under chefens intresserade medverkan. — B. jordfästes i Jakobs kyrka 9 juni 1874 och ligger begraven å norra kyrkogården.

Författare

Lenn Jacobson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten


Källor och litteratur

Källor: Kanslistyrelsens prot. 1822—25 och 1827 samt hovkanslerns skrivelse till K. M:t 20 okt. 1838, RA; W. Swalin, Bidrag till Kongl. Maj:ts kanslis personalhistoria efter 1809 (1892); Svenska telegrafverket 1853— 1903 (1903).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pehr Brändström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17119, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lenn Jacobson.), hämtad 2019-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17119
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pehr Brändström, urn:sbl:17119, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lenn Jacobson.), hämtad 2019-04-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se